Re:

Niklas Falk skrev:

Att ha "offermaterial" har ungefär samma effekt som att reservdelar med sig. Om det finns så kommer det inte nyttjas

Utan tvekan en beprövad metod och en bekräftad sanning.

Vid närmare eftertanke ska jag undersöka om det går att göra tvärt-om, dvs: fästa bilens air-dam fast i nosen och med svag koppling (plastnit) till själva splittern. Det är en balansgång mellan vad som håller och är funktionellt och vad som går sönder på rätt plats vid rätt tillfälle.

Siktar på att provköra i april.

Och nu..... ska det handla om Fårrden. Läser ni inläggen om Fårrden, eller skrollar ni bara förbi i jakt på mer Westfield-material? Skriv gärna en kommentar!

Som jag tidigare predikat: Allt hör ihop. Det är ett system. En symbios. Alla delar och varelser, prylar, fordon och maskiner hör liksom ihop, likt en ohelig familj av misfits och syndare där alla har en uppgift och alla behövs - I Vår Herre Odens namn - skål! och så vidare. Jag övervägde lite kort om det var dags att byta ut Fårrden, t ex mot en lätt lastbil med täckt flak och bakgavellyft, som vissa i Clubman-ligan kör med. Men..... Fårrden är gruvligt mångsidigt användbar på ett sätt som är svårslaget. Så Fårrden fick vara kvar och fick därmed hela mega-hüper-spa-behandligen jag skrev om tidigare.

Och strax därefter.... pajade Fårrden.




Det var elfel, alltså min minst favorita (nytt ord) typ av fel någonsin. Fårrden har två solenoider med olika uppgifter på dieselpumpen och en var tydligt trasig. Sedan var båda trasiga. Sedan insåg jag att en inte var trasig, utan bara hade brutalt utslitna och nakna kablar. En ny solenoid kostade (jag skojar inte) 12 000kr och en ny pump gick på en mindre förmögenhet. Dessutom måste elektroniken i ECUn känna igen pumpens elektronik, som del av Fårrdens stöldskydd.

Jag köpte en begagnad pump för att sno solenoiden från. Men multimetern avslöjade direkt att den solenoid som satt i pumpen också var trasig, så pumpen skickades tillbaka. Nästa begagnade pump dök upp helt utan solenoider, så den skickades också tillbaka.

Om ni tror att Torkels tålamod och motivation började tryta ungefär här, så tror ni helt rätt. En tråkig farhåga malde också i kraniet: vad mer är trasigt? Har pumpens elektronik och/eller Fårrdens ECU också gått hädan, då säkringar och solenoider grillades?

Jag bestämde mig för att byta metod och kontaktade en grupp hjälte-nördar på Facebook. Detta är inte vanliga nördar, utan nördar av legendariska proportioner. De nördar sig enbart om Ford Transits och ENBART om de Transits som tillverkats mellan år 2000 och 2006. Detta är grabbarna som inte behöver kolla verkstadshandboken för att veta vilket moment bulten ska dras med och som vet på datumet när Ford gick från XXX-komponent till YYY.

Efter världens enklaste prisförhandling la jag en beställning hos en av de högst rankade Ford-nördarna. Han har nämligen en Ford Transit -skrot i England och han satte ihop ett litet kit åt mig: ECU, dieselspridare, pump, nyckel och tändningslås samt turbon och lite till. Alla delarna kom INTE från en identisk modell av Fårrd, utan från.... en 125hk-maskin.

Jo, alltså, min Fårrd är en så kallad Transit 90 T350 vilket innebär att den har 90hk till sitt förfogande för att släpa runt på 3.5ton. Men det finns en 125hk-variant! Delarna kom hem till mig för 5100kr, inklusive frakt. Med andra ord en uppgradering till priset av 146kr per hästkraft, vilket måste vara den billigaste trimningen någonsin.






Och självklart gömdes en lite Dawes Device i motorrummet, så att jag nu kan justera mängden turbotryck/motivation som Fårrden matas med.

