Jo, de låter frun sköta rattandet...

Får väl fortsätta såga MS-myten när jag ändå börjat. om det inte
upprör de 'rättrogna' allt för mycket förstås...

Brawn, Byrne etc. var på väg därifrån och Flavio stack väl också kort därefter, så det var väl inte så konstigt om vinnarinstinkten försvann något.

Senna ansågs av Honda-teknikerna hos McLaren vara närmast en hjälte och hans stöd hos stallet gjorde ju även att Prost till slut kände sig mindre välkommen. Av vad jag hört tyckte ju de flesta stall som Senna kört för att han var en enormt bra utvecklingsförare som kunde ge fantastiskt exakt respons på bilens uppförande. Han kunde många gånger exakt återge ett varv utan att titta på dataplotten. Dessutom hade han en stor förmåga att få de andra i stallet att göra allt för honom och Ron Dennis har bl.a. sagt att det är den förare som han har känt överlägset närmaste band till. Senna var även känd för att vara kvar i garaget långt efter att de andra förarna åkt iväg till hotellet för att gå igenom bilen och dess inställningar. På frågan om varför han alltid tackade och lovordade de andra i stallet så mycket, så sa han att det inte bara var en floskel att deras sista svettdroppe betydde väldigt mycket för bilens prestanda. Om han inte gjorde så att de ansåg att de hade del i segern så skulle de inte heller lika gärna slita på nätterna och helgerna för att ge honom det allra sista av bilens prestanda och då blev det inte heller lika mycket vinster.

Visst, Schumi är väl åt det hållet också även om t.ex. en stor del av testandet av bilen görs av Badoer och andra testförare. Dessutom är det tveksamt om föraren har lika stor betydelse nuförtiden när tekniken och analysverktygen utvecklas. Däremot har han nog en stor prägel på depåarbetet. Men jag tvivlar på att han skulle ha större påverkan än Senna, men det är som sagt svårt att veta.


Återigen, för mig verkar det främst ha berott på herrar Brawn&Byrne
med anhang, då pålitligheten inte precis var på topp -96 när Schumi
var utan de personer som tidigare gjort honom till
världsmästare. Ferrari fick ju då som sagt ihop mindre poäng än året
innan, vilket knappast kan räknas som ett framsteg.


Vad baserar du det på? Jag trodde de flesta ansåg att Schumi hade en ganska hård körstil, om än inte bland de värsta.
Jag tror snarare att det är så att hos Ferrari vill alla tekniker jobba med vinnarbilen, alltså Schumis, och att han då alltså får de bästa och bäst motiverade mekanikerna, samt kanske även de bästa delarna om det någon gång skiljer. Dessutom har han säkert det sista ordet om åt vilket håll bilen skall utvecklas, ifall Rubens och han skulle vara oense, vilket gör att den passar något bättre till Schumi. Det här gör kanske inget mer än på marginalen, men skillnaden i hållbarhet är ju inte så himla stor heller, frånsett -02 möjligen, så det är väl det som gör det lilla extra.


Jag håller nog med Martin Brundle och många andra som anser att Häkkinen är den snabbare föraren av de två, men att Schumi är det bättre paketet. Brundle har för övrigt var stallkompis med båda två. Enligt Brundle var för övrigt Senna bättre än både Häkkinen och Schumi när det gällde snabbhet såväl som hela paketet med utveckling, psyke, etc. Men i praktiken är det ju omöjligt att veta utan man får bara gissa. Så jag gissar att Schumi var långsammare än både Häkkinen och Senna, men bättre än Häkkinen när det gällde det mesta andra, speciellt inställning.

Själv gillar jag nog mest Jim Clark som jag tycker var en fantastisk förare som vann i princip allt han körde. Han testade även Rally och ställde upp i RAC-rallyt. Hans stallkompis som var en av dåtidens stora brittiska stjärnor sa att det var en väldig tur för rallyförarna att Clark inte körde rally jämt... Tror han vann ett par sträckor. Även imponerande att se när han körde touringbil och med lätt sladd kör med innerhjulen i luften precis över kerbsen för att räta ut kurvan och krossa motståndet. Då bestod ändå motståndet av många av dåtidens största F1-stjärnor. För att inte tala om hans F1-prestationer.

