Tillägg om beständighet förutom plaster och gummi, metanol (kanske också etanol) löser permatex (om någon använder detta) och nitrometan löser cyanolim (snabblim).

Info om pumpen hittar ni här:

Det är den översta jag köpt (18203)
http://www.sx-performance.com/Fuel_Pumps.htm

men vanlig bil går väl att köra med etanol utan större problem om man blandar typ 50/50 d mildrar väl ätande på orginal bränsle ledningar eller ? för jag har kört nu ett tag med då som sagt 50/50 blandning o d funkat fint inga probs än med at d ska ha ätit mina slangar

SteQve skrev:

Info om pumpen hittar ni här: Det är den översta jag köpt (18203) http://www.sx-performance.com/Fuel_Pumps.htm

Ett utlåtande om pumpen vore fint!

Jag har snabbt räknat ut att den levererar 210L/h vid 4.8 bar. Mig säger det inte om vilket effektuttag den klarar...

Någon som kan ge mig lite info? X hkr kräver ju Y gram bränsle...men hur räknar man ut det till vilken typ av pump som behövs?

Vi har kört race bilen på E85 i 4 år......

har inte märkt något slitage på ren aluminium eller slangar osv.....

Bilen står med fyllt system hela tiden, tappas aldrig ur.

Sen ang att etanol brinner med genomskinlig låga..... ja men det är tillsatt 14.något bensin så man ser faktiskt lågan.... Men det går åt mer släck medel när olykan har varit framme

Jmf rensprit med hembränt... där synns oxo lågan pga oljebiprodukter

/Örjan

Bigsweed skrev:

Vi har kört race bilen på E85 i 4 år...... har inte märkt något slitage på ren aluminium eller slangar osv..... Bilen står med fyllt system hela tiden, tappas aldrig ur. Sen ang att etanol brinner med genomskinlig låga..... ja men det är tillsatt 14.något bensin så man ser faktiskt lågan.... Men det går åt mer släck medel när olykan har varit framme Jmf rensprit med hembränt... där synns oxo lågan pga oljebiprodukter /Örjan

Problemet med exempelvis aluminium är att det vid kontakt med alkohol bildas hydroxider, dessa olösliga föreningar kan sedan sätta igen bränslefilter, spridare och liknande (av samma anledning ska man inte förvara ex. spolarvätska i aluminiumemballage). GM gjorde som sagt undersökningar av detta på 1990-talet, både för metanol såväl som etanol (båda bilarna var försedda med samma hårdvara). Man tillverkade också ett antal hundra bilar för var bränsle, och vid mätningar av bilar som varit i privat ägo så kunde man konstatera att bränslesystemen hade en tendens att sättas igen. Man hittade hydroxider i filterna, men då bränslesystemet saknade aluminiumkomponenter så kunde man konstatera att bränslet förorenats innan det hamnat i bilen (det har alltså varit i kontakt med aluminiumkomponenter).

Vidare kunde man också konstatera att bränslets agressitivitet beror huvudsakligen på hur rent bränslet är, bränsle som innehåller restprodukter (dessa har högre strömledningsförmåga) är betydligt aggressivare än lågledande rent bränsle. Likaså konstaterades att stora halter korrosionsskydd reducerar angrepp, men inte stoppar dessa helt. Flertalet komponenter i bränslesystemet påverkades också, bland annat bränslepumpen.

om det bränsle man köpt är rent kan man själv testa genom att mäta strömledningsfömågan. 300 mikro S/m är max enligt GM men ju lägre desto bättre. Detta har bland annat stor påverkan på livslängden hos bränslepumpen.

Är man rädd om motorn och önskar att köra den på alkoholbränsle så ser man lämpligen till att insprutningsventiler, fuel rail, slangar, tätningar, bränslepump och liknande tål alkoholbränslen. detta innebär att de inte får innehålla metaller som aluminium (anodiserat aluminium går dock bra), bly, zink och kolstål. Flouroelastomera material bör användas för tätningar och liknande som förekommer i bränslesystemet, dessa är resistanta mot etanol såväl som bensin även vid 70 grader vilket är den temperatur som kan nås i exempelvis tanken.
Tar man det ett steg längre för att garantera motorns livslängd så ser man även till att tätningarna i motorn är av sådan typ som tål etanol och de organiska syror som bildas vid förbränning av etanol. Man förser även motorn med hårdare ventilsäten. För att öka säkerheten vid etanoldrift använder man lämpligen en kapslad pump och tanknivåmätare, likaså monterar man ett flamskydd i påfyllningsröret. Ska bilen snabbtankas så bör man, som med bensin se till att ha ett system som leder bort eventuell statisk elektricitet (viktigare vid etanoldrift då explosiv gasblandning finns i tanken vid normala temperaturer).

Då det är bensin tillsatt så så blir lågan synlig. E85 är dock svårare att släcka än bensin. Räddningsverket har mer fakta angående etanol och dess brännbarhet. De har även två filmer från brandprov med ren etanol.
http://www.raddningsverket.se/templates/SRV_Page____14874.aspx

Då alkoholer bildar mer syror vid förbränning så ser man lämpligen till att byta olja oftare. Hur ofta kan man ta reda på genom att mäta oljans "Total Base Number".
http://en.wikipedia.org/wiki/Total_Base_Number

Björn Larsson skrev:

En garagepolare hade en gammal tusenmetershoj med sidovagn med en JAP v-twin på. Motorn gick på mentanol & den nackdel jag kan minnas var att om han inte tömde förgasarna (amal såklart) på hösten såg det ut som tapetklister i dem på våren. Givetvis var det tapetklister i dem varje vår...

"Tapetklistret" skulle kunna vara aluminiumhydroxid. Går att undvika om man använder rätt material/beläggning i bränslesystemet.

Lennart Hall skrev:

Visst körs väl Speedwayhojar på mettis? Har de problem med det?

En medelmåttig speedwayåkare i division ett använder minst 2 motorer, oftast fler under en säsong. 1 motor är hos motorbyggaren för renovering konstant, samt en motor i hojen och en reservmotor. Sedan komplett reservhoj...

Hur många på rejsa river isär sin motor minst var fjärde vecka och renoverar? Många problemkällor försvinner med sådant sätt.