Re:

Dude skrev:

Tänk på att det inte går att vacuumsuga polyester

En metod då man gör precis så heter infusion. Kan även göras på riktigt stora detaljer, t.ex 30-50 fots båtskrov.

Göran Malmberg skrev:

Min baklucka är gjord i handupplagd kolfiber och väger 6,5 kg. Jag har gjort samma lucka i glasfiber som då väger 10-11 kg. Kolfiberluckan är i enkelskikt, alltså ingen bonocell eller liknande mellan kolfiberskikten. Samma gjutning i glasfiber är betydligt mindre styv. Samma mängd glasfiber men med 10 mm bonocell mellan mattorna ger en någolunda likartad styvhet som kolfiber i enkelskikt. Dock är bonocellhuven mer ömtålig för diverse våld, även så enkelt våld som hasning kan få såpass tunnt med glasfiber och polyester att lossna från bonocellen.

Jag tror du har ngn variabel här som du inte har koll på, det låter mysko.

Vad gäller ditt "bonocell"-laminat så verkar det definitivt vara ngt (process?)fel, hartsen ska inte kunna släppa från kärnan på det sättet du beskriver om det är en harts som är anpassad för kärnan. Dessutom får jag intrycket att det bonocell i det närmaste förefaller sakna hållf-egenskaper, är månne skjuvmodulen mkt låg? Med rätt vald kärna (typ och densitet) till den harts man använder ska ett laminat med samma mängd glas + 10 mm kärna bli mycket mycket styvare än samma mängd enkellaminat kol.

Re:

Pär Hylander skrev:

Jag tror du har ngn variabel här som du inte har koll på, det låter mysko. Vad gäller ditt "bonocell"-laminat så verkar det definitivt vara ngt (process?)fel, hartsen ska inte kunna släppa från kärnan på det sättet du beskriver om det är en harts som är anpassad för kärnan. Dessutom får jag intrycket att det bonocell i det närmaste förefaller sakna hållf-egenskaper, är månne skjuvmodulen mkt låg? Med rätt vald kärna (typ och densitet) till den harts man använder ska ett laminat med samma mängd glas + 10 mm kärna bli mycket mycket styvare än samma mängd enkellaminat kol.

Det kan vara så att jag gjort fel med tillverkningen, i vart fall lite olika då och då. Jag har försökt få huvarna lätta och testat med tunna skikt. Den lucka jag sist tillverkade som är på hemsidan mättade jag ytan på bonocellen lite grand först sedan la jag en lätt press över bonocellskiktet under härdningen. Jag har inte provocerat huven på något vis men den har i vart fall inte släppt någonstans. Bakluckan däremot är mycket sor yta lätt välvd och det är möjligt att samma gjutmetod skulle givit bättre resultat. Den stora ytan ser lätt vågig ut och det är lätt att hänga på lite tugnt med hasen för att bli klar någon gåmg. Ok, gjutformen är inte den bästa.

Hur som helst, bonocellhuven är mycket styvare än enkelhuven. Den är även vridstyvare än enkelskikts kolfibern, men kolfiberhuven känns väl så styv ytmässigt, till exempel hasning.

Nu sitter den stora bakluckan i taknivå på min bil så all vikt är vesäntlig att reducera. Jag tror inte att en 6 kiloshuv i glasfiber vore någon vidare lösning. Men som för frontluckan så tycker jag glasfiber med bonocell är en mycket vettig lösning.

Göran

Per: Bonocellen är grymt spröd om man jämför med Divinycell, lätt att bryta bitar ur.

Det är viktigt att få bort porositeten genom t.ex. vacuumsug eller noggrann rollning, för att få bra hållf och undvika "kexchoklad".

Fördelen med kolfiber är i första hand styvhet mot glasfiber och att det är lättare/billigare att göra krökta ytor med jämfört med att handknacka aluminium.

Mer avancerat utnytjande av kolfiberupplägg, med t.ex. skräddarsydda uppläggningsvinklar och fullt utnyttjande av materialprestandan kan man ofta bara glömma i bilhobbysammanhang, då lasterna och styvhetskraven är svåra att sätta siffror på.

