Så mycket 944 snack... (som jag med glädje läser )

Men en annan drömbil.... en Seven! Största problemet med den är att banorna ligger så långt hemifrån och att en Seven inte är bäst på grenen förflytta sig 34 mil två ggr på en dag. Ok, en trailer kanske...

Hur är det med Estrar o andra varianter? Eller är det Westfield o Caterham som gäller?

Min dröm att en dag få bygga en Seven! Har ritningen till en pegasus liggandes hemma, hittade den här om dagen. Lätt att drömmasig bort när man läser listan över delar som man kan sätta i hop den med! Det är annat än neonrör det kan jag säga!


MVH

Jag drömde också om att bygga en Seven. Nu blev det inte så. Efter att ha tittat på och drömt om ett antal olika exemplar och varianter slumpade det sig så att köpte en (Pegasus 7-Plus) som var ihopsatt redan. Jag sparade många trista byggtimmar i garaget på att köpa en "färdig". Tid som jag förhoppningsvis kan lägga på roligt pyssel och körning i stället. Bilen jag köpte var ihopsatt, ej utsorterad, så det är en del fix för att få den i trackday-skick. Det roligaste är att man känner vägen i bilen på ett helt annat sätt än i en 1600kg familjebilsklump. En helt annan feedback. Det faktum att den saknar tak är nog den största begränsningen. (Det har en tendens att regna så fort man gläntar på garagedörren) Det går dock att åka till och från banorna. Vet en entusiast som skruvade ihop bilen, åkte till gelleråsen med laptopen i knät, mappandes. Körde bana hela helgen. Åkte hem 25 mil i ösregn. Allt är möjligt. Trailer är emellertid att föredra.

Kolla på http://www.idetek.se/se7en/main.html för lite inspiration.

/Falk

Lustigt, här är ju massor med folk som tycker som man själv tycker!!

När man säger till de flesta andra i bekantskapskretsen att en 7 hade varit kalas att ha så brukar det bli att man först får förklara vad en 7 är, och sen brukar man få en blick som betyder "du borde söka läkarhjälp mot elakartad sinnessjukdom"

Mvh, pär

En Seven hade varit drömmen, jag är något svag för det kompromisslösa och skulle nog kunna tänka mig att köra både till Kinnekulle och Mantorp i en Seven..

Har en våt dröm om att bygga en S14 försedd sevenkopia att ha som leksak.

Har en bekant som kör Caterham, det var bara en bil som hängde med när vi var på Sturup och då körde han inte speciellt fort (enligt andras och sin egen utsago) Den enda som hade häng var en vilt åkande Bengt i sin SAAB 900 (när man ritar svart på banmarkeringen som är placerad 1,5 dm från muren då åker man på gränsen, när man sen gör det varv efter varv så )

Seven kan man nästan bygga hur som helst när som helst. Har en bekant i Norge som har importerat en Seven från Sydafrika (!) med en Wankelmotor (!!!). Han har liiite problem med de norska myndigheterna att få den inregistrerad...

Sjuor ja. Tja, jag bor ju bara en mil ifrån Estherfabriken (nåja) så lite påverkad är man nog. Just nu är det väl rätt lugnt i stan, tror bara att det är 8-10 bilar av olika märken som är mer eller mindre kompletta (på en stad med 60,000 pers).

Vildast är nog Björn Svenssons Saab Turbomotoriserade bygge. Jävlar vad den går. Fast den är lite väl anpassad för raktframåka. Snabbast är väl Uffe Eklunds Opel 16V-Esther, som hittils inte blivit ifrånåkt av annat än en Caterham Blackbird.

För mer info kan ni ju kolla in http://hem.passagen.se/estherseven/ och http://www.fasterseven.com

och det har faktist körts en Seven-wankel i sverige också. John Bergfelt, Vetlanda, tävlade med en ett år. Inte för att den höll så ofta, men när den gjorde det var den så överlägsen att den nog förbjudits om de fortsatt. maken till snabb bil...

