Är det någon som vet hur det gick för ägaren av GT3an? Fick han någon ersättning av Trygg Hansa?

BTG skrev:

johann skrev: Fö, har ju redan ett svenskt försäkringsbolag gjort samma bedömning som den tyska polisen. Frågan är väl hur mycket de hade att sätta emot? Säger den tyska polisen att:- "Det här är vår bedömning", så gäller nog den.

Frågan är om svenska försäkringsbolag ens bryr sig om den svenska polisens bedömningar.

Jag vet av ett fall där den ena parten i en mindre kollision blev av med körkortet på grund av *vårdslöshet i trafik* och det var inte bara polisens bedömning, utan även domstolen.

Den andra parten ansågs vållande av försäkringsbolaget.

FredrikÅ skrev:

skogshuggarn skrev: Risken att det ska hända nått med bilen under ett fullfartsvarv är mindre än om man parkerar bilen vid nått köpcentrum > Jag vet inte om du har haft det stora nöjet att kolla, eller kanske till och med deltaga på t.ex. uppkörningen vid en Scuderiakurs, men vi pratar inte om repor, småbucklor av dörruppslag, eller risken att bli av med radion då....

För mig har en klar majoritet av försäkringsbolagens kostnad för mina försäkringar skett utan att jag varit närvarande, och de resterande i låg fart, trots att jag gjort kring sextiotusen mil de senaste tio åren, och många mil i min ungdom med mycket mindre självbevarelsedrift än i dag.

Jet skrev:

Av många olika anledningar så tror jag att en sådan affär inte skulle gå ihop. Hur många utövare finns i Sverige och hur många är intresserade? Jag misstänker att premierna skulle ligga i samma nivå som de tävlingsförsäkringar jag läst om, kanske 10-20 tusen/tillfälle. Lek med tanken att premien skulle kosta 1000:-/tillfälle och att 2000 personer skulle nappa och att de kör fyra gånger/år. Det är 8 miljoner. Det ska föda någon slags administration som även innefattar kvalificerade skadereglerare och någon jurist. Dessutom ska det kanske ge någon miljon i vinst. Det kanske skulle kunna fungera, men då får dyra bilar låta bli att smälla. Hur bedöms skador där fler är inblandade? Måste alla ha samma försäkring? Jag tror inte att ovanstående kalkyl är hållbar. Många som kör med billiga bilar är knappast villiga att betala så mycket pengar. Den ekonomiska risken är förodligen för stor, annars hade det säkert funnits en banträfförsäkring. Försäkringsbolagens kreativitet är stor. EDIT: Några små tyrckfel fixade ;-)

En sån försäkring måste självklart delas upp i två delar, ansvar och vagnskada, och vagnskadedelen måste då anpassas till den egna bilens värde, men då blir administrationen ännu större, osv,osv

Dan Hovang skrev:

D Försäkringsbolaget verkar blanda som det vill bland begreppen för att få den för dom mest gynnsamma soppan. Eller?

Jag har sett ett par fall som tyder på det.

När två bilar bucklar varandra, begga har samma försäkringsbolag, den ena trafikförsäkring och den andra helförsäkring.

Vad är mest praktiskt för försäkringsbolaget.

MatroxMGA skrev:

Qvarnis skrev: Det är ju det som är poängen. De ersatte motparten som jag faktiskt tycker skulle ha ersättning. Men sen sa de upp helförsäkringen på bilen med hänvisning till att den användes till annat än den var försäkrad för (läs bankörning ibland), höjde trafikförsäkringen (som de inte kunde säga upp) ett par 100% och vägrade helförsäkra bilen vidare. Men det värsta var att de sa upp försäkringen PÅ EN ANNAN bil som under tiden stått i ett larmat garage i Sverige med samma hänvisning till den. Håller med, konstigt att försäkringsbolaget först såg sig själva ersättningsskyldiga men säger sedan upp försäkringen på bilen samt ytterligare en bil stående i Sverige. Hade ni inte haft problem med oljeläckage tidigare under veckan?

Jag har även jag fått en försäkring uppsagd efter utbetalning, då gälde det en motorbrand, och de hade ingen förklarig till varför de sa upp försäkringen. Dessutom så hade jag brandsläckare och hade släkt elden så det blev billigt för försäkringsbolaget.

Intressant diskusion och jag bridrar här med mina åsikter.
Jag förstår fullständigt att försäkringsbolagen inte ersätter skador som händer vid banåkning.
Visst kör vi bana för att bli bättre bilförare. Frågan är vad vill vi bli bättre på?
Är det att läsa trafiken och uppmärksamma potentiella faror vi vill bli bättre på?
Visst är banåkare bättre på att hantera en bil än de flesta men gör det oss automatiskt säkrare i trafiken?
Framför allt tränar vi banåkare på att köra så snabbt vi bara kan genom kurvor och bromsa så sent som möjligt, gasa, bromsa, sväng, gasa, sväng, gasa, bromsa.....

Jag personligen tror att vi på många sätt är mer riskbenägna i trafiken också.
Hur många här kan ärligt säga att de aldrig har använt sina bilhanterings kunskaper i trafiken t.ex genom rondell mm mm??
Hur många här mer än jag blir överlyckliga när det kommer en skylt med varning skarp kurva (många förare tycker det är otäckt) ???
Hur många här väljer hellre en kurvig väg istället mtorväg när ni ska någonstans? Brukar det i sådana fall ta särskilt mycket längre tid?
Ja ni förstår nog vad jag menar och detta anser jag gör oss till mer riskbenägna i trafiken.
Självklart finns det säkert dom som aldrig kör för fort och som aldrig gör något riskfullt i trafiken som också är banåkare men jag tror de är väldigt få.

