_maniac_ skrev:
Ah, okej. SÅ det är alltså de aerodynamiska förluster på veven och kolvarna som man minskar. Då hänger jag med. Undra hur mycket det ger, finns det pålitliga siffror på nåt jämförande test? Vore kul att veta.
Det stämmer ju såklart det du sa niklas om att kolvringarna tätar mer med ökad tryckdifferens,jag tänkte inte på det. Fast likväl så har man ju problem med blow-by på fullast och inte på dellast. Hade de tätat helt linjärt med ökat tryck borde ju blow-by minska med ökad last. Och så är det ju inte. Jaja, är säkert komplicerat, finns ju olika typer av ringar också. skitsamma.
Vore som sagt kul att se lite tester, se hur stor prestanda det ger. FInns det nån info på hur ventiltätningarna klarar av det lägre trycket ? De är ju ofta byggda med ett visst inbyggt läckage för att smörja styrningen. Undra hur det påverkas?
När det gäller undertryck i vevhuset så har bland annat tillverkarena av F1 motorer lagt mycket pengar för att få ned vevhustrycket. I F1 går man med till 0,6 bar absolut eller något sådant vilket är möjligt vid torrsumpssmörjning men inte med våtsump. Dels har man förstås vinster i form av ökad tätning hos kolvringarna, men även de aerodynamiska förlusterna från vevaxeln minskar. Dessutom minskar också pumpförlusterna kolvarna orsakar, normalt när en kolv är på väg mot NDL så smiter gaserna över till en annan del av vevhuset. Vill man minska dessa förluster lite lätt så kan man öka undertrycket i vevhuset och ta upp portar vilket gör att gaserna lätt kan transporteras runt i vevhuset. Med tävlingsmotorer har man förstås gått lite längre och istället delat upp vevhuset i täta sektioner vilka alla evakueras med olika sugsteg.
Ventiltätningar är till för att motverka att olja tar sig ned förbi ventilstyrningarna. Har man vacuum i vevhuset så att olja inte smita ned dessa vägar, ja då tar man lämpligen bort tätningarna och tjänar in ytterligare en liten friktionsvinst. Gäller dock att ha tillräckligt med undertryck för att detta ska fungera.
När det gäller ringarnas täthet så finns det faktiskt motorer som har haft problem på just låga laster medans de fungerar då man kör lite hårdare. Detta kan märkas på exempelvis oljeförbrukningen då ringar som inte tätar släpper mer olja upp i förbränningsrummet. Detta problem har funnits bland annat på nyare Corvette motorer, vissa kunder har klagat medans andra, precis som GM's egna tekniker inte hade några problem. Skillnaden låg då i körstilen, de kunder som klagade körde med lätt fot medans tekniker och övriga körde med en tyngre fot på gasen.
Volvosmurfen skrev:
Givetvis blir det en catchtank för oljan.
Frågan är väl hur man mörkar det hela för SBP?
Kan man möjligtvis sälja in att det efterförbränns i DP då temperaturen är rätt hög?
Eller måste man regbesiktiga med "sluten" ventilation för att sedan göra det rätt i efterhand?
Kanske en fråga för Gustaf?
Aldrig kat på en räjsbil 
Lämpligen bör man ju utnyttja en ordentlig oljefälla med oljeretur till tråget (under oljenivån eller med "lås") innan man drar vevhusgaserna till grenrören. Har man sedan katalysator(er) så bör vevhusgaserna omvandlas där. Gör de inte det så märker man av detta på avgasvärdena i och med att HC och Co värden går upp.
Bestämmelserna säger ju att inga vevhusgaser får släppas ut i luften och det gör de ju på sätt och vis inte. Om inte SBP går med på det hela kan man ju enkelt ta bort slangarna till grenrören, plugga anlutningen vid grenröret och dra om slangarna till insuget.