Fj.bensstag + stag torpedvägg?
Fjäderbensstag har ju diskuterats överallt många gånger och vad man kan komma fram till är väl att det inte kan göra nån skada iaf. På endel nyare bilar ser man standardmonterade stag mellan torpedvägg och fjäderbenstorn, även på rejsbilar ser man det. Det borde ju göra nytta tycker man, eller?
Ska just bygga fjäderbensstag och funderar på om det är lönt o bygga snett bakåt oxå.
Re: Fj.bensstag + stag torpedvägg?
Vet att hos volvo kallas de "Ambulansstag" hade sånna på min 242tic. Sånna med fjäderbensstag ska tydligen hålla schakt på bilens framdel. Kan inga fina ord och har inga grafer dock.
inka skrev:
Fjäderbensstag har ju diskuterats överallt många gånger och vad man kan komma fram till är väl att det inte kan göra nån skada iaf. På endel nyare bilar ser man standardmonterade stag mellan torpedvägg och fjäderbenstorn, även på rejsbilar ser man det. Det borde ju göra nytta tycker man, eller?
Ska just bygga fjäderbensstag och funderar på om det är lönt o bygga snett bakåt oxå.
Vet att hos volvo kallas de "Ambulansstag" hade sånna på min 242tic. Sånna med fjäderbensstag ska tydligen hålla schakt på bilens framdel. Kan inga fina ord och har inga grafer dock.
R0b1n F0rsb3rg
"Full of sport mind & luxury feeling super potential in winter wheel iver"
______________________
"Full of sport mind & luxury feeling super potential in winter wheel iver"
______________________
Ja, så kallade "ambulans-stag" gör nytta. De hindrar ju att fjäderbens-tornen flexar i en led mindre. Kan man så varför inte? 
edit: Självklart beror det ju på bilmodellen i sig HUR mycket skillnad det gör
edit: Självklart beror det ju på bilmodellen i sig HUR mycket skillnad det gör
Anton Kindblad
För oss som envisas med att försöka få gamla jänkare att svänga är sådana stag en nödvändighet.
Det gör stor skillnad, kanske mest beroende på att utgångsmaterialet är så vekt
Det gör stor skillnad, kanske mest beroende på att utgångsmaterialet är så vekt
Janne Josefsson
Porsche 911 SC 1982
Ford Mustang HT 1965
BMW F11 520D bruksis
IPteknik Väst AB
SVKG 51
Porsche 911 SC 1982
Ford Mustang HT 1965
BMW F11 520D bruksis
IPteknik Väst AB
SVKG 51
Fast allt beror ju på hur styv torpedväggen är, eller hur?
Michael Lindh
leg. bildåre
projekt mittmotormonster: Dallara X1/9 "Il Bastardo"
leg. bildåre
projekt mittmotormonster: Dallara X1/9 "Il Bastardo"
mmm...just den saken har jag funderat på när man ser stagen fästa i en stor öppen yta på väggen
Mats Andersen
Många bra svar!
I mitt fall är det en BMW E21 med bur framdragen till fjädertornen, bara till o börja mäta o tänka o svetsa med andra ord!
I mitt fall är det en BMW E21 med bur framdragen till fjädertornen, bara till o börja mäta o tänka o svetsa med andra ord!
Martin Johansson
Bland annat australien hade de där "ambulanssagen" standarddmonmterade på vissa modeller av 240, och det ryktas om utmattningsskador i torpedväggen, så där var nog chassit så mjukt så det gjorde stor nytta! Ett vanligt fjäderbensstag hindrar ju bara inbördes rörelse mellan fjädertornen, inte att de rör sig i förhållande till resten av karossen. Hur stor den rörelsen sen är kan ju vara från rent akademisk storlek till stor beroende på utgångsbil såklart.