Kan inte låta bli att inflika att jag för ganska många år sedan nu fick åka med John i hans första Seven på Scandinavian Raceway. Tror att detta var -93 (eller möjligen -92). Innan dess åkte han föresten Hartge H35-24 på BMW Sport Clubs banträffar...

Kan väl säga att man insåg vad låg vikt betyder när man fått åka/köra Seven...

Gillar också det kompromisslösa och ser man en Seven som en motorcykel på fyra hjul är den inte speciellt obekväm!

Fast sen är jag personligen nog egentligen mer svag för Touringbilar, men det är ju en helt annan historia...

///Martin

Säger som Johan: En 7 med S14... Vore skoj att ha! Kompromisslösheten tilltalar!

Men sedan inser man, likt Martin, att "shopingbilar som går som spjut" tilltalar och dendär M3 Grp.A-bilen börjar fladdrar på näthinnan... *suck*

Snygg Avatar Martin! En Linder-bil ser jag... (Jo, jag är skadad på DTM M3:or. även om jag inte kan sååå mkt om dom eller har haft ngn...än! )

AL: Bilden är på Christian Danners DTM -89.

En sån bil skulle jag vilja ha i garaget och putsa på... Och kanske köra något lopp, typ SLC GT, med...

ojdå, spårade visst ur från ämnet. Sorry!

///Martin

Martin G skrev:

AL: Bilden är på Christian Danners DTM -89. En sån bil skulle jag vilja ha i garaget och putsa på... Och kanske köra något lopp, typ SLC GT, med... ojdå, spårade visst ur från ämnet. Sorry! ///Martin

Underligt dethär med att det hela tiden spårar ut när det kommer DTM M3:or på tal...

Tänkte dra till med -89 men vågade inte då jag inte var 100 på det...
Just en -88:a eller -89:a skulle vara perfa. Inte de dyraste och extremaste lösningarna i chassi/motor. Samt att man inte behöver vänta lika länge för att åka historisk racing med dom som med en -92:a...

Martin G skrev:

Kan inte låta bli att inflika att jag för ganska många år sedan nu fick åka med John i hans första Seven på Scandinavian Raceway. Tror att detta var -93 (eller möjligen -92). Innan dess åkte han föresten Hartge H35-24 på BMW Sport Clubs banträffar

Var han lika galen då? Han är nog den enda som inledde sina pass på Publikens Åkning med frågan: Vill du skrika? när han kasade runt Knutstorp med ett offer i passagerarsitsen.

Finns det förresten någon här som vet något om de Polskbyggda Westfields jag hört rykten om? Borde kunna bli billiga.

Det måste ju vara helt underbart o ligga o trycka på en krokig liten asfaltsväg o se hur framhjulen jobbar. O för att inte prata om den komunikationen man har med rumpan !!!

Men... de lite snabbare sevens som finns (hk/kg) kan ju inte vara besiktigade o godkända?

Är det plocka-i-och-ur-grejer-till-besiktningen metoden man kör lr? Jobbigt :-(

Kan man inte köpa en väl motoriserad godkänd Seven i något annat EU-land o den vägen få in den?

Besiktningen behöver väl inte veta hur mycket effekt man har...
Är ju bara regbesiktningen dom är lite grininga..
Jag kan ju bara säga som det är i mitt fall,har en Rush Replika Ford Dohc motor med Electromotive tändnning ,Haltech F9 insprutning...är ju ganska lätt att ha 2st inställningar en för besiktningen.....och en annan när den skall gå som den skall göra...

Här kommer en STOR varning om ett STORT inlägg:

En Seven-tur.