Med detta avklarat passade det bra att även gå igenom Fårrdens framvagn. Nya kulleder och bromsar installerades och som tur var så satt nästan inte varenda (!!) komponent fast något grymt.













Fårrden är nu ett monster. En accelerations-fantom, en best utan dess like..... Alltså..... jämfört med tidigare, menar jag.

Inte bara har du ett sätt att beskriva på som är helt fenomenalt, utan du underhåller OCH förbättrar ett klenod för en bättre framtid? Fasiken vad roligt att läsa!

Re:

Torkel K skrev:

Fårrden är nu ett monster. En accelerations-fantom, en best utan dess like..... Alltså..... jämfört med tidigare, menar jag.

Det är kul att läsa om alla bravader
Jag har en MB Sprinter med dryga 38k mil på mätaren, den ser väldigt fräsch ut jmf med Fårrden ...men den börjar också kräva sitt innan man vågar ge sig iväg på långfärder

Re:

Jk95 skrev:

Inte bara har du ett sätt att beskriva på som är helt fenomenalt, utan du underhåller OCH förbättrar ett klenod för en bättre framtid? Fasiken vad roligt att läsa!

Stort tack! Jättekul att läsa de orden!

gtBen skrev:

Torkel K skrev: Fårrden är nu ett monster. En accelerations-fantom, en best utan dess like..... Alltså..... jämfört med tidigare, menar jag. Det är kul att läsa om alla bravader Jag har en MB Sprinter med dryga 38k mil på mätaren, den ser väldigt fräsch ut jmf med Fårrden ...men den börjar också kräva sitt innan man vågar ge sig iväg på långfärder

"Jämfört med Fårrden" - Förolämpningar!!

Ni ska veta att Fårrden faktiskt bara rullat drygt 12kmil! Så de så! (Ok, mätaren har råkat fastna där. Men det betyder att bara de milen räknas! Faktisk.)

Angående läsning om Fårrd/Westfield/annat så läser i alla fall jag allt med stor behållning

Men vilken nytta har man av laddtrycksjustering på en diesel? I teorin ska de ju gå med luftöverskott så bara ökat laddtryck ger ingen effekt om man inte följer efter med bränslet, är ECUn så generös att den kranar på mer diesel om det finns mer utrymme luft/laddtrycksmässigt?

Re:

Victor. skrev:

Angående läsning om Fårrd/Westfield/annat så läser i alla fall jag allt med stor behållning Men vilken nytta har man av laddtrycksjustering på en diesel? I teorin ska de ju gå med luftöverskott så bara ökat laddtryck ger ingen effekt om man inte följer efter med bränslet, är ECUn så generös att den kranar på mer diesel om det finns mer utrymme luft/laddtrycksmässigt?

Det är snarare så att Ford varit ganska försiktiga i hur mycket man laddat. Det finns gott om diesel för att stödja mer tryck/luft.

Det går framåt! Ok, lite bakåt också, men mest framåt.

Jag har plockat isär en av Westfieldens reservmotorer, för att bekräfta dess hälsa och göra lite "preventiv maintenance", som det heter. Minimekanikern passade på att byta förgasare på sin fyrhjuling, mot en Mikuni-kopia (för ökad tillförlitlighet och prestanda).





Min flickvän har demonstrerat för alla ungar i Byarum att just minimekanikerns farsa har den absolut coolaste flickvännen en farsa kan ha, genom att hämta minimekanikern från fritids med motorcykel.



Fårrden bestämde sig för att bajsa i brallan och börja slira på kopplingen, förmodligen till följd av att hon har blivit välsignad med avsevärt bättre motivation under huven. Lite tröttsamt... Schabraket fick stå på gårdsplanen och skämmas medan jag lånade Folkrace-grannens släp för att glida upp till den oas av kunskap, racing, hästkrafter och analytisk förmåga som är GMAB i Säffle.

Somliga säger att alla hans inre organ är CANbus-styrda och att han kan läsa av signalen från en vevaxelgivare med tungspetsen. Allt JAG vet är att han heter Christer.




