Är ingen metallurgi

speciallist, men alu är ju mjukare än stål, speciellt rostfritt som är hårt och sprött.
Det mjukare alumiumet tror jag är tåligare mot vibrationssprickor. Men detsamma kanske gäller för kopparnickel?
Det är nog inget självämndamål med hårda bromsrör, flex i pedalen kommer av gummislangarna ute vid hjulen, inte av rören, så högt är inte systemtrycket.
Metallomspunna teflonslangar är nötningståligare än rör, spricker garanterat inte.
Samma sak där matetialet är med god marginal så hårt att det inte uppstår flex pga systemtrycket.
Brorsan som tidigare byggde styrsystem på AJ 37 Viggen använde aeroquip i mängder till alla möjliga hydraulsystem roder, landställ etc. Går jag ut i garaget och tittar på de sorgliga resterna av min gamla FF1600, så sitter det sådana slangar över allt i bromssystemet, även på alla andra Formelbilar och racesportvagnar jag sett.
Det är i varje fall för mig bevis nog för att det är bättre än allehanda rör oavsett materialsammansättning.
Nackdelen är väl att det blir lite dyrare med aeroquipslangar, vare sig formelracers eller jaktflygplan brukar ta hänsyn till löpmeterkostnaden för detta på samma sätt som man tyvärr måste göra på bruksbilen.
En del säger att vissa bromsvätskor slaggar igen teflonrören, om det stämmer vet jag inte, har aldrig råkat ut för det.
På standardbil för banbruk skulle jag säga rör där det går (kostnadsbilden) och metallomspunna slangar vid samtliga hjul (få bort flex och skaderisk på gummislangar)
Någon som prövat rsotfritt på banbilen ett längre tag och kan rapportera om det spricker med tiden?
Bosse Lindman
"En bil som har registreringsplåtar är ointressant"
www.retrospectivemotorsport.se