Hur mycket stakare är CrMo rör, mot vanligt stål? Några siffror?
Vikten?MVH

Kolfibermonocoque...?

...I plåten kommer det att uppstå vridning?

MVH

om jag förstod dig/Johan rätt så vill man. Vid triangulering, uppnå endast tryck- och drag- krafter i rören.
MVH

...Åter till trianglar. Om man låter en vinkel i en triangel gå mot noll så blir triangeln till slut ett rör. Detta rör är starkt i endast två riktningar, båda i linje med röret, alltså tryck och drag. Övriga kraftriktningar vill böja röret som i så fall måste överdimensioneras. Om vi låter den där vinkeln återgå till 60 grader så
blir triangeln liksidig och kan ta emot stora krafter i vilken riktning som helst men bara i triangelns plan. Orsaken till detta är att krafterna, om dom angriper i hörnen och ligger i triangelns plan ombildas till enbart tryck- eller dragkrafter i de tre rören.
Detta betyder att en effektiv triangel inte bör ha någon vinkel som är alltför spetsig. Var går då gränsen?
omöjligt att svara på eftersom den är vad man brukar kalla, flytande. Man kan väl ändå säga att det är i högsta grad lönsamt att sikta på så liksidiga trianglar som möjligt. Knepet är alltså att omvandla böjande krafter till tryckande eller dragande krafter.

om vi nu adderar 3 rör till vår kära triangel så kan vi göra en pyramid. I pyramidens hörn kan vilken kraftriktning som helst, oberoende av vilket plan den verkar i, hanteras. Det är alltså pyramiden som är byggstenen i en fackverksram.

Vitsen med alltihop är förstås att minska vikt och öka vridstyvhet genom att använda klena rör på ett intelligent sätt. På köpet får man en otroligt motståndskraftig ram (vid avåkningar etc).

Jag brukar göra modeller av ramar i svetstråd som jag löder ihop med silver eller bronslod. Sedan vrider jag dom (skruvstäd. stång, fjädervåg) . På så sätt kan man ganska lätt prova t ex alternativa lägen för kritiska rör etc.

om man har en kub av rör med diagonaler i alla sidor så består den ju av ett antal pyramider och är alltså styv.
om man sätter ihop 3 sådana kuber i rad så har man sålunda en styv struktur. Om man nu tar bort en diagonal ur den mittre kuben så är strukturen fortfarande styv.

En ram har ju till uppgift att sammanbinda bilens olika komponenter på ett stabilt sätt. Särskilt gäller detta för alla komponenter som har med väghållningen att göra. Därför bör förstås bärarmsfästen, stötdämparfästen och styrväxelfästen sitta i spetsen på pyramider.

En formel 1 tub är som bekant otroligt stark. Om man skulle vilja lätta den men behålla vridstyvheten så skulle man kunna såga ut trianglar ur den. Då får man plötsligt en fackverksram.

Ju större tvärsnittsarea en ram har, ju vridstyvare är den. Låda på var sida om sittbrunnen ( utförd i rörfackverk, aluminiumplåt eller kolfiberlaminat eller vadsomhelst) är inte alls lika vridstyvt som om man kan utnyttja karossens hela tvärsnittsarea. Det är svårt men värt att pröva. Utnyttja störtbågen.

I ramen är det inte nödvändigt att rörens mittlinjer skär varandra i samma punkt. Nära duger faktiskt. Däremot i bärarmar är det viktigt. Se till att linjen från inre ledens centrum till spindelledens centrum går i centrum på bärarmsröret. Minsta svikt på grund av böjning i ett bärarmsrör kan sabba nyttan av den vridstyvaste ram.
Jag använder ALDRIG länkhuvuden som spindelleder. Gängan utgör en brottanvisning som lätt leder till en svårupptäckt spricka, som leder till en överaskning.
För länkhuvuden gäller verkligen att belastningen skall angripa längs skaftets centrum. Om detta inte går (som i en spindelled) ta ett ledlager, svarva en hylsa för detta (kant uppåt, låsringsspår neråt), svetsa fast den ena bärarmen, svetsa på fästöron för den andra (tänk på centrumlinjen), pressa i ledlagret, montera låsringen, klart. Om man inte avser att justera camber med ovannämnda bärarm så kan man svetsa fast båda rören i hylsan.