Bra tänkt där, PP. Korkat av mig, så e fårtacke, som di gamle säger här..
En Rover SD1 är till skillnad från sin föregångare (Rover P6) busenkelt konstruerad. McPhersonben fram och stel axel med Watt-länk bak. Dock finns det ett par "peculiarities". Bilen är ju engelsk..
Här en skiss på framvagnen. Notera att den främre kränghämmaren inte bara är kränghämmare utan också dubblerar som halv undre länkarm, dvs tar upp longitudinella krafter på framhjulet.
Bakaxeln ser ut så här.
Inget jättekonstigt alltså, utom att stötdämparna var nivåreglerande Boge Nivomat när bilen var ny. Såna sitter det inte på nu. De håller sådär och är svindyra att ersätta.
Bilen som sådan är jävligt stor men också rätt styv i sig själv, påstås det. TWR som körde ETCC med de här bilarna i mitten av 80-talet behövde enligt uppgift inte helsvetsa karosskarvarna till skillnad från bl.a. Volvo (240 Turbo) och BMW (635 CSL). Nu kommer väl nån att dräpa mig för de där uttalandet, men jag citerar bara en gammal dokumentär jag sett på tuben. Vitessen var också sänkt en tum (2,54 cm) samt försedd med styvare fjädrar och hårdare dämpare runt om i jämförelse med de mer komfortinriktade systermodellerna.
Dimensionerna på Rovern är längd 474 cm, bredd 177 cm, hjulbas 282 cm och den väger i originalutförande 1430 kg. Motor och låda fram, drivning bak.
Under huven ligger alltså Rovers gamla Buick-sourcade aluminium-V8 som i det här utförandet har en volym på 3528 cm3, kompression på 9,75:1 och lämnar 193 Hkr @ 5280 rpm och 298 Nm @ 4000 rpm. Den väger ca 170 kg torr. Vad lådan (en förstärkt variant av Rovers egen LT77) väger vet jag inte, men törs man gissa på ca 60 kg?
AC finns (dock med skuren kompressor, skall bytas).
Skalstol enbart på förarplats - japp., så är det tänkt (stol finns, skall bara fundera på infästningar så att jag inte dödar av längsjusteringen, för frun gillar också att leka med bilar)
olika hjul - Bilen har en lätt udda bultdelning, nämligen 5"/5, eller som vi är mer vana att se det, 127/5. Finns inte mycket fälgar att hitta och jag har redan två omgångar 15"-are. En 6½" breda och en 7". Som ett arv från Alfettan finns R-däck med dimension 195/55R15. De passar ju på mina fälgar men ger en rätt mycket mindre rullomkrets än original (205/60R15). Med reservation för att någon del av bilen hamnar för nära backen så är jag inte säker på att det är en så usel idé, för en annan feature med Vitessemodellen av Rover SD1 är att bakaxeln har utväxlingen 2,95:1 jämfört med upp till 3,45:1 för de motorsvagare varianterna. Mindre rullomkrets - lägre utväxling - bättre för banräsingåka. Eller cyklar jag nu igen?
och jo, jag kommer att behålla isolering, fönsterhissar och inte minst de klassiska panelerna i valnötsrot.
De enda väghållningstips jag sett under idogt internationellt surfande är att skaffa värre främre kränghämmare samt byta ut alla gummibussningar mot polystyren. Iallafall det senare låter tämligen självklart, men jag är klart intresserad av lite teoretiskt resonemang om varför jag skall välja hårdare dämpare framför hårdare fjädrar eller tvärtom när jag vill optimera väghållningen utan att kompromissa för mycket med komforten. Och naturligtvis om kränghämmarlösningen låter så begåvad som det påstås. Jag misstänker att den innebär kompensering med grövre hämmare bak också eftersom bilen inte känns toköverstyrd, direkt.
Kom igen, lads! Resonera ihjäl mig!