Kopplingsteknik - märklig formulering i senaste Automobil

Kanske inte direkt någon bankörningsfråga men jag måste fråga eftersom jag blev väldigt förbryllad när jag läste senaste Automobil (nr 12.05). I duellen mellan BMW Z4 och Nissan 350Z Roadster skriver artikelförfattaren:

Kopplingspedalerna är en smula svårbearbetade eftersom båda har lång slaglängd på pedalen. I BMW:s fall måste man lyfta hälen och arbeta med hela foten, vilket går ut över finliret.

Lyfta hälen? Från golvet? Det har jag alltid gjort med alla bilar under 14 år med körkort, dvs foten i luften och jobba med hela benet. Är det vanligt att man sitter med hälen i golvet och bara vickar på foten? Precisionen borde snarare bli sämre när skosulan ofrånkomligt glider mot pedalen. Och på många bilar borde den tekniken vara omöjlig, vilket artikelförfattaren också konstaterar.

Kommentarer?

Jag reagerade också på detta när jag läste det. Jag har aldrig kört en sådan bil. Har någon av er gjort det??

Aldrig.

Undrar hur starka vader artikelförfattaren har.

Eftersom jag moddade min röde för att slippa lyfta hälen kan jag säga att det är rejäl skillnad i känsla.
Det jag gjorde var att justera ner pedalen så att dess övre läge är lägre och mera i höjd med dödpedalen.
Nu behöver jag bara lyfta tårna, vrida foten och koppla. Förr fick jag lyfta benet varvid knät ibland tog i ratten mm. Visserligen ligger nu bottenläget på pedalen ända i torpeden men det har fungerat bra (än så länge).

Vill man hitta på krystade nördiga fysiska förklaringar så har fotbladet mindre massa och borde gå snabbare att hantera än hela benet som väger mycket mer

Edit: Sen har ju japanska bilar inga "manliga" kopplingar heller....

Menar dom inte att dragläget är så högt upp så att man måste lyfta hälen från golvet för att hitta det?

Alla bilar jag har kört kräver att man lyfter foten för att koppla, men det är bara i ett fåtal som man behöver lyfta hälen för att nå dragläge, med medföljande precisionsförsämring. Det är ju lättare att reglera vinkeln på foten än att reglera ett vingligt, 1 meter långt ben, på milimetern.

MaZ skrev:

Aldrig. Undrar hur starka vader artikelförfattaren har.

Väldigt långa och rörliga fötter underlättar nog också.

Totalt OT, men har någon kört de där urgamla fyrhjulsdrivna volvolastbilarna som militären hade förut (antar att det är borta nu)?
Det var nog den tyngsta koppling jag testat någon gång. Jag vägde visserligen bara ca 65 kg då, men min vikt räckte inte på långa vägar utan man fick ta rejält tag i ratten för att få ned den till botten. Inte direkt läge att sitta med kopplingen nedtryckt vid rödljusen... Gärna hjälpa till med högerbenet också.
Jag vet inte om det var nåt underligt exemplar jag testade, eller om alla var så. Kombinationen med lagom synkad låda gjorde växlingarna till roliga äventyr. Dessutom var det ingen styrservo, vilket är lagom kul i en terrränglastbil när hjulen råkar gå in i stenar och liknande - gäller att ha tummarna rätt placerade.

OT

AndersY skrev:

...har någon kört de där urgamla fyrhjulsdrivna volvolastbilarna...

Stämmer, kopplingen var grymt tungtrampad. Dessutom var det i vissa lägen omöjligt att vrida på ratten om bilen stod still. Har för mig att lådan hade högst märkliga växellägen. Som en dogleg H-låda fast där 4'an och 5'an bytt plats, eller nå't...

Jodå, de finns fortfarande kvar (eller gjorde i alla fall för 5 år sedan). Var enklare att lyssna på synkringarna och smeka i och ur växlarna utan koppling än att koppla och halvt bryta benet av sig.

En bil som man faktiskt kan koppla utan att lyfta foten från golvet är Hyundai Atos, men den skulle jag aldrig våga ta ut på en bana. Den är ju svår att hålla i en fil på motorvägen...

Vaa, är det bara jag som har hälen i golvet? Jag tycker det blir fruktansvärt klumpigt att ha hälen i luften.

Jag funderade ut det där med hälen i golvet när jag övningskörde som 16:åring..

Jag körde en sväng idag och funderade över hur man egentligen har foten (Porsche 944) och vid dragläge har hälen kontakt med golvet men inte under hela kopplingsrörelsen.

när jag gick på körskolan så sa min körskollärare att jag skulle ha hälen i golvet när jag använde mig av dragläge eftersom man får mindre rörelser och därigenom mjukare körning samt att om man krypkör en längre stund (på kopplingen ) så blir man inte lika trött i vaden

AndersY skrev:

MaZ skrev: Aldrig. Undrar hur starka vader artikelförfattaren har. Väldigt långa och rörliga fötter underlättar nog också. Totalt OT, men har någon kört de där urgamla fyrhjulsdrivna volvolastbilarna som militären hade förut (antar att det är borta nu)? Det var nog den tyngsta koppling jag testat någon gång. Jag vägde visserligen bara ca 65 kg då, men min vikt räckte inte på långa vägar utan man fick ta rejält tag i ratten för att få ned den till botten. Inte direkt läge att sitta med kopplingen nedtryckt vid rödljusen... Gärna hjälpa till med högerbenet också. Jag vet inte om det var nåt underligt exemplar jag testade, eller om alla var så. Kombinationen med lagom synkad låda gjorde växlingarna till roliga äventyr. Dessutom var det ingen styrservo, vilket är lagom kul i en terrränglastbil när hjulen råkar gå in i stenar och liknande - gäller att ha tummarna rätt placerade.