Eller vad sägs om Jim Clark 1965?
Han vann de sex första loppen han ställde upp i och säkrade därmed titeln. Teoretisk kortast möjliga tid, då han inte körde i Monaco, utan var då i USA och vann Indy 500. Helt sanslöst, speciellt i en bil som inte var helt överlägsna de andra i fältet. Den ende förutom Jim Clark som lyckades ta sig upp på podiet i en Lotus-Climax det året var Mike Spence som tog en tredjeplats i Mexicos GP och då efter att över halva fältet brutit. I de övriga tre loppen som Jim Clark ställde upp i 1965 bröt han med mekaniska problem. I de 9 loppen startade han ifrån pole 6 ggr och ifrån 2:a-plats på gridden i de återstående 3. Han vann även Tasman Cup det året, samt franska F2-mästerskapen, sportvagnslopp, touringcar-lopp och ett antal andra lopp han ställde upp i. Då körde han ju ändå mot förare som Brabham, Hill, Gurney, Rindt, Stewart, etc.

Indy 500 -66 är ett annat imponerande lopp, där Clark av många ansågs ha vunnit, men blev officiell tvåa. Många tyckte att de tappade bort ett varv för honom. Chapman hade nåt strul med Ford om sponsring(tror att alla Ford-pengar gick till Gurney) så de fick lite ont om pengar och fick inte heller till bilen riktigt utan den var tydligen ganska hemsk. Clark gör iallafall en jäkligt snygg 720 utan att braka in i muren och efter att ha återtagit ledningen gör han en 360, men kan även nu köra vidare till en officiell andraplats.

Piquet Rates Schumacher Above Senna

The debate over who is the best F1 driver ever will probably never be completed. But for former World Champion Nelson Piquet the answer is simple - it's Michael Schumacher.

Läs mer:

http://www.planet-f1.com/Home/story_11859.shtml

Vad säger du nu Anders!

För Piquets ord är väl lag?

Re: Piquet Rates Schumacher Above Senna


Knappast, om man läst hans kolumn i Autosport ett tag så undrar man ibland om han har något rätt ö.h.t.. Dessutom brukar han alltid såga alla andra brasilianska förare, utom sin son... Speciellt Rubens har han ett ont öga till.

"He had the courage to go for a team that was not strong. Ferrari had not won the championship for 21 years."
När Schumi skrev på för Ferrari -95 så var det knappast 21 år sedan Ferrari vunnit mästerskapet, även om det var 16 år sedan de vann förar-vm och 12 år sedan de vann konstruktörs-vm.

Men om det skulle vara måttet på hur bra en förare är, alltså om han vågar gå till ett sämre stall än vad han har möjlighet till, så borde Alesi ligga bra till, som valde Ferrari istället för Williams i början på 90-talet. Villeneuve borde även han vara en bra förare med de måtten. Eller också kan man se det så att Schumi gick till det stall som gav honom högst lön och med bästa framtidsutsikterna(mest pengar), med vetskapen att de andra i Benetton skulle komma efter.

Vad det gäller utveckling kan man ju titta på McLaren som var rent ut sagt usel när Häkkinen började köra för dem på heltid -94 (som raceförare) och som sedan vann både konstruktörs-VM och förar-VM -98, alltså ett år kortare tid på sig än vad Schumi behövde för samma sak. Eller varför inte Coulthard som gick till ett ganska dåligt McLaren -96, trots att han hade chans att vara kvar i vinnarstallet Willams(enl. egen utsago). Var det hans förtjänst att McLaren vann -98? Kan förstås även ha med konstruktörarna att göra, Byrne resp. Newey och deras medarbetare.

Bättre kan du Daniel!

För att inte prata om när Damon Hill bytte till Arrows...

Jag räknar stora förare som sådana som klarar av att köra ifrån alla andra i en mycket sämre bil. Som Nuvolari på Ringen 1935 i en dassig Alfa som körde skiten ur stortyskarna! Eller som nämnts ovan, Clark 1965.
Ingen vän av MS, men första gången han blev världsmästare -94 så hade han just en sämre bil, med tafflig V8 när alla andra hade minst V10. Han var t.o.m. avstängd några tävlingar, men det gick ändå (ja det är klart, han passade på att köra på D Hill på vägen, en av de grundläggande anledningarna till att jag tycker illa om karln). Köra bil kan han i alla fall.

JohanR