En krängninghämmare med konstant tvärsnitt vrider sig lika mycket per längdenhet över hela sträckan.
Det betyder enkelt att påkänningen är lika stor över hela längden.

Idén med krängninghämmare är att den ska flexa och den ska således inte belastas över sträckgränsen.
Vanligt stål är linjärt elastiskt upp till denna gräns.
Mao kan du ta vilket stål som helst med anständig sträckgräns på runt 275Mpa = vanligt handelsstål då du aldrig kommer i närheten av att utnyttja stålet.
Tilläggas bör att stålet kommer att för samma tvärsnitt flexa exakt lika mycket oavsett kvalitet då allt stål har i princip samma elasticitetsmodul (så länge det inte sträcks utanför det elastiska området vilket inte blir aktuellt i ditt fall.)

Själv tog jag på min förra bil en överbliven armeringsstång o25 då den var gratis...funkade hur bra som helst.

Re:

Jag läser de som att all stål har samma fjädrande hårdhet om de är samma dim?
Då måste de vara bäst att ta ett stål som går bra att svetsa i.
Jag trodde att olika stål sorter hade olika hårdhet i sina fjädrande egenskaper.

Backlund skrev:

En krängninghämmare med konstant tvärsnitt vrider sig lika mycket per längdenhet över hela sträckan. Det betyder enkelt att påkänningen är lika stor över hela längden. Idén med krängninghämmare är att den ska flexa och den ska således inte belastas över sträckgränsen. Vanligt stål är linjärt elastiskt upp till denna gräns. Mao kan du ta vilket stål som helst med anständig sträckgräns på runt 275Mpa = vanligt handelsstål då du aldrig kommer i närheten av att utnyttja stålet. Tilläggas bör att stålet kommer att för samma tvärsnitt flexa exakt lika mycket oavsett kvalitet då allt stål har i princip samma elasticitetsmodul (så länge det inte sträcks utanför det elastiska området vilket inte blir aktuellt i ditt fall.) Själv tog jag på min förra bil en överbliven armeringsstång o25 då den var gratis...funkade hur bra som helst.

Citat:

Jag läser de som att all stål har samma fjädrande hårdhet om de är samma dim?

Ja, inte riktigt sant men nästan.
Som Backlund säger (stål har i princip samma elasticitetsmodul)
Utan att grotta mer mig så är diffen ca ca ett par % mellan olika stålkvaliteter.

Ett bättre stål kan man böja/vrida mer utan att det defomeras.(det åter går tills sin utstrungliga form)

Vad är de för nummer på de "vanliga stålet"?
Min lokala material leverantör skrattar bara om jag kommer med sånt uttalande som "vanligt stål"


Är Mig eller Tig svetsning att föredra?
Nån speciell pinne?

Jag skulle ta en titta(överslag) på vad spänningrna, så man ligger under flytgränsen.

se
https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=7043

"Beräkning av fjäderkonstant för krängningshämmare "

see sigma(spänningrna) i excel-filen

"Vanlig metall" får jag kolla. Har det inte i huvudet. Man använder egentligen inte ,SS-bbeteckningarna längre utan har gått över till Europastandarder.
2541 är ju ganska vanligt förekommande, om än inte bonnjärn.

Vad gäller svetsning så V:a till fogen ända in till mitten och fyll upp med OK48.00 om du känner dig osäker på belastningar. Men jag skulle tro det är lite väl extremt. Det är konstruktionsstål så det går alldeles utmärkt att TIGa annars. Svårt att ge råd när man inte vet exakt hur konstruktionen ser ut. Kollar du runt lite så kommer du nog se att de flesta byggda K-hämmare är MIG eller TIG-svetsade.

Re:

fuling skrev:

Jag skulle ta en titta(överslag) på vad spänningrna, så man ligger under flytgränsen. se https://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?t=7043 "Beräkning av fjäderkonstant för krängningshämmare " see sigma(spänningrna) i excel-filen

Hur vet man max nedböjning per sida? tycker 10mm per sida låter lite

Vad säger sigma värdet mig?

Är det inte Hydraulrör som gör sig bäst till sånt här.
God kvalitet och sömlösa. Och framför allt, finns det att köpa i mindre mängder hos vilken hydraul-firma som helst.

Sellholms lär ju ha också

Re:

Supramannen skrev:

Sellholms lär ju ha också

Varför ska man handla på Säl-holm till dubbla priset..??

Citat:

Hur vet man max nedböjning per sida? tycker 10mm per sida låter lite

Nerböjning max är vad bilen kränger max.
Sen också utväxlingen mellan hjul och krängaren skall med.
Det luriga nu är att hitta max skillnd mellan höger och vänster sida, inte hitta höger och vänster sida max och min in/ut fjärdring.

Hur göra?
Detta tål att diskuteras
Prova är en metod, får man deformation har man för dålig matrialkvalitet eller sort av matrial.
Räkna är en annan, eller snarare ett komplement.
Man får ett hummm om vilket pollplank man skall träffa.

Citat:

Vad säger sigma värdet mig?

Det säger att sigma skall vara under sträckgräns(flytgränsen) för matrialet, stålkvaliteten man använder.
Stäckgräns/flytgränsa kan anges som Rel i matrialdata.

Tänk dig du sätter fast någon i typ ett skruvstycke, få vara en stålbit, en trä planka.
Vi pratar nu igentligen stål.
Försöker du nu böja det, drar du lite så böjer det sig.
Och släpper du så åter går det till sin utstrungliga läga(form).
Drar du mer så kommer så återgår inte stålbiten till rak igen.
Man har passerat flyt/stäckgränsen.
Gäller nu att krängaren håller sig under sträck/flytgränsenen.
Mao återgå till sin utsprungliga form.

ButterflyRacing skrev:

Är det inte Hydraulrör som gör sig bäst till sånt här. God kvalitet och sömlösa. Och framför allt, finns det att köpa i mindre mängder hos vilken hydraul-firma som helst.

vill inte ha rör utan solid stång!
Den bör bli så hård som möjligt men 23mm
den som sitter där är 20mm solid

Re:

Spjuvern skrev:

ButterflyRacing skrev: Är det inte Hydraulrör som gör sig bäst till sånt här. God kvalitet och sömlösa. Och framför allt, finns det att köpa i mindre mängder hos vilken hydraul-firma som helst. vill inte ha rör utan solid stång! Den bör bli så hård som möjligt men 23mm den som sitter där är 20mm solid

Ok. Vi köpte stång, för många år sedan...någon form av fjäderstål....som gick att kallbocka.
Vi bockade med en hydraulisk armerings-bock. Det tog 3 minuter...Skitsmidigt.

Förslag på leverantörer:
Ståldepån i Spånga, de har o22, o24 och o25 runt 60kr/m
http://www.staldepan.se/documents/rundstang.pdf
Det räcker med S235, ska du inte bocka den kan du ta S355.
Båda går utmärkt att svetsa i då det är byggnadsstål med hög svetsbarhet.
Huddinge stål och Aston Carlsson är andra beroende på vilken sida stan du bor.