Johan Eriksson
Calder skrev:
Finns även som länkar ihop torn, torped och motor:
http://mazdatrix.com/h7.htm
Exakt en sån som jag har
Anton Kindblad
Enzo Molinari skrev:
Fast allt beror ju på hur styv torpedväggen är, eller hur?
om man har anslutning till en bur, t ex.
Ett slakt, vanligt, fjäderbensstag vill jag påstå inte har någon som helst effekt på väghållningen. Det ändrar akustiken i bilen, det är allt det gör. Sen sitter det där för att se sportigt ut, inklusive originalmonterat i Peugeot 406 Coupé.
Ett vanligt, slakt, fjäderbensstag blir utsatt för minimala töjningar och bidrar därför nästan inte alls till chassits styvhet. Ett fritt fjäderbensstag har också en högst försumbar böjstyvhet.
Är ni med på att jag diskuterar styvhet nu? D v s liten deformation per given kraft.
I en led-betraktelse blir det dragkrafter i ett fjäderbensstag som motsvarar typiskt en femtedel av däckets sidkraft, men karossen tar ju också en del av kraften så deformationen uppe vid lagringen blir inte lika stor och stagets bidrag minskar.
Det man vill undvika (enligt mig iaf) i ett chassi är odämpad fjädring och upplagrad (odämpad) elastisk energi.
om du kan hindra rörelse i ett ställe genom att koppla ett rör till ett annat ställe, gör det. Annars inte.
Fjäderbensstag har i allmänhet ingen märkbar effekt och taxistag måste kopplas i et MYCKET styvt ställe i torpeden för att ha effekt eftersom det i sig är böjt och väldigt vekt i tryck och att komposanterna av de krafter du vill ta tillvara kommer att belasta torpeden som en platta, dvs knöla in den.
Inte för att jag tänker rätt alla gånger, man jag tänker "saldo" i alla avseenden. Om du t ex har 1 mm flex (vid hjulet) pga en bärarmsbussning vid kurvtagning, är det väl ingen större idé att reducera med 0.01 mm med ett taxistag?
Per Hansson
https://stockholm.hjarnkoll.se/ambassador/per-hansson/
(har bytt ä -> e som i folkbokföring och pass)
https://stockholm.hjarnkoll.se/ambassador/per-hansson/
(har bytt ä -> e som i folkbokföring och pass)
Exlex skrev:
Calder skrev:Finns även som länkar ihop torn, torped och motor:
http://mazdatrix.com/h7.htm
Exakt en sån som jag har
Blir det bra känsla? Funderar på att köpa eller svetsa ihop en sån på jobbet till min 7a...
Joakim Mårtensson
Calder skrev:
Exlex skrev:Calder skrev:Finns även som länkar ihop torn, torped och motor:
http://mazdatrix.com/h7.htm
Exakt en sån som jag har
Blir det bra känsla? Funderar på att köpa eller svetsa ihop en sån på jobbet till min 7a...
Önskar jag kunde svara på det, men jag har inte kört bilen sen jag skaffade den. Jag lovar avlägga rapport när jag känt efter
om du vill kan jag ta mått, referensfoton osv, hade du bott närmare hade du fått låna den som mall.
Anton Kindblad
hauge skrev:
mmm...just den saken har jag funderat på när man ser stagen fästa i en stor öppen yta på väggen
Det beror ofta på vilken sida av torpedväggen du tittar på. Det är väldigt sällan torpedväggen är en 1mm plåt bara uppspänd, utan det brukar finnas en hel del förstyvningar på den. Inte alla i motorrummet utan en del i kupen.
Pär Hansson skrev:
Fjäderbensstag har i allmänhet ingen märkbar effekt och taxistag måste kopplas i et MYCKET styvt ställe i torpeden för att ha effekt eftersom det i sig är böjt och väldigt vekt i tryck och att komposanterna av de krafter du vill ta tillvara kommer att belasta torpeden som en platta, dvs knöla in den.
Även det enklaste fjäderbenstaget som bara går mellan tornen har väldigt stor nytta. På en ny bil minskar/förlänger du tiden tills karossen flexat slut. På en äldre mer sliten bil märks det direkt du monterar dit. Ett stag som går till torpedväggen måste givetvis anslutas på lämpligt ställe för att inte orsaka skada.
Exempelvis saab 9000 har väl ett motorfäste i överkant från motorn till torpedväggen, de hade knappast gjort den lösningen om torpedväggen var för klen...
En som har dödat en kaross utan att sätta bilen i ett räcke eller nerför en ravin.
Roland Johansson
Går det verkligen märka när fjäderbenslagringarna har centimetertjockt gummi och ger upphov till massvis med rörelse ?
Cédric Nyberg
Porsche 924 Turbo
Toyota GT86
Formel Vee Veemax MKIVB 1970
www.instagram.com/garagecedric/
Porsche 924 Turbo
Toyota GT86
Formel Vee Veemax MKIVB 1970
www.instagram.com/garagecedric/
Cédric skrev:
Går det verkligen märka när fjäderbenslagringarna har centimetertjockt gummi och ger upphov till massvis med rörelse ?
Jag har testat på en Peugeot 206 RC - ett rakt stag mellan fjäderbenstornen.
Det gjorde precis ingen skillnad alls - det lät inte ens annorlunda.
Edit: Rent fysiskt så borde ett stag där nere, mellan bärarmarnas infästningspunkter vara mer nödvändigt.
Jörgen Eriksson
Cédric skrev:
Går det verkligen märka när fjäderbenslagringarna har centimetertjockt gummi och ger upphov till massvis med rörelse ?
Ja.
Typexemplet med en några år äldre bil är att det knarrar i inredningen (förutsatt att den finns kvar) om du åker över ett brunnslock med en gnutta missanpassning mot gatan. Kanske till och med dunkar till lite.
Med ett fjäderbenstag tvärs fjäderbenstornen brukar det vara tyst vid passage av samma brunnslock.
Men visst är bilen helt ny kommer det inte att låta nu, men har du staget så fördröjer du innan det låter.
Man kan köra en ny bil utan oljebyten säkert uppåt 10.000mil, kanske längre men sedan är det bara sopor kvar av motorn.
Roland Johansson
Rolle Scirocco skrev:
hauge skrev:mmm...just den saken har jag funderat på när man ser stagen fästa i en stor öppen yta på väggen
Det beror ofta på vilken sida av torpedväggen du tittar på. Det är väldigt sällan torpedväggen är en 1mm plåt bara uppspänd, utan det brukar finnas en hel del förstyvningar på den. Inte alla i motorrummet utan en del i kupen.
Pär Hansson skrev:Fjäderbensstag har i allmänhet ingen märkbar effekt och taxistag måste kopplas i et MYCKET styvt ställe i torpeden för att ha effekt eftersom det i sig är böjt och väldigt vekt i tryck och att komposanterna av de krafter du vill ta tillvara kommer att belasta torpeden som en platta, dvs knöla in den.
Även det enklaste fjäderbenstaget som bara går mellan tornen har väldigt stor nytta. På en ny bil minskar/förlänger du tiden tills karossen flexat slut. På en äldre mer sliten bil märks det direkt du monterar dit. Ett stag som går till torpedväggen måste givetvis anslutas på lämpligt ställe för att inte orsaka skada.
Exempelvis saab 9000 har väl ett motorfäste i överkant från motorn till torpedväggen, de hade knappast gjort den lösningen om torpedväggen var för klen...
En som har dödat en kaross utan att sätta bilen i ett räcke eller nerför en ravin.
Men utifrån styvhet och hjulkontroll så finns det inget sätt att lura fysiken. Har du t ex gummi som flexar mm vid en given last i serie med ett motorrum som flexar nån tiondel, så är motorrummet fel ställe att börja styva upp på. Gummi finns som nämnts i bärarmsbussningar och topplagringar.
Vad gäller torpedväggar har jag dålig översikt över hur alla är konstruerade, men jag kan tänka mig att det ofta är som på mina bilar att det finns t ex en botten på ventilationsintaget bakom som kan passa att föra in krafter på och då blir det mycket styvare. Kanske någon extra förstyvning kan vara på plats också.
Men att föra in krafter mitt på en plåt, även med pressade förstyvningsrillor skulle iaf inte jag lägga energi och vikt på. Karossplåt som "platta", dvs med kraften vinkelrätt mot dess plan, ger en mycket mjuk respons. Däremot om man kan hitta en "skiva" (kraften i linje med plåtens plan) som ventilationstrågets botten, då blir det många gånger styvare. Iofs kan man få bucklingsproblem att ta hand om, men i allmänhet behövs det inte särskilt massiva förstyvningar för att fixa det.
Måste sticka nu. Återkommer kanske om "undre fjäderbensstag" mm.
Per Hansson
https://stockholm.hjarnkoll.se/ambassador/per-hansson/
(har bytt ä -> e som i folkbokföring och pass)
https://stockholm.hjarnkoll.se/ambassador/per-hansson/
(har bytt ä -> e som i folkbokföring och pass)
Det jag inte hann skriva om "undre fjäderbensstag" var att de man köper ofta är mycket veka. Jag skaffade ett OMP till 205:an:
Nu hittar jag inte anteckningarna, men vid en grov beräkning visade sig det böjda och tunnväggiga OMP-staget vara i storleksordningen en hundradel så styvt som den installerade hjälpramen:
Dessutom var det i mitt fall förspänt runt 3 mm åt fel håll, fick tvinga isär fästhålen. Dvs bärarmarnas främre leder behövde komma 3 mm närmare varandra innan staget ens var neutralt. Nu är det ju såpass vekt så det gjorde väl ingen större skada heller, annat än att det satt där och vägde. Någon nytta gjorde det definitivt inte, av två orsaker; vekt respektive förspänt åt fel håll. Fattar inte riktigt varför jag monterade det öht.
Håller på och funderar på en rak konstruktion mellan bärarmarnas främre leder, som kanske också kan förspännas åt "rätt" håll, dvs utåt. Raka stag som dessutom är förspända åt rätt håll kan göra stor nytta.
Vad gäller övre fjäderbensstag så gillar jag kryss mellan fjäderbenstornen och burens A-stolpar genom torpeden, med svetsad genomföring, men så får inte jag göra.
Nu hittar jag inte anteckningarna, men vid en grov beräkning visade sig det böjda och tunnväggiga OMP-staget vara i storleksordningen en hundradel så styvt som den installerade hjälpramen:
Dessutom var det i mitt fall förspänt runt 3 mm åt fel håll, fick tvinga isär fästhålen. Dvs bärarmarnas främre leder behövde komma 3 mm närmare varandra innan staget ens var neutralt. Nu är det ju såpass vekt så det gjorde väl ingen större skada heller, annat än att det satt där och vägde. Någon nytta gjorde det definitivt inte, av två orsaker; vekt respektive förspänt åt fel håll. Fattar inte riktigt varför jag monterade det öht.
Håller på och funderar på en rak konstruktion mellan bärarmarnas främre leder, som kanske också kan förspännas åt "rätt" håll, dvs utåt. Raka stag som dessutom är förspända åt rätt håll kan göra stor nytta.
Vad gäller övre fjäderbensstag så gillar jag kryss mellan fjäderbenstornen och burens A-stolpar genom torpeden, med svetsad genomföring, men så får inte jag göra.
Per Hansson
https://stockholm.hjarnkoll.se/ambassador/per-hansson/
(har bytt ä -> e som i folkbokföring och pass)
https://stockholm.hjarnkoll.se/ambassador/per-hansson/
(har bytt ä -> e som i folkbokföring och pass)
