En liten retorisk fråga till trådskaparen och co:

Hur lång tid befinner sig varje "bensinmolekyl" mellan spridaren och avgasporten i toppen vid fullt skaft (6.000, 7.000, 8.000 rpm)? Det är ju vansinnig fart på luften vid det varvtalet och jag antar att bränslet rimligtvis borde färdas lika fort... Frågan är hur mycket "hokuspokus" man hinner utföra på den tiden...

Misstänker att Presho har tittat lite på Hot Vapor, ett tämligen komplicerat och mytomspunnet system... Visst, Yunick påstod att systemet funkade och det går säkert att utveckla en modern variant med andra tekniker, men frågan är hur vettigt det är om man som vanlig dödlig bygger en turbomotor.

Säg att man bygger en halvhyffsad turbomotor, 400 hk borde inte vara något större problem för de flesta motorer med vettigt utgångsmaterial. Vill man gå upp till 500 hk kan man antingen gå in på grunderna till förbränningsmotorn och försöka hitta någon genväg som ingen annan sett innan, eller så väljer man gamla beprövade vägar med högre cylindervolym, mer laddtryck, starkare hårdvara etc.

Likadant om man kanske vill gå vidare - från 500 hk till 1.500 hk i samma motor. Då kommer man till frågan om det verkligen är vettigt att fortsätta med handelsbensin överhuvudtaget eller om det kanske är dags att välja någon annan bränsleform (mettis, nitro, toulen etc)..

Inte för att såga några idéer utan bara ge förslag på andra synvinklar.... Peace!

Edit: Missade hälften...

Johannes Bengtsson skrev:

Misstänker att Presho har tittat lite på Hot Vapor, ett tämligen komplicerat och mytomspunnet system... Visst, Yunick Edit: Missade hälften...

Hej !
Hot Vapor ??
Yunick ??
Vart finst det att läsa om detta? Vad går det ut på?

Edit: Sökte på nätet, fans träffar.. ska läsa om detta..

Edit2: Fans det någon direkt länk till "HET ÅNGA ? Fins det ritning över systemet eller vad det va?
MVH/Presho

Hot Vapor var en teknik som Smokey Yunick utvecklade vars grunddrag låter ganska likt dina idéer. Har jag förstått det hela rätt värmde han upp bränsle/luftblandningen till gränsen till självantändning för att få en homogen blandning. Han patenterade det hela och sålde sedan patentet till Morso för ett okänt antal mille...

Morso hade 5 år på sig att utnyttja patentet och Morso har inte kommit med någon liknande produkt samtidigt som Yunick fick tillbaka patentet.

http://www.schou.dk/hvce/?mode=2 verkar beskriva systemet ganska bra. För mycket text för att jag skall orka läsa igenom allt...

Kan inte hitta riktiga data på inehållet i Bensin men det består ju av en hel massa olika "halvlätta" kolvätesföreningar, som dessutom skiljer sig från tillverkare till tillverkare. T.ex. kör vissa tillverkare med 5% Etanol, medan andra har ingen etanoltillsats.

Men ungefär något i stil med(olika för olika tillverakre, därför>100%):

Syre 2%
Etanol 5%
Metanol 3%
Alkaner 50%
Arener (aromater) 35-40% (toluen, xylen)
Bensen (aromater) 1-2%
Alkener (olefiner) 10%


Samt kvarvarande lite föroreningar(i svensk bensin som är "ren"):
Svavel max 0,005 mg/l
fosfor max 0,2mg/l

Sedan finns det ju akylatbensin (miljöbensin och 102 oktans racebensin):


Densiteten ligger på ca 720-780 kg/m3

om man nu vill ha en bättre finfördelning av bränslet så kan ju ultraljud vara en idé.....

Hej !

Det va redan förutbestämmt att det blir ultraljud, men hadde anledningar att inte skriva om detta igår.

Idag är man lite närmare den aktuella frekvensen som kommer att alstras . Enna vid själva spridare (nu får ni ersäkta mig att jag inte beskriver precis i detalj hur.. ni få ha förståelse för detta ) och en som kommer längst hela insugs vägen. Där enna av vågar kommer ha för uppgifft att sönderdela bränsle till hågkvalitativ dimma och andra frekvensvågen kommer att ligga i fas med amplituden vid den trångaste ställe, dvs. insugsventiler. På detta sätt kommer man få den blandning man strävat efter + att vågarnas sammaträffning i motståndspunkten vid ventilen kommer att accelerera bränsleblandningen och övervinna dessa förluster man har vid själva ventiler.

Mer en så är på G , då jag är på G att använda mig av alla mina kunskap innom alla område att lira tillsammans på en och samma motor.
Nja.. degblandarvisp lämnar jag klart i pizzerian där den hör till

Allt jag vill va att man börjar anvenda sig av dagens tekniska hjälpmedel på en nivå som jag tycker passar i 2K årstusende. För att föröfta fins ju tyvärr folk med makt som är bara till för att stoppa utveklingen av till oss vanliga dödliga ofattbara anledningar.

Ha D
PS: Ingen ide för vad för antal molekyler/gram eller volym kan det finnas, detta för att veta måttet och välja en lågom frekvens (våglängd).?
MVH/Presho

Presho skrev:

Hej ! Det va redan förutbestämmt att det blir ultraljud, men hadde anledningar att inte skriva om detta igår. Idag är man lite närmare den aktuella frekvensen som kommer att alstras . Enna vid själva spridare (nu får ni ersäkta mig att jag inte beskriver precis i detalj hur.. ni få ha förståelse för detta ) och en som kommer längst hela insugs vägen. Där enna av vågar kommer ha för uppgifft att sönderdela bränsle till hågkvalitativ dimma och andra frekvensvågen kommer att ligga i fas med amplituden vid den trångaste ställe, dvs. insugsventiler. På detta sätt kommer man få den blandning man strävat efter + att vågarnas sammaträffning i motståndspunkten vid ventilen kommer att accelerera bränsleblandningen och övervinna dessa förluster man har vid själva ventiler. Mer en så är på G , då jag är på G att använda mig av alla mina kunskap innom alla område att lira tillsammans på en och samma motor. Nja.. degblandarvisp lämnar jag klart i pizzerian där den hör till Allt jag vill va att man börjar anvenda sig av dagens tekniska hjälpmedel på en nivå som jag tycker passar i 2K årstusende. För att föröfta fins ju tyvärr folk med makt som är bara till för att stoppa utveklingen av till oss vanliga dödliga ofattbara anledningar. Ha D PS: Ingen ide för vad för antal molekyler/gram eller volym kan det finnas, detta för att veta måttet och välja en lågom frekvens (våglängd).? MVH/Presho

Ultraljud kommer aldrig att påverka intermolekylära bindningar. det man kan använda ultraljudet till är att bryta upp den ytspänning som finns i varje droppe rent mekaniskt så att man får mindre droppar. flera små droppar ger större yta i förhållande till volymen än färre större vilket gör att förågningen går snabbare.

Då det handlar om ett mekaniskt vågfenomen som "sliter" dropparna i stycken så handlar det om att ha en ultraljudsfrekvens som är utprovad för att fungera på att finfördela vätska till dimma. sådana munstycken finns färdiga att köpa och sedan får man prova sig fram med en våggenerator som driver munstycket. Min erfarenhet när det gäller detta(jag har varit med och byggt den typ av maskin) är att det fungerar utmärkt att använda för vaporisering, men att det inte fungerar så bra att försöka hitta rätt parametrar teoretiskt utan att man enklast provar sig fram.

Rent tekniskt så handlar det om att man har ett tunnt rör som man leder ut vätskan i, sedan sätter man röret i svägning med en mycket hög frekvens, på så sätt slits vätskan i smådroppar när den lämnar munstycket. Rätt parametrar(frekvens&amplitud) beror på viskositet, flödeshastighet, utformning av munstycke mm.

det finns färdiggjprda munstycken som kan vara en bra ide att börja med(Vi var tre riktigt duktiga civilingenjörer som gav upp att konstruera ett själv efter lite tester, det var helt enkelt inte värt det med tanke på vad som fanns att köpa färdigt(det var svårt att få en optimal vaporisering med högt flöde). Ett problem är att kunna få ett tillräckligt stort flöde.

vill du ändå prova att bygga själv så har trädgårdsaffärer en liten pryl som ger dimma i inomhusdammar etc. den använder ultraljud för att skapa dimman och är rätt billig. Man kan kanske använda den för att testa????

Edit: När det gäller att minska storleken på befintliga droppar i en luftström så är det betydligt svårare. dels så bör man använda en frekvens som överenstämmer med befintliga droppars mekaniska egenfrekvens(bestäms av ytspänning, densitet, storlek på droppar) vilken är mycket svårbestämmd och som troligen varierar mycket med minimala parameterändringar (ex. ökad temp ger mindre droppar p.g.a avdunstning). Det andra problemet är att man för att kunna överföra den nödvändiga energin måste passera genom luft. Då det är svårt att "pressa" in mycket ljudvågsenergi i luften kommer man ha svårt att överföra energi till dropparna. Troligtvis går det att få en nästan optimal vaporisering vid munstycken med rätt parametrar.

Högre tryck ger ju mindre droppar p.g.a. den högre hastigheten som övervinner ytspänningen på dropparna. Kanske enklare, eller är det för beprövat?
Dela upp droppar mha värmeenergi utan att det självantänder kan nog vara svårt. När det gäller ottomotorn misstänker jag att det inte är bristen på ideer som är problemet utan att kontrollera de exakta detaljerna som är det stora problemet.
Kan man få en F1:a att spotta ur sig 300 hk per liter vid 19 000 rpm, så borde det väl gå att få ur 150 hk per liter vid 10 000 rpm, utan att man behöver använda ultraljud och liknande knep.

Men ,lycka till!

Jag ger mig in i denna spännande disskussion.

om jag har fattat rätt så vill du få så homogen blandning som möjligt? Jag kan inte kommentera om din idé är bra eller dålig men kan ta upp några saker:

1. Magnetroner som driver microugnar behöver höga spänningar och drar uppemot 2kW...blir problematiskt att bygga rent elektriskt (om det blir mikrovågor).

2. Piezoelement som används för ultraljud kräver också kralliga slutsteg för att funka, men är lättare att tillverka.

3. Det finns redan spridare som använder sig av "ultraljud" för att finfördela partiklar och kan hittas i...håll i er nu: vanlig Bosch K Jetronic. Det fina med K-Jet spridare är att dom sprutar hela tiden och Bosch har gjort dom så "nålen" i toppen kommer i självsvängning när bensinen passerar trånga mynningen, vilket finfördelar den. Tyvärr är elstryrda spridare pulsbreddsmodulerade, vilket betyder att dom slåss på och av många gånger i minuten, så oscialltioner hinner inte riktigt komma igång (dessutom körs dom på lägre tryck än K-Jet som kör upp till 7 bar).

Så visst, man kanske kan slå sönder och finfördela droppar, men frågan är hur mycket nytta det kommer att ge med tanke på att blandningen måste ändå passera portar och ventiler innan den antänds. Dessutom avger högeffekts piezo ultraljudsgeneratorer en hel del värme...det är inte lika kritiskt i en ultraljudstvätt där dom kyls av tvättmediet, men kan vara viktigt i en redan het motor.

Personligen tror jag mer på direktinsprutad motor med variabel kompression och variabla ventillyft istället för spjäll när det gäller effektivitet, men jag kan ha fel.

P.S.