För att jag skulle klassa det vi gör som utbildning för att göra oss till säkrare trafikförare skulle det helt plötsligt komma upp oförutsägbara hinder på banan. Kanske slänga ut en luft madrass i mitten av Mantorp rakan eller plötsligt sätta upp betongblock efter NGK krönet och skriva "vägen är avstängd"??

Alla som kör på bana är fullt medvetna om att det finns en risk att man gör misstag och att man då skadar bilen och eventuellt sig själv(i värsta fall någon annan).
Risken att totalskrota bilen när man kör fullt ut på bana är bra mycket större än när t.ex mamma kör bilen och handlar trots att hon inte har en aning vad hon ska göra om hon får sladd etc. Dessutom behöver man bara bromsa och vrida ratten numera iom antisladd system mm...

Pga av dessa anledningar tycker jag att kör man bil på bana får man också vara beredd att ta kostnaden om man smäller.

Hurvida försäkringen ska gälla vid skada på annans egendom kan jag inte bestämma mig för vad jag har för åsikt......


Nürburgring kan jag inte uttala mig om eftersom jag aldrig varit där och vet därmed inte hur det körs på turistkörningarna.

Jag respekterar föregående talares, (eller blir det kanske skrivares), åsikt, men håller inte med i sak. Min kära hustru totalkvaddade vår lilla nyinköpta bil för ett drygt år sedan. Hon fick en sladd som hon hävde, men var sedan inte beredd på att det kunde komma en sladd i retur som var så kraftig som den hon upplevde. Efter en hel del valsande på vägen, lite snurr och lite volt låg min fru på taket med en tokskrotad bil runt sig. Hon själv önskar att hon fått möjligheten att träna sin aktiva körning mer före olyckan, då det kanske hade kunnat rädda dels bilen, men framför allt hennes ryggrad. Hon är nämligen sjukskriven sedan olyckan då hon har tre förskjutna diskar i ryggraden och allmänt ont i hela kroppen dagligen. Kanske hade hon kört hårdare om hon kört lite mer bankörning kanske hade hon kört lugnare, men hennes åsikt är att hon åtminstone hade kännt att hon gjort mer för att förbättra sin körning, och det i sin tur hade säkerligen hjälp henne i sin läkningsprocess.

Självklart kör man lite mer aktivt även utanför banan, frågan är väl snarare om man kör vårdslöst för det. Visst, jag kör gärna ganska fort i en rondell, men eftersom jag känner min bil har jag kontroll över den, och allvarligt är det verkligen vårdslöst att hålla hastigheten i en rondell eller skarp kurva? Nej, jag ser försäkringsbolagen som riktigt usla skurkar, inte bara gällande bilförsäkringar. Jag har tyvärr fått en stor insyn i försäkringsbolagens handlingssystem.

Abz

Jag håller med både Björn och Anders!

Visst kan det vara så att "vi" rejsa folk gasar lite mer än vad många andra gör och är vilig att ta lite större "rsiker" i trafiken. Frågan är dock om detta beror på att vi har erfarenhet av bankörning eller att vi bara "är" sådana? Kanske är det just så att vi skulle gasa minst lika mycket utan våra kunskaper och då verkligen utgöra en stor risk! Vilka är det som kraschar allra mest? Unga grabbar med liten erfarenhet därför att de kombinerar viljan att gasa med dåliga kunksaper. Viljan är nog inte mycket att göra åt, den har vi med oss i generna men kunskaperna går ju att åtgärda!

Det är verkligen märkligt att man inom samtliga andra områden i samhället utgår ifrån att utbildning är väsentligt. Staten subventionerar datoranvändandet för att svensken skal lära sig mer och därmed bli mer produktiv/konkurrenskraftig. Vi går massa år i skolan för att lära oss att räkna och skriva - utblidningen ses som en självklar grundval för en framgångsrikt samhålle.

När det kommer till trafiksäkerhet tycks man dock resonera helt omvänt. Då drar man in polisens besök i skolan för att lära barnen trafikvett. Man har en i princip obefintlig trafikutbildning i skolan och körkortsutbildningen är "one-time-only" och helt privatfinansierad. Dessutom verkar den fortfarande vara extremt gammal-modig med massor av teori och extremt lite praktik. Nej, inom trafiken tycks lösningen inte vara kunnande och utbildning utan hårda straff, lägre gränser, hårdare övervakning. Mycket anmärkningsvärt...

Sedan en intressant reflektion, jag fick nyligen mitt försäkringsbesked på GT3:an. Premien för delkasko (brand, stöld, maskin, skadegörelse) är väsentligt högre än premien för trafik, men också högre än för vagnskadan! Alltså, det tycks vara som den största kostnaden för försäkringsbolagen är att ersätta alla stulna/sönderslagna Porschar! Dessa befinner sig troligen parkerade runt Stureplan och väldigt sällan på motionsturer i Eifel-bergen!

Ursäkta att jag kanske svävade ut lite men jag tycker man från f-bolagens sida borde kunna se det här med banmöten/förarkurser och likande i ett större perspektiv.

Anders Jonsson:

Jag har insett att när jag åker bana så är bilen oförsäkrad, punkt! Skulle det blir någon krona från försäkringsbolaget så är det en bonus.

Jag är rätt övertygad om att detta kommer minska intresset för bankörning

/Björn