Som sekreterare i den lokala sportvagnsklubben får man ju kompisar med alla möjliga sorters underliga fordon. Detta är en story om ett möte med ett av dem, vilket blev till ett utskick för övriga medlemmar. Jag tror det skedde som någon slags undermedveten behandling av en traumatisk upplevelse. Det hela började helt oskyldigt i somras med att jag stannade till på en verkstad för att lämna in min programerbara tändning, och då snubblade över ett par kompisar som mekade Seven. Jag blev kvar och hjälpte till med det jag kunde, men gjorde sen misstaget att berätta att jag aldrig åkt i sån bil tidigare. Så jag hamnade snabbt i passagerarstolen och jakten på en öde raka inleddes:

Vi tog korsningen i ett lugnt tempo, t.o.m. betydligt lägre än vad jag brukar hålla där varje dag med den alla annat än fräscha Opeln och min kropp började sakta slappna av ifrån den värsta spänningen. Föraren tog en snabb koll i backspeglarna, mest för att kolla så att Farbror Batong inte fattat intresse för oss, en aningen längre blick på instrumenten så att allt var OK där, och slutligen en noggrann överblick längs industrirakan som låg framför oss. Att få Moster Agda eller en 20-tons lastbil framför sig kunde ju bli ödesdigert.

Då allt var grönt kuggade han ner till tvåan och motorbromsade ner till cykeltempo vartefter han frikopplade och aktiverade "launchkontrollen", som ställer om tändningen och turbotrycket. Jo, jag vet, det heter antagligen något annat, men så här i efterhand kan jag inte komma på ett bättre uttryck. Gaspedal ner, koppling upp, och min första tanke "Blir det inte värre än så här?" placerar sig som god trea över befängda idèer som passerat igenom Peterssons huvud. (Solklar etta: "Hmm, det där med Alfa Romeo är nog inte så dumt ändå!" och med: "Den där kurvan klarar nog pappas Audi i 75km/h. " som god tvåa).

Att axet här påminde om en automatlådebil berodde på att de 225mm breda däcken kämpade frenetiskt med att hitta det försvunna greppet.
Men vartefter farten ökade blev suget mer och mer påtagligt. Allt ändras dock drastiskt när trean dras i: En illvillig kraft vill plötsligt trycka mig igenom det låga ryggstödet, samtidigt som magsäcken bestämmer sig för att inta lungornas ordinarie plats. Och för dem som inte testat kan jag berätta att lätt illamående, andningssvårigheter och en "fritt fall"-känsla i maggropen inte är kul i en bil. Synen har svårt att fokusera på något särskilt, så av någon anledning tittar jag ner på mina fötter och noterar tacksamt att jag har ett ramrör att ta stöd emot, för det här måste gå åt helsicke.

Det har inte gått så värst många hundra meter sen vi startade men det är redan dags för fyrans växel. De flesta bilar börja nu lugna ner sig, men inte detta ex. Tvärt om, nu har motorn en hel del motstånd att jobba emot, så både turbotryck och effekt skjuter i höjden med en gång. Därmed placerar sig magen någonstans i halstrakten, och då jag varken har hjälm, motorglasögon, hörselproppar eller vindruta som skydd kan vi addera dånet ifrån fartvinden som döljer alla eventuella kvidanden ifrån min sida, samt en blåst som på ett ögonblick gjort mig så gott som blind. I mitten var det grått, längst upp blått och på sidorna en sörja av olika kulörer. Hoppas bara att föraren är mindre känslig.


Tack och lov verkar han nöjd och släpper av i det läget vilket gör att den mest akuta dödsångesten avtar och ersätts med förvåning: Att något som inte innefattar sprängämnen eller vattenfall och tunnor kan få en att känna så här? Mannen bakom ratten är dock mer härdad och konstaterar glatt att: "Vad bra, nu rör sig ju bakvagnen åt rätt håll i alla fall!" Själv har jag inte sinnesnärvaro att notera några som helst chassireaktioner på den provstart som vi gör på väg tillbaka till verkstaden, jag ser bara hur föraren febrilt jobbar med ratten under hela resan. Efteråt vet jag inte vad jag skall tycka om turen. Ena halvan av mig vill aldrig uppleva det igen, mens den galnare delen vill ha mer. Fast då med en integralhjälm på skallen, synen är inte helt fel att ha när det går fort.