Westfielden börjar närma sig status: "klar för test på bana". Det är lite inställningar kvar, lite aero som inte är färdigbyggt och infästningarna till de främre ABS-sensorerna är inte tillräckligt pålitliga. Men..... hon sjunger fint:

Re:

Torkel K skrev:

Somliga säger att alla hans inre organ är CANbus-styrda och att han kan läsa av signalen från en vevaxelgivare med tungspetsen. Allt JAG vet är att han heter Christer.

Snyggt långfinger

Hur lång tid tog det att få dit gasvajern? Hade det inte gått snabbare med eGas över blåtand?

Re:

Niklas Falk skrev:

Torkel K skrev: Somliga säger att alla hans inre organ är CANbus-styrda och att han kan läsa av signalen från en vevaxelgivare med tungspetsen. Allt JAG vet är att han heter Christer. Snyggt långfinger Hur lång tid tog det att få dit gasvajern? Hade det inte gått snabbare med eGas över blåtand?

Avsevärt kortare än det tar för dig att få upp den blå på en släpvagn, tydligen!

Och så inrikes.

En man i Småland dog (nästan) under helgen efter det att han glömt att han inte var 25 längre. Mannens sågs klumpigt tvinga sin stackars otränade dad-bod till utdraget krälade, mekande och slitande under ett äldre fordon av märket Fårrd. Fordonet skall ha stått utomhus på en gårdsplan och mannen var enligt vittnesmål i både ständig och oönskad kontakt med barn, hundar, fler barn (som han inte är far till) samt fler hundar (som han är husse till). Enligt utsagor avsåg mannen byta en så kallad "koppling" på fordonet och det var då mannen bänkpressade ett Fårrd-svänghjul av samma ungefärliga vikt som en VW Polo som nästan-döden nästan inträffade (nästan). Enligt vittnesmål hördes mannen hojta "AAaaantooon! Hjälp!! Ta bort Dixie!!" från under det sunkiga fordonet, varpå sonen skall ha undsatt mannen genom att locka bort en liten och mycket lycklig varelse från mannens öra. Varelsen beskrivs av vittnen som "Kanske en liten vit minigris?", alternativt "En kraftigt byggd snö-hamster?".

Mannen uppges vara nästan-död (nästan) och uppger att hans armar "förvandlats till spagetti", samt att "Fårrdar har förbannat tunga svänghjul och kopplingskomponenter".

eftersom vi nästan har likadana transiter, kan du kanske efter manövern berätta hur lekande lätt det gick och vad jag absolut inte behöver tänka på?

Re:

Björn Davidsson skrev:

eftersom vi nästan har likadana transiter, kan du kanske efter manövern berätta hur lekande lätt det gick och vad jag absolut inte behöver tänka på?

Absolut, inga problem! Jag kan faktiskt redan nu ge ett preliminärt svar och dela med mig av två "lessons learned":

1. Är du 25 eller yngre? Om inte: lura en yngre kompis att göra det åt dig, för usel betalning. Det är viktigt att vi fostrar de yngre och ser till att de får uppleva de obligatoriska hund-åren som amatörmekaniker, helst mekandes utomhus, i mörkret, med en kass ficklampa. När han inte ser: sno alla hans #10 hylsor (i uppfostringssyfte).

2. Se till att hundarna är på ANDRA sidan staketet innan du dödsföraktande bänkpressar svänghjulet på plats, en halvmeter ovanför pannbenet.

Vi har varit ute på äventyr!



Vi drog till Gelleråsen för att äntligen, ääääntligen köra Westfield! Nä, allt var inte riktigt färdigbyggt och däcken var ytterst gamla och torra, men första gången en nybyggd bil kört ut på en bana handlar det ändå bara om grundläggande testning.




Superkul att träffas Christer och Kent, Stomberg Senior & Junior, Gunnar, Toni och diverse andra misfits från SPVM!

