Obalans i kardanaxel

Hejsan

Jag använder en kardanaxel mitt bygge som består av kardanhalvor från två olika BMW-modeller (525i E34 främre del och 750i E32 bakre del. Innan jag lämnar iväg denna för balansering vill jag dubbelkolla om det är några konstigheter att kardanen ser ut som den gör.

Kardanen ser ut ungefär som denna, men jag har pga höjdskillnad mellan växellåda och diff tvingats ha några graders vinkel på knutkorset och cv-knuten.


Jag har för mig att jag läst tidigare att vinkeln behöver vara nära noll grader när man har enbart en universalknut. Vad tror ni? Går det att få balans i den, eller bör jag konvertera till CV-knut i mitten?


Med vänlig hälsning Jonathan

jag har en rätt hyffsad vinkel på min kardan, ser exakt likadan ut som din. inte mycket vibrationer från den, mellan 0-7700rpm är mitt spann. tror hardyn tar en hel del av de förändringar i vinkelhastighet som blir. det handlar ju öht inte om obalans när man har ett kors eller två, utan att med vinkel så får man en sinusformad hastighetsprofil i ena änden av kardanen =)

Tvärt om, kardanknut och CV-knut får INTE gå med noll vinkel. Minst en grad på båda är tumregeln.
Hardyskivan däremot skall vara så rak som möjligt för att inte värmas upp i onödan.

Gör en märkning mellan halvorna i splinen vid stödlagret också så du inte råkar sätta den fel nån gång.

Ser bra ut annars tycker jag. Något slank bakre del för en fyrcylindrig motor men du har sexa?

ja lite vinkel ska det ju vara för smörjning, om jag inte minns fel?
de är så där smala hela bunten, kardan kommer ju från en 750, jag har en lika bakre del till min bil med s50, de håller för mycket stryk. förstår dock inte varför främe delen är så förbannat tjock. minskar risk för självsvängningar kanske?

Re:

MaZ skrev:

Tvärt om, kardanknut och CV-knut får INTE gå med noll vinkel. Minst en grad på båda är tumregeln. Hardyskivan däremot skall vara så rak som möjligt för att inte värmas upp i onödan. Gör en märkning mellan halvorna i splinen vid stödlagret också så du inte råkar sätta den fel nån gång. Ser bra ut annars tycker jag. Något slank bakre del för en fyrcylindrig motor men du har sexa?

Hardyskivan är inmätt för att gå med så lite vinkel som möjligt. Märkning av splinesen får bli efter eventuell balansering då jag i nuläget inte vet vad som kan tänkas vara rätt invridning.

Främre delen är ju som sagt från en 2,5liters sexa och bakre från en 5literstolva.
Dock använder jag dem ihop med en Saab B234R, ZF-växellåda och BMW 750-diff.

Känns ju hoppfullt att det inte verkar vara totalkört med lite vinkel på paketet.

Med vänlig hälsning Jonathan

Dem gör kardanerna sådär tjocka gör att kunna köra tunt gods och få dem lätta skulle jag tro.

Man måste gå upp mycket i gods för att kompensera för mindre diameter.

En vanlig BMW kardan håller lätt för allt man kan ge den sålänge vi inte pratar hjulstuds eller dragracing.

Det handlar om egenfrekvenser. En större diameter ger högre böjfrekvens och det kan behövas för att separera böjmoder och torsionsmoder. Väldigt komplicerat men det brukar lösa sig ändå på hobbybilar då man sällan ligger och nöter på samma varvtal/hastighet speciellt länge då.
Normalt sett så är det mindre känsligt på en flercylindrig motor och det kan möjligen vara problemet med bakre röret från en V12 på en fyrcylindrig motor. Motorpulsationen kan närma sig böjfrekvensen på röret och då kan det bli disco...

Men som sagt, oftast passerar man de farliga varvtalen/hastigheterna snabbt och då hinner kardanen aldrig att exciteras.

nu beror ju modulerna på diameter och godstjocklek men BMW har denna diameter på flera av deras kardaner, och den främre delen finns både med denna diameter som på bild samt med samma diameter som den bakre delen. detta gäller även till fyrorna. sen om godstjockleken skiljer vet jag dock inte. dock vet jag att diametern är större än till deras äldre kardaner som satt på fyror vilket sannolikt innebär en högre frekvens. förmodligen är kardans böjfrekvens inget att oroa sig för =)

http://www.drivteknik.nu/skolan/skola-transmission/kardanaxlar-dimensi . . . .