Javisst gott folk, jag har fått åka Seven-replika för första gången i mitt liv. Dessa bilar har ju en förmåga att attackera människors sinnen även i de mest beskedliga former, men Björn Svenssons Turbomonster är ju i en helt annan liga. Du kan ju själv översätta 250hk/350NM och 700kg till din egen bil och gissa resultatet (siffrorna är mina, men jag tror att de snarare är i under än överkant). Det värsta är att det mesta kommer att kännas väldigt lamt efter det här. Men du skall ha tack för turen Björn, den var.intressant.

Så slutade historien, men så här i efterhand har jag fyra saker att tillägga:
1. Farsan köpte strax efteråt en 944 Turbo. Detta är enl. mina mått en snabb bil, eller rättare sagt, var en snabb bil. Nu känns den inte märkvärdig alls.

2. Jag har åkt en Seven till. Denna gång en Caterham med Ford Zetec-motor. 550kg och 160-170hk borde ge kittlingar i maggropen runt Knutstorp. Men nej, inte nu längre. Visst, väghållningen var SÅ mycket bättre än i min egna Alfa, men draget? Näää.

3. Björn har glatt berättat att nu har de minsann hittat en spricka i en turboslang, så nu går bilen RIKTIGT bra. Någon som har ett familjepack valium att sälja?

4. Däremot har den aldrig presterat en godkänd tid på strippen, så att jag kunnat relatera mina upplevelser till lite siffror. Senast slog visst övervarvsskyddet in redan vid 4000 utan någon anledning. Björn självhävdar att det börjar bli en citybil, då den ständigt pajar så fort den kommer utanför stadsgränsen.

Forts: Fast då med en integralhjälm på skallen, synen är inte helt fel att ha när det går fort.

Javisst gott folk, jag har fått åka Seven-replika för första gången i mitt liv. Dessa bilar har ju en förmåga att attackera människors sinnen även i de mest beskedliga former, men Björn Svenssons Turbomonster är ju i en helt annan liga. Du kan ju själv översätta 250hk/350NM och 700kg till din egen bil och gissa resultatet (siffrorna är mina, men jag tror att de snarare är i under än överkant). Det värsta är att det mesta kommer att kännas väldigt lamt efter det här. Men du skall ha tack för turen Björn, den var.intressant.

Så slutade historien, men så här i efterhand har jag fyra saker att tillägga:
1. Farsan köpte strax efteråt en 944 Turbo. Detta är enl. mina mått en snabb bil, eller rättare sagt, var en snabb bil. Nu känns den inte märkvärdig alls.

2. Jag har åkt en Seven till. Denna gång en Caterham med Ford Zetec-motor. 550kg och 160-170hk borde ge kittlingar i maggropen runt Knutstorp. Men nej, inte nu längre. Visst, väghållningen var SÅ mycket bättre än i min egna Alfa, men draget? Näää.

3. Björn har glatt berättat att nu har de minsann hittat en spricka i en turboslang, så nu går bilen RIKTIGT bra. Någon som har ett familjepack valium att sälja?

4. Däremot har den aldrig presterat en godkänd tid på strippen, så att jag kunnat relatera mina upplevelser till lite siffror. Senast slog visst övervarvsskyddet in redan vid 4000 utan någon anledning. Björn självhävdar att det börjar bli en citybil, då den ständigt pajar så fort den kommer utanför stadsgränsen.

Man kanske skulle överväga en Seven iaf... Effekt i överflöd är ju inte trist direkt... Hmmm

Eller man kanske ska säga prestanda i detta fall då det inte är effekten som är sååå märkvärdig, det är i komb med vikten som det blir riktigt skoj!

Jag kan lova dig att varje gång man blir passerad som ett möte av en bil man vet åker omkring med en gammal Ford Cross-Flow med 86 hk enl.papperna så funderar man starkt på ett byte. En sådan Caterham kör Knutstorp på mellan 1,09-tider.

Jo det är ju just det som tilltalar...särskillt för plånboken.

Supersportbilsprestanda för "överkomliga" pengar.

Ökar man sen till 150 kusar, vilket inte är så svårt eller dyrt, bara att välja en annan motor från början, så blir ju prestandan rakt fram helt hysterisk av vad man sett från sidan av banan.

Vem bjuder på en resa i en 7 till sommaren?