Första passet och jag rullar ut på en bana i min Westfield för första gången på väldigt, väldigt länge. Helt underbart! Däcken är som sagt väldigt gamla och väldigt torra. "Hur torra?" undrar ni kanske? Jo, tänk er den där gamla tvålen från Barnängen som varje farmor lämnat kvar i gäst-badrummet. Den som bara används då farmor får gäster och därför inte har behövt bytas ut sedan tidigt 40-tal. Så torra var mina bakdäck! Trots försiiiiktiga rörelser med gaspedalen rev R1an skoningslöst loss dem på tvåa och på trean, redan innan första kurvan. Jag snurrade omgående i S-kurvorna och drog igång igen i en rejäl raggar-böörnout, för att piska lite värme i farmors tvål. Det gick sådär...

Efter ett par helt underbara varv var det dags att komma in för översyn. Westy fick blanka papper och jag rullar tillbaka till min plats i depån, för att koppla upp laptopen och kolla alla värden.





Tyvärr konstaterades snabbt att jag inte lyckats med min ABS-installation. Vi justerar lite värden för växlingarna, vinklar upp vingen max och kör ett pass till. Det är brutalt halt, men motorn går som en dröm.

Tyvärr gjorde mer problem med ABSen att vi fick mer trubbel med växlingarna, vilket gjorde att det var dags att ge upp och åka hem. Indata från hastighetssensorerna används liksom typ relativt till för optimering under bortom över och säkerhetsspärrar integrerat kontroll av solenoid för CANbus genom gummibåt tvärsnitt protokoll ostbåge... tror jag.

Jag fattade inte riktigt allt det där, men kan ändå nöjt konstatera att de tunga bitarna FUNKAR! Motorn går superfint (kommer ni ihåg: Detta är motorn jag polerade vevaxeln på och renoverade själv?), ingenting skakar, vibrerar eller läcker. Hon har oljetryck, håller sig kall och glad och alla komponenter sitter kvar där de var då vi åkte till banan.

Det går framåt med Westfielden. Inte så fort som jag önskade, men det har iofs aldrig någonting gjort, någonsin, sedan jag föddes. Och så har vi mekat SAAB och Westfield och bytt ut tråk-Völvån.

Jag stod över årets första tävling, som gick på Anderstorp. Westfielden var inte riktigt klar (eller: "inte tillräckligt klar", för räserbilar blir som bekant aldrig färdiga) och..... jag kände mig faktiskt inte särskilt sugen. Anderstorp är ju varken en bana som passar en sjua, eller (framförallt!) en bana som passar bra för att testa en nybyggd bil. Istället passade jag på att ytterligare inviga min flickvän och sambo i räser-livet genom att ta med henne till banan för att supporta Christer, när han körde #62 i Modsport 3. Det var superkul att träffa massor av gamla bekanta igen och Modsport-ligan (som alla hade fått en kollektiv 72h-permission från dårhuset) frågade om hur det gick i garaget och i livet, om händerna var lagade, om bilen var redo och om jag tänkte sluta vara en feg kyckling och packa mig till banan någon gång?

Vänta.... Jag kanske ska förtydliga: Flickvännen och sambon är alltså samma person. Flickvän/sambo kanske det ska vara? Eller: "Violetta, som är min kvinna och partner"... det kanske är en bättre beskrivning?

#62 strular för oss direkt under kvalets första varv. Ett brustet stötdämpartorn bak gör att bilen sätter sig på vänster skinka och det är inte mycket mer att göra åt det än att släpa tillbaka den till depåplatsen. Vi hör oss för efter lite kontakter i området och tar en tur söderut för att få vår aluminiumkomponent svetsad.

Vänta lite.... förresten..... jag kanske måste förtydliga igen. Violetta fortsätter alltså vara både kvinna och "min kvinna" medan hon är min partner. Hon varierar inte mellan att vara kvinna och min partner, utan hon är båda två, samtidigt. Hela tiden. Fattar ni?

Race 1 var en total känslomässig antiklimax. Christer fick såklart ingen kvaltid, då bilen liksom bröt höften redan på första varvet, men jag hade kaxigt förutspått att det inte var något problem. Anderstorp passar nämligen #62 utmärkt och banan är bred med långa rakor. Med andra ord är handikappet att tvingas starta sist inte alls så drastiskt som på många andra banor och jag förutspådde att Christer skulle ta en Modsport3-seger ändå.