Låter intressant, jag körde ju sexhjulig automatväxlad Scania och den var extremt snäll att köra (TGB40).
TGB11 var ju därmot en riktig skrothög att köra långt med, gaspedalen satt för nära väggen bakåt (under stolen) så foten fick inte plats så man fick lyfta hälen/vrida foten åt höger om man inte laddade fullt. Under långa transporter (Kristinehamn - Älvdalen) så hade jag en speciell kloss som jag tejpade fast som man kunde vila foten på.
Verkar vara Volvogrejerna som är helt värdelösa.

(OT) TGB40... Minns min tid i artilleriet... Helt suverän terränglastbil, massa tuffa prylar som vinsch, kran, diffspärr på alla axlarna och terrängbroms. Jag vill ha en sån... (/OT)

Åter till ämnet, kopplar gör jag med hela benet såvitt jag kan erinra mig. Beror kanske på att jag kör klumpedunsbilar som Opel Rekord och omega. Har dock ej upplevt några svårigheter med att hitta draglägen eller dålig precision i kopplingsmanövreringen. Brukar undvika att slira för mycket på kopplingen i köer etc.
omegan är såpass mjuk i gången att den klarar kökörning på tomgång på 1an, och då går det sakta. 600 rpm ger lagom krypfart...

Claes Haglund skrev:

En bil som man faktiskt kan koppla utan att lyfta foten från golvet är Hyundai Atos, men den skulle jag aldrig våga ta ut på en bana. Den är ju svår att hålla i en fil på motorvägen...

Har haft en sådan en GLS -99, inga problem att köra 90 mils stinter på en dag och smeka 150 markeringen på hastighetsmätaren.

Lätthanterlig koppling vill jag lova och bilen tål rätt mycket också.

Åter till topic, min 911 går att ha halvt om halvt att ha hälen på mattan, ibland inte beror ju på vilken situation det är.

Jag har också hälen i golvet vid dragläget, för att få större precision. Det beror givetvis på situationen, det blir ju annorlunda om man ska göra en snabb växling eller om man ska parkera. Jag tycker att det är betydligt lättare att få precision i rörelsen då hälen är i golvet, jämför till exempel med om man ska måla något smått och pilligt på en plastmodell, vem brukar då sitta med armen utan stöd. Eller skjuta AK5 stående brukar också vara svårare än liggande (och man kan inte klaga på tyngden...). Man minskar på de rörliga delarna som "flexar".
Testa i en formelbil med sinterkoppling och kort kopplingsslag. Fast det kan vara jag som inte har samma "feeling" som ni, heller .

Max skrev:

Jag har också hälen i golvet vid dragläget, för att få större precision. Det beror givetvis på situationen, det blir ju annorlunda om man ska göra en snabb växling eller om man ska parkera. Jag tycker att det är betydligt lättare att få precision i rörelsen då hälen är i golvet, jämför till exempel med om man ska måla något smått och pilligt på en plastmodell, vem brukar då sitta med armen utan stöd. Eller skjuta AK5 stående brukar också vara svårare än liggande (och man kan inte klaga på tyngden...). Man minskar på de rörliga delarna som "flexar". Testa i en formelbil med sinterkoppling och kort kopplingsslag. Fast det kan vara jag som inte har samma "feeling" som ni, heller .

Har sinterlameller på banbilarna och hela benet deltager i jobbet. Jag har svårt att se växlingarna som precisions-jobb likt att skjuta prick med AK5, utan mer av en time-ing historia (möjligen mer likt lerduveskytte isåfall...?). Dvs så fort foten hittat till pedalen så är det bara att trycka till och släppa så fort det går, detta timat med växlingshanden och gas-foten. När man skall iväg på 1an så kanske krav på mer precision kommer in i bilden men mina vadmuskler är nog för klena för att bara låta foten jobba utan använder hela benet även där.

superMOG skrev:

Har sinterlameller på banbilarna och hela benet deltager i jobbet. Jag har svårt att se växlingarna som precisions-jobb likt att skjuta prick med AK5, utan mer av en time-ing historia (möjligen mer likt lerduveskytte isåfall...?). Dvs så fort foten hittat till pedalen så är det bara att trycka till och släppa så fort det går, detta timat med växlingshanden och gas-foten. När man skall iväg på 1an så kanske krav på mer precision kommer in i bilden men mina vadmuskler är nog för klena för att bara låta foten jobba utan använder hela benet även där.

Det jag menade var som sagt inte snabba växlingar, då det, såvida man inte får fel varvtalsmatchning går att använda kopplingen som ett on/off reglage. Men, om du ska starta, någorlunda försiktigt, eller kanske köra upp bilen på släpet eller något, så brukar det inte vara så hett att bara släppa upp kopplingen. Och förmodligen så användes Z4:an inte bara till riviga växlingar under bankörning.
Jag kan ju inte uttala mig om pedalvägen på kopplingen i dina bilar, men i formelbilar med stående pedaler tenderar det att vara ganska kort. Det innebär att den centimeterprecisionen (eller decimeter i vissa bilar ) som krävs i en vanlig bil blir till millimeter istället. Och när kopplingen dessutom är hård, kan det bli svårt att med hela benet kontrollera rörelsen. Då tycker jag att det känns bra att använda hälen/golvet som mothåll.
Men det kan som sagt vara jag som inte är lika duktig som du är på att köra bil, vilket säkert är fallet.