Där finns lite info om kardaner


Mvh//Andreas

Re:

Henn0 skrev:

nu beror ju modulerna på diameter och godstjocklek men BMW har denna diameter på flera av deras kardaner, och den främre delen finns både med denna diameter som på bild samt med samma diameter som den bakre delen. detta gäller även till fyrorna. sen om godstjockleken skiljer vet jag dock inte. dock vet jag att diametern är större än till deras äldre kardaner som satt på fyror vilket sannolikt innebär en högre frekvens. förmodligen är kardans böjfrekvens inget att oroa sig för =)

När jag ritade kardaner så var det ett ganska smalt band man kunde ligga med kardanfrekvenserna så att avfärda det med ett glatt "det går nog bra, det ser man ju" är lite aningslöst. Men som sagt så ligger man ju sällan och nöter på samma varvtal nån längre stund i en banbil.
Men om kardanen börjar leva om utav helvete och rensar stödlagerhållaren så kan man börja fundera på om man skulle byta rör kanske...

Re:

Filaren skrev:

http://www.drivteknik.nu/skolan/skola-transmission/kardanaxlar-dimensionering Där finns lite info om kardaner Mvh//Andreas

Det där handlar om fasta installationer med elmotorer som drivkälla vad jag kan se. Klart fel att kolla på om man skall ha en kardan till en bil.

Nej,

Det mesta i installationsväg finns där tex.

Lätta chockbelastningar 1,2 - 1,5
Dieselmotorer
Bensinmotorer
Centrifugalpumpar
Generatoer
Transportörer
Medelstora fläktar
Verktygsmaskiner
Tryckerimaskiner
Träbearbetningsmaskiner
Små pappers- och textilmaskiner

Fast det verkar som man räknar med fast varvtal typ elverk?
Men ändå bra info, så får man lite förståelse för dim, vinklar mm.

Re:

MaZ skrev:

Henn0 skrev: nu beror ju modulerna på diameter och godstjocklek men BMW har denna diameter på flera av deras kardaner, och den främre delen finns både med denna diameter som på bild samt med samma diameter som den bakre delen. detta gäller även till fyrorna. sen om godstjockleken skiljer vet jag dock inte. dock vet jag att diametern är större än till deras äldre kardaner som satt på fyror vilket sannolikt innebär en högre frekvens. förmodligen är kardans böjfrekvens inget att oroa sig för =) När jag ritade kardaner så var det ett ganska smalt band man kunde ligga med kardanfrekvenserna så att avfärda det med ett glatt "det går nog bra, det ser man ju" är lite aningslöst. Men som sagt så ligger man ju sällan och nöter på samma varvtal nån längre stund i en banbil. Men om kardanen börjar leva om utav helvete och rensar stödlagerhållaren så kan man börja fundera på om man skulle byta rör kanske...

avfärda och avfärda klart det finns en fördel i att räkna ut det för att se så man verkligen ligger rätt till i dimensioneringen, så är det ju alltid när man bygger en bil. Däremot kan emperi vara ganska bekvämt och väldigt vettigt om man inte siktar på ren optimering eller industriell produktframtagning. men att komma ihåg är att beräkningar är också bara en prognos då man inte kan ta hänsyn till variationer i matieral, godstjocklek, hur balken är inspänd och hur systemet ser ut som helhet, expemelvis är tröghetsmomentet i svänghjulet förmodligen en väldigt viktig faktor, ett annat exempel är hur du ska ställa upp det hela när kardanen varken är fast inspänd eller ledad mot växellådan, eller hur skillnaden i fyllnadsgrad och cylindertryck påverkar.

finns ju många fler faktorer än bara EI,m och L så att säga, och som du också säger så är det enklaste kanske att pröva kardanen, och ser man att man har vibrationer vid vissa hastigheter och växlar så är det kanske dags att överväga ett byte. Jag tror inte att jag har varit med om egensvängningar i kardaner, mig veterligen.