När det gäller fysik kontra kemi så brukar jag alltid komma ihåg vad min förra tjej far sa (han är något så ovanligt som rymdfysiker):
"Allt är fysik, när man analyserar det tillräckligt noga". Jag håller med till en viss grad...naturvetenskapen grundas på fysik och matte, andra discipliner är påbyggnad och högre upp i abstraktionsskalan.

porschedriver skrev:

Ultraljud kommer aldrig att påverka intermolekylära bindningar. det man kan använda ultraljudet till är att bryta upp den ytspänning som finns i varje droppe rent mekaniskt så att man får mindre droppar. flera små droppar ger större yta i förhållande till volymen än färre större vilket gör att förågningen går snabbare. Då det handlar om ett mekaniskt vågfenomen som "sliter" dropparna i stycken så handlar det om att ha en ultraljudsfrekvens som är utprovad för att fungera på att finfördela vätska till dimma. sådana munstycken finns färdiga att köpa och sedan får man prova sig fram med en våggenerator som driver munstycket. Min erfarenhet när det gäller detta(jag har varit med och byggt den typ av maskin) är att det fungerar utmärkt att använda för vaporisering, men att det inte fungerar så bra att försöka hitta rätt parametrar teoretiskt utan att man enklast provar sig fram. Rent tekniskt så handlar det om att man har ett tunnt rör som man leder ut vätskan i, sedan sätter man röret i svägning med en mycket hög frekvens, på så sätt slits vätskan i smådroppar när den lämnar munstycket. Rätt parametrar(frekvens&amplitud) beror på viskositet, flödeshastighet, utformning av munstycke mm. det finns färdiggjprda munstycken som kan vara en bra ide att börja med(Vi var tre riktigt duktiga civilingenjörer som gav upp att konstruera ett själv efter lite tester, det var helt enkelt inte värt det med tanke på vad som fanns att köpa färdigt(det var svårt att få en optimal vaporisering med högt flöde). Ett problem är att kunna få ett tillräckligt stort flöde. vill du ändå prova att bygga själv så har trädgårdsaffärer en liten pryl som ger dimma i inomhusdammar etc. den använder ultraljud för att skapa dimman och är rätt billig. Man kan kanske använda den för att testa???? Edit: När det gäller att minska storleken på befintliga droppar i en luftström så är det betydligt svårare. dels så bör man använda en frekvens som överenstämmer med befintliga droppars mekaniska egenfrekvens(bestäms av ytspänning, densitet, storlek på droppar) vilken är mycket svårbestämmd och som troligen varierar mycket med minimala parameterändringar (ex. ökad temp ger mindre droppar p.g.a avdunstning). Det andra problemet är att man för att kunna överföra den nödvändiga energin måste passera genom luft. Då det är svårt att "pressa" in mycket ljudvågsenergi i luften kommer man ha svårt att överföra energi till dropparna. Troligtvis går det att få en nästan optimal vaporisering vid munstycken med rätt parametrar.

Hej !
Nu har poletten trillat in. Markerade i stort meningar med det hela.
Sorry, är lite språkbegränsad, men jag kämpar så gott jag kan.
När man planerar att nå till månen, kan man lika gärna sickta lite högre upp, så att man hamnat dit man entligen vill från första början är inte fel alls.
Ska vara erlig och säga att jag planterat fråga på ett antal forum, men här tack vare Dig kommit längst. Du har kunskap och logik av att läsa den oskrivna jag missat, men va inte oroligt , varge term jag lär mig, glömer jag inte mera.

Nu kan man ju tänka sig att man entligen hamnat på samma våglängden med en som inte bara kan, har även testat enna och andra inom områden. Bättre en så, kommer jag inte lyckas med hjälpsökning att få detta att fungera.

Jag vet att det bästa skulle vara om jag lyckas att modificera själva spridarspätsen. Inte det änklaste men, tanke att brottas mott övertrycket som fins i insuget och försöka övervinna ytspänningar med att överföra vibrationer