Med vanlig "skitfiber" blir ett kvasi-isotropt upplägg (lika många fibrer i alla riktningar, typ väv) lika styvt och hållfast som en aluminiumplåt av samma tjocklek. Dock har kolfiber-laminat densiteten c:a 1.6 mot alu 2.8.


Så om panelen är plan skulle jag välja den billiga och enkla aluplåten.

För att få nytta av kolfibern bör man designa om. Tunna skikt blir bara flaxiga, och "black metal" (göra en alu/stål konstruktion in CFRP) är ju inte det mest optimala heller. Sandwich eller stringers blir ofta resultatet.

och glöm inte att ta säkerhet vid infästningspunkterna!!! Det är mycket mer kritisk svag punkt i kolfiber än i vilken plåt som helst!

Re:

Rikard Ahlin skrev:

Kristian Larsson skrev: Beror lite på hur det är gjort. Gör man detaljen hemma (på egen hand) utan vacuum, värme osv blir viktskillnaden mycket liten och kan slå åt vilket håll som helst... Det där får du gärna förklara närmare?! Menar du att man med bagging och autoklav (antar att det är det du saknar i hemmapulet) och kolfiber kan uppnå högre hållfasthet att man därför kan hålla nere tjockleken och därmed vikten? Eller menar du nåt annat? Epoxin har ju samma densitet oavsett vad man har för fiber i laminatet. Vad jag egentligen vill komma till är om det finns fördelar med att bagga och vacuumsuga glasfiberlaminat och i så fall vilka; Lägre vikt, högre hållfasthet etc.

Peter Elleray, konstruktören bakom bilar som Bentley Speed 8, skrev en artikel om kolfiberchassier och nämnde det första kolfiberchassiet han var med och konstruera på åttiotalet för något F1 team (kan ha varit Arrows, kommer inte riktigt ihåg). I varje fall så gjorde de chassit i kolfiber men väl på vågen visade det sig att chassit bara vara något kg lättare än det aluminiumchassi de redan hade. Men om det inte var så lätt så trodde de att det skulle vara mycket styvt, men icke. När de provade styvheten så visade det sig att kolfiberchassiet var mindre vridstyvt än aluminiumchassiet de hade. De hade helt enkelt missat kolfiberns anisotropa egenskaper.

Det finns fler sorters kolfiber, del den billiga standard kolfibers, men också dyrare hög modul fiber och fiber med extra hög draghållfasthet av lite olika varianter. Ska man få ett bra resultat måste man alltså kombinera olike sorters kolfiber och fiberriktningar beroende på vilka egenskaper man är ute efter. Dock påpekade Elleray att om man börjar använda hög modul fiber och andra lite bättre kolfiber sorter så får man snart besök av ekonomiavdelningen vilka undrar vad man håller på med.

Egenskaperna hos CFRP är inte bara beroende på kolfiberns egenskaper utan vilka egenskaper den färdiga kompositen har, den är alltså beroende på kolfibern såväl som epoxin samt hur väl denna är utförd. Har man överdoserat med epoxi eller inte fått all fiber "våt" så blir egenskaperna inte alls lika bra. Dock har både glas och kolfiber dessa egenskaper och med tanke på kolfiberns högre styvhet och lägre densitet så ska man misslyckas rejält med kolfibern för att glasfiber varianten ska bli lättare.

För kaross detaljer är det i regel styheten och konstruktionen som dikterar tjockleken och inte hållfastheten.

Re:

Johan Edlund skrev:

Dock har både glas och kolfiber dessa egenskaper och med tanke på kolfiberns högre styvhet och lägre densitet så ska man misslyckas rejält med kolfibern för att glasfiber varianten ska bli lättare.

Det var väl ungefär detta som jag fick för mig också angående min baklucka. Bortsett från ett amatörmässigt tillverkningssätt, så var ändå kolfiberluckan kalas mot vikten.

DJ skrev:

och glöm inte att ta säkerhet vid infästningspunkterna!!! Det är mycket mer kritisk svag punkt i kolfiber än i vilken plåt som helst!

På Panteran sitter vingen i bakluckan som orginal är stålplåt. Jag lurade just på detta om kolfiberluckan klarar den monteringen. Hur den sitter syns på hemsidan. http://www.hemipanter.se/
Göran