Hur reagerar en kolfiberhuv vid krock?

Det har uppkommit en fråga om hur en kolfiberhuv reagerar vid en krock på ett annat forum jag besöker ibland. Jag behöver nu expertinformtion.

Min tro är att kolfibern bryts sönder med vassa farliga kanter som följd. Och då de åkande sitter bakom huven i en tämeligen ogynnsam vinkel, så är det ju inte helt omöjligt att tänka sig att huven kan få en giljotinliknande funktion.

Ligger det något bakom detta eller yrar jag i mössan?

Läs här:

https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=4739&highlight=huv

Du har till en viss grad rätt, Erik. Ett kolfiberlaminat kan bli rätt vasst när det bryts sönder. Det blir dock inte så vasst att det åker genom vindrutan. Ska huven slå genom vindrutan måste den ha en viss massa, men själva ideen med att ha en kolfiberhuv är att den ska vara lätt, tror jag? En kolfiberhuv kommer därför, om vi antar en rätt seriös krock där en stålhuv skulle bucklas kraftigt, att brytas sönder i många små och vassa bitar.

Så det är tilla tt hoppas att man har kvar vindrutan intakt för att täcka splitter mm...

Re: Hur reagerar en kolfiberhuv vid krock?

Erik (fd Mooseman) skrev:

Det har uppkommit en fråga om hur en kolfiberhuv reagerar vid en krock på ett annat forum jag besöker ibland. Jag behöver nu expertinformtion. Min tro är att kolfibern bryts sönder med vassa farliga kanter som följd. Och då de åkande sitter bakom huven i en tämeligen ogynnsam vinkel, så är det ju inte helt omöjligt att tänka sig att huven kan få en giljotinliknande funktion. Ligger det något bakom detta eller yrar jag i mössan?

Krockar man såpass rejält så huven (motor etc lär också flytta sig) mer än 1 meter kan man nog vara glad om huven knipsar bort lite delar. Mindre lidande.

Jag tror att problemet är mycket litet...inte för att rallycrossförare i allmänhet brukar utmärka sig som sådär otroligt eftertänksamma människor men riktigt så illa så att de faktikst har fått huvudet avklippt ett par gånger är det väl inte...och med tanke på antalet huvar de lyckas göra skräp av per säsong så skulle varenda en av dem va helt huvudlösa efter max 2 år...

Mao hade jag helt rätt i teorin, men praktiken visar att problemet på olika sätt undviks pga diverse slumpar/osannolikheter.