Vi sitter på första parkett i kurva 1 och får njuta av showen då #62 tar tre placeringar innan första turn in. Efter första varvet låg han på P3 och efter andra varvet P2. Under fjärde varvet gick han upp till P1 och under sjätte varvet...... gick han i depå.

Någonting var löst och skakigt och allmänt icke förtroendeingivande i drivlinan. Surt, frustrerande och förbannat otillfredsställande. Men, that's racing.

Något långt mycket mer tillfredsställande och roligt är att min gamla Völvå DeSäxaa med nu 37000mil på mätaren, har blivit ersatts. Eller, kanske inte för Välvån, som för tillfället står undanställd (och avställd) bredvid Fårrden i väntan på dundertvätt/städning och försäljning. Ersättaren föregicks av en vit Polestar 4 lånebil som vi fick ha en helg. Den gav rent visuellt lite av ett vitvaru-intryck (förlåt polestar - ingen av familjemedlemmarna är direkt förtjusta i vita bilar) och döptes därför ytterst nedlåtande till "The Toaster".

Nu har den beställda bilen (med rätt färg) anlänt och JAG tycker att den absolut (ok, man får kisa ganska mycket, men ändå) liknar "The Cylons" i serien Battlestar Galactica.



Tyvärr håller varken sonen eller flickvännen med till någon överväldigande grad, men det är inte det värsta. Näää, det värsta är att de upptäckte vad JAG hade glömt, för det var länge sedan jag såg serien: Människorna ombord på Galactica har ett slanguttryck för "The Cylons" och det är...... "Toasters". Så, nu heter denna superfina, sprillans nya Polestar 4 "The Toaster 2.0". 🙄



Om någon nu undrar så är det tyvärr INTE så att jag äntligen knäckt koden, löst gåtan, funnit tekniken, bemästrat konsten och tillslut lärt mig skita pengar. Nej, "The Cylon" aka "Toaster 2.0" är såklart min förmånsbil och tillhör egentligen min nya arbetsgivare (som uppenbarligen inte hittat denna tråden).

Som en bajskorv man inte lyckas spola ned har SAABen varit på besök igen. Min polare, som köpte SAABen av oss för att hans sönder skulle ha den att övningsköra på, behövde lite hjälp för att få skiten genom besiktningen.



Han hittar förresten (nä, jag skojar inte!) fortfarande doft-varmkorvar som vi gömde överallt i bilen, innan han fick den. Hur många gömde vi? Jag minns ärligt talat inte riktigt. Många! Jag minns däremot tydligt hur sonen och jag var tvungna att köra med alla rutor nere från Biltema till hans hus, för att inte kvävas.

Och i lördags testade jag och världens duktigaste minimekaniker Westfielden på Kinnekulle Ring. Det viktigaste vi behövde testa var oljesystemet. Vi hade nämligen en superhjälte-situation: "The device that's keeping you alive is also killing you", precis som Tony Starks Arc Reactor eller Wolverines adamantium-skelett.

Den topptrimmade Dakota-motorn har hittills förlitat sig på accusumpen för dess överlevnad. Enligt många forumsposter här och där på internet behöver inte egentligen motorn något annat än en sådan här skvalp-plåt i sumpen för att leva lyckligt i en Super7a:



En internet-sanning som borde kompletteras med: "Om man inte kör för fort i svängarna, alltså." Accusumpen är en genialt enkel mackapär som oftast kräver väldigt lite för att funka bra. Men, i min Westfield hade vi ett problem: Vid tunga inbromsningar faller varvtalet mycket snabbt och oljetrycket ändras därmed snabbt. Accusumpen, som millisekunden innan jag stampar på bromsen är laddad med oljetrycket från en arg liten Push Dakota på 13000varv, kompenserar då det fallande trycket och skickar in en hel del extra olja i motorn. Det gör ingen direkt skada, men det ryker en massa och DET kan i sin tur med stor risk leda till en teknisk svartflagg.

