Har kulpening verkligen nån funktion på smidda vevstakar?
M a t s K l i n g l ö f
MGB GT 1967
MGB GT 1967
citat:
Har kulpening verkligen nån funktion på smidda vevstakar?
Varför skulle det inte ha det???? hmm låter lite kacksigt kanske men jag är nyfiken på hur du tänker.
Alla/deflästa utmattningsbrott börjar i en spricka, ytdefekt, skada mm ovavsätt vad det är för matrial eller hur tillverkningsprossessen ser ut för detaljen. Dessutom är väll de flästa stakar smidda mig vetligen, hmm finns väll ett par undantag.
Har kulpening verkligen nån funktion på smidda vevstakar?
Varför skulle det inte ha det???? hmm låter lite kacksigt kanske men jag är nyfiken på hur du tänker.
Alla/deflästa utmattningsbrott börjar i en spricka, ytdefekt, skada mm ovavsätt vad det är för matrial eller hur tillverkningsprossessen ser ut för detaljen. Dessutom är väll de flästa stakar smidda mig vetligen, hmm finns väll ett par undantag.
Johan Sjölinder
Jag är absolut ingen expert i ämnet - det enda jag vet är att Saabs vevstakar klarar ordentligt med stryk i originalutförande... betydligt mer än vissa andra bilmärkens.
Min fundering var mest om materialet kanske var så pass hårt i strukturen redan från fabriken att denna typ av bearbetning inte tillförde något
Min fundering var mest om materialet kanske var så pass hårt i strukturen redan från fabriken att denna typ av bearbetning inte tillförde något
M a t s K l i n g l ö f
MGB GT 1967
MGB GT 1967
Mats Friberg skrev:
Jag är absolut ingen expert i ämnet - det enda jag vet är att Saabs vevstakar klarar ordentligt med stryk i originalutförande... betydligt mer än vissa andra bilmärkens.
Min fundering var mest om materialet kanske var så pass hårt i strukturen redan från fabriken att denna typ av bearbetning inte tillförde något
Vad jag har hört så har många orginalstakar nån form av ythärdning som kommer till när dom smids. Och om man polerar så kan man förstöra denna och göra staken svagare. Därför bör man alltid kulpeena om man har polerat.
William Ekström
citat:
Jag är absolut ingen expert i ämnet
Då är vi två
Japp, stakarn är ingen svag länk. Men det finns ju vissa andra saker på saab som börjar på L... som brukar rasa
citat:
Min fundering var mest om materialet kanske var så pass hårt i strukturen redan från fabriken att denna typ av bearbetning inte tillförde något.
Hmm TROR inte det, så hård är inte ytan.
Ska jag vara helt ärlig så måste man testa stort antal stakar typ
Ett gäng std
Ett gäng polerade
Ett gäng kulpenade
Ett gäng polerade och kulpenade
i en testrigg så alla blir utsatta för samma belasting och lastväxling.
Men vem fan har sådana risurer, så här blir det att TRo.
Man får passa sig så man inte blir reliskös på kuppen
Jag är absolut ingen expert i ämnet
Då är vi två
Japp, stakarn är ingen svag länk. Men det finns ju vissa andra saker på saab som börjar på L... som brukar rasa
citat:
Min fundering var mest om materialet kanske var så pass hårt i strukturen redan från fabriken att denna typ av bearbetning inte tillförde något.
Hmm TROR inte det, så hård är inte ytan.
Ska jag vara helt ärlig så måste man testa stort antal stakar typ
Ett gäng std
Ett gäng polerade
Ett gäng kulpenade
Ett gäng polerade och kulpenade
i en testrigg så alla blir utsatta för samma belasting och lastväxling.
Men vem fan har sådana risurer, så här blir det att TRo.
Man får passa sig så man inte blir reliskös på kuppen
Johan Sjölinder
fuling skrev:
Ska jag vara helt ärlig så måste man testa stort antal stakar typ
Ett gäng std
Ett gäng polerade
Ett gäng kulpenade
Ett gäng polerade och kulpenade
i en testrigg så alla blir utsatta för samma belasting och lastväxling.
Sen gäller det att hitta rätt kulpeningsmetod också...
/Kristian Elisson
fuling skrev:
citat:
Jag är absolut ingen expert i ämnet
Då är vi två
Japp, stakarn är ingen svag länk. Men det finns ju vissa andra saker på saab som börjar på L... som brukar rasa
citat:
Min fundering var mest om materialet kanske var så pass hårt i strukturen redan från fabriken att denna typ av bearbetning inte tillförde något.
Hmm TROR inte det, så hård är inte ytan.
Ska jag vara helt ärlig så måste man testa stort antal stakar typ
Ett gäng std
Ett gäng polerade
Ett gäng kulpenade
Ett gäng polerade och kulpenade
i en testrigg så alla blir utsatta för samma belasting och lastväxling.
Men vem fan har sådana risurer, så här blir det att TRo.
Man får passa sig så man inte blir reliskös på kuppen
Eller så biter man i det sura äpplet och gör ett djup hål i ekonomin
och köper riktiga vevstakar
Verdi
Nisse Holmgren
Umeå
Umeå
Hmm ja det här med stakar verkar vara en hel vetenskap, men vad är inte det när man börjar grotta i det
Visst är saabs vevstarka starka från början, men har tänkt att flytta upp varvstoppen upp mot 8000rpm. Och eftersom hela motorn ska renoveras så var tanken lika bra att förbättra stakarna oxå...
Vad är "rätt" kulpening, och ingen som känner till var man kan göra det i sthlm, eller någon annan stanns i sverige till hyffsat pris...?
Visst är saabs vevstarka starka från början, men har tänkt att flytta upp varvstoppen upp mot 8000rpm. Och eftersom hela motorn ska renoveras så var tanken lika bra att förbättra stakarna oxå...
Vad är "rätt" kulpening, och ingen som känner till var man kan göra det i sthlm, eller någon annan stanns i sverige till hyffsat pris...?
David Alsén
Alfa Romeo 159 Ti : )
Alfa Romeo 159 Ti : )
Intressant tråd!
Ett mer normalsvenskt uttryck är nog stålkuleblästring, kulpening är nog lite gammaldags. Bombning hade jag aldrig hört förr, men det är ju rätt beskrivande
Hmm, jag undrar om typiska stålkvaliteter till vevstakar verkligen är deformationshårdnande, men i vilket fall som helst så skapar man tryckspänningar i ytan när man stålekuleblästrar, dessa är sen mkt positiva ur utmattningshållf som någon skrev, eftersom det är dragspänningar som skapar sprickor.
Vidare så har ytans beskaffenhet betydelse för både den vanliga hållfastheten men framförallt för utmattningshållfen, skarpa kanter etc är inte alls bra. Men enstaka skarpa kanter är mkt mkt värre än ett stort antal små, därför tycker jag det verkar skumt att *polerings*repors orientering skulle kunna ha någon verklig betydelse. Det är faktiskt så att man kan få en detalj med hållfast om man har en skarp kant någonstans genom att på välvalda ställen i närheten slipa upp spår!! Vad som händer är att spänningsfördelningen styrs om så att det inte blir en kraftig lokal topp precis vid usprungskanten.
Mvh, Pär
ps, hur kan man bli portad från zatsy?
Ett mer normalsvenskt uttryck är nog stålkuleblästring, kulpening är nog lite gammaldags. Bombning hade jag aldrig hört förr, men det är ju rätt beskrivande
Hmm, jag undrar om typiska stålkvaliteter till vevstakar verkligen är deformationshårdnande, men i vilket fall som helst så skapar man tryckspänningar i ytan när man stålekuleblästrar, dessa är sen mkt positiva ur utmattningshållf som någon skrev, eftersom det är dragspänningar som skapar sprickor.
Vidare så har ytans beskaffenhet betydelse för både den vanliga hållfastheten men framförallt för utmattningshållfen, skarpa kanter etc är inte alls bra. Men enstaka skarpa kanter är mkt mkt värre än ett stort antal små, därför tycker jag det verkar skumt att *polerings*repors orientering skulle kunna ha någon verklig betydelse. Det är faktiskt så att man kan få en detalj med hållfast om man har en skarp kant någonstans genom att på välvalda ställen i närheten slipa upp spår!! Vad som händer är att spänningsfördelningen styrs om så att det inte blir en kraftig lokal topp precis vid usprungskanten.
Mvh, Pär
ps, hur kan man bli portad från zatsy?
Pär Hylander
ojay skrev:
Gjutskägg eller inte, alla stakar är väl mer eller mindre gjutna. Men under olika tryck. Jag tror inte det är så vanligt med stakar som är frästa ur ett stycke stål. Men bra stakar så har man väl ett stycke varmt glödande stål som man smäller till med en form med jättehögt tryck och vips så har man en stake. På så sätt bibehålls stålstyckets inre struktur. Nån med mer kunskap om detta kan rätta mig.
Ja, alltså det är ju en bra beskrivning av smidning!
Har aldrig riktigt funderat så innan, men smidning och valsning är ju rätt lika, och valsning är en metod jag tror i princip alla höghållfasta stål har genomgått. Så smidningen ger nog materialegenskaper som inte alls är mycket sämre än valsat stål. Jag menar alltså att jag tror inte man kan få då där jättemycket bättre hållf ur en fräst vevstake.
Gjutning däremot, ger generellt sett inte bra hållf!
Pär Hylander
citat: (Pär Hylander)
Jag menar alltså att jag tror inte man kan få då där jättemycket bättre hållf ur en fräst vevstake.
Delar din uppfatting men man kan få andra profiler på frästa staker som inte går att få genom smiding.
Jag kan tänka mig att man kan få de lättre men med högre böjmotstånd i de kritiska snittet.
Jag menar alltså att jag tror inte man kan få då där jättemycket bättre hållf ur en fräst vevstake.
Delar din uppfatting men man kan få andra profiler på frästa staker som inte går att få genom smiding.
Jag kan tänka mig att man kan få de lättre men med högre böjmotstånd i de kritiska snittet.
Johan Sjölinder
Moderator:
