V6 grenrör

Jag har sökt formel för V6 grenrör men alla jag har är för 4 eller 8 cyl. Kunde tänka mej att kollektorn skall vara lite större om man får in 3 rör i stället för 2.
Har någon en formel att räkna dem med och kunde dela med sej?
Måtten på en 3.6 liters GT3 grenrör och varför inte 6 cyl M3 skulle även intressera som referens.

Grenrör för sexcylindrigt följer samma principer som grenrör för fyrcylindrigt eller åttacylindrigt.

När det gäller själva kollektorn så gäller i princip samma vinklar och areaförhållande mellan rören.

Så en sexa skall inte ha större sekundärrör trots att 3 primärer samlas ihop i stället för 2?

Mjo, det är väl samma förhållande som gäller - dvs att sekundärens area ska vara en viss procent av den totala arean av de primärer som samlas ihop.

Sedan finns det väl diverse formler där man redan räknat in faktorn 4, så att man utgår från EN sekundär (vissa tror ju inte att det trimmas något annat än V8:or... ), men då får man räkna om det så att man får ut förhållandet sekundär/ALLA primärer.

Det är iaf så jag har räknat. Har inte formlerna framför mig nu, men har för mig att storleksordning 60% av totala arean är rimligt. Om jag minns rätt på diametrarna så har jag iaf hamnat på 62% med de rördiametrar jag lyckades få tag. Med tanke på att motorn vaknar till riktigt runt 5000 rpm istället för att börja tackla av där, som den gör med originalsystem, så är det antagligen inte HELT åt h-ete iaf.

Update: Kom förresten på att jag har en hög papper från en känd header-byggare i USA, och där har jag för mig det rekommenderades lite olika areaförhållanden för olika antal ingångar i kollektorn, olika användningsområde för motorn osv. Kan kolla lite närmare på det sedan, om det är av intresse.

RCE hade en artikel ett par nummer bak ang detta och avmystifierade det hela på ett magnifikt sätt. Skall se om jag kan hitta den.

I kollektorn är det ju en areaökning vi är ute efter. En areaökning ger ju som bekant en returpuls av motsatt typ; alltså en 'övertrycks puls' kommer att returneras som en 'undertrycks puls'.

Kollektorns areaförhållande anges enligt Blair: C_coll = A_out/A_in = ((n_cy-1)*d_ep^2 + d_tp^2)/d_ep^2

n_cy = antal cylindrar som ansluter till kollektorn
d_ep = diameter avgasrör före kollektor
d_tp = diameter avgasrör efter kollektor

Normalt sett så fungerar de flesta motorer bra med ett areaförhållande hos kollektorn på 6.

15 graders vinkel på de inkommande rören hos kollektorn fungerar i regel också bra.

15 grader, det är rymdvinkel mellan teoretisk centrumlinjen i primär och förlängningen av densamma på sekundären?

Det jag undrar över är hur mycket kollektorns utformning och area spelar roll på motorns karaktär på en sugmotor?

För rörströmning så gäller väl att strömningen inte ska ändra fas? Då gäller ju för två rör av bestämd area till ett rör a*sqrt(2). Har man tre rör så använder man bara roten ur 3.

Sen tar man i betraktning hur mycket primärkretsen och sekundärkretsen spelar roll, så undrar man ju hur mycket man kan vinna/förlora på just kollektorns utformning.

Jag sågar inget, men vill gärna lära mig mer.

Ett grenrör handlar väldigt lite om strömning och väldigt mycket om pulser.

http://www.gurneyflap.com/Resources/Ferrari-052-28.jpg

om Du kikar på grenröret ovan så kan du se att 'grenrörsflänsen' mot toppen består av separata gjutna delar. Den gjutna anslutningen är sedan fastsvetsad i primärpiporna. Förhållandet mellan arean där primärpipan börjar och avgasporten påverkar hur tryckpulserna kommer att uppföra sig i grenröret. Normalt brukar detta förhållande ligga på 1-1,6 ungefär.

Ungefär halvvägs till kollektorn kan du notera att grenröret har en liten ökning av diametern. Denna areaökning kommer att ge en returpuls som använder till avgasporten under avgastakten, detta förbättrar avgasflödet ut ur cylindern i detta skede. Dessa areaökningar och även de gjutna anslutningarna mot toppen syns ganska tydligt på bilden nedan.

http://www.gurneyflap.com/Resources/P1010122.jpg

http://www.gurneyflap.com/Resources/Ferrari-052-7.jpg

Kollektorn invändigt. Baserat på denna bild och den första bilden så kan man se att primärpiporna sitter i en viss vinkel relativt sekundärpipan. Att döma från bilderna så rör det sig i detta fall om en vinkel på ca 20 grader.

På bilden av kollektorn invändigt så kan man också notera att rören inte är sömlösa utan rullade och svetsade. Anledningen till detta är den tunna godstjockleken.