Ett sätt att kringgå problemet är att stoppa dit begränsande ventiler av rätt storlek, på rätt plats, åt rätt håll i flödet. Men..... bäst vore ju trots allt om man kunde klara sig helt utan accusumpen. Så.... jag gjorde ett försök, med hjälp av en extramotor och ett (av flera) extra oljetråg jag har (hade).











I depån på Kinnekulle Ring fick jag en vänlig fråga av en med-lekande familj om jag behövde lite barnvakt under dagen och det var allt en sabla tur att minimekanikern inte hörde den förolämpningen. Det lilla depå-monster jag råkat skapa tog sin uppgift på absolut största allvar. Ytterst stolt kunde jag se på medan han tankade Westfielden, rutinmässigt kollade efter läckor hela dagen, kopplade upp laptopen till ECUn, samt kollade däcktrycket (jag hade glömt pumpen hemma, så vi kunde iofs inte justera. Men, han var så lycklig med att få bara kolla trycket med mätaren, så jag lät honom hållas). Under passen kilade han upp på läktaren för att titta på och spana efter eventuella rökmoln från Westfieldens avgassystem.




Till lika delar lycka och förvåning funkade min baffel-bestyckade sump-labyrint-fälla utmärkt! Bilen lirade och gick helt utan problem. Vi har inte riktigt fått ABSen att konsekvent fungera ännu, men det kan jag leva med.

Pga diverse missöden hade varken jag eller min mekaniker sovit särskilt mycket eller särskilt bra under natten till lördagen. Därför beslöt jag (trots minimekanikerns starka protester) att vi skulle ge oss av hemåt igen redan vid 14-tiden. Men, vi fick köra ett par pass och jag fick äntligen ta i lite. Absolut fantastiskt, ljuvligt, superkul, underbart och sååå roligt! Minimekanikern (som inte var "det allra minsta trött alls!") var inte ledsen och besviken över att vi rullade hemåt långt innan dagen var slut i mer än sisådär 7-8minuter.... för sedan somnade han.

Men supoerbra, det verkar funka då kanske oljeriet?! Tänker att bafflar, luckor etc, bara förhindrar att olja försvinner några sekunder till, men det kanske räcker.. Tänker full racetempo i karusellen på anderstorp, då vet man om det lirar (iaf i högerkurvor...)
Meeeen ser inte bilen Jäkligt fet ut nu? tilloch med asfet! Tycker nog det iaf

Du skriver inget om fortsatt säsongstankar?

Re:

Björn Davidsson skrev:

Men supoerbra, det verkar funka då kanske oljeriet?! Tänker att bafflar, luckor etc, bara förhindrar att olja försvinner några sekunder till, men det kanske räcker.. Tänker full racetempo i karusellen på anderstorp, då vet man om det lirar (iaf i högerkurvor...) Meeeen ser inte bilen Jäkligt fet ut nu? tilloch med asfet! Tycker nog det iaf Du skriver inget om fortsatt säsongstankar?

Njaa, det sitter ju också en horisontell platta mellan sump och vevaxel som samlar in oljan och leder ned den i pickupens lilla bo. Så även insamlande och återbördande av oljan till pickupen borde vara förbättrat. Men, som du säger: Vi får utvärdera och se. Systemet klarade enligt loggen i alla fall kvarnkurvan på Kinnekulle utan att pumpen sög luft. Accusumpen får dock åka med till banorna under säsongen, om inte annat i rent avskräckande syfte.

Fortsatt säsong? Vadå? Kör ni andra någon typ.... serie eller nåt??

Re:

Torkel K skrev:

Fortsatt säsong? Vadå? Kör ni andra någon typ.... serie eller nåt??

Ni?? Här körs inget iaf, utom möjligen nån kolvringsfil..

Re:

Björn Davidsson skrev:

Torkel K skrev: Fortsatt säsong? Vadå? Kör ni andra någon typ.... serie eller nåt?? Ni?? Här körs inget iaf, utom möjligen nån kolvringsfil..

Men faaan, Björn, det där gör ju bara ont i själen att läsa. 🫣😢 Se iallafall till att packa dig till en tävling eller två, så bjuder jag på en bärs med tillhörande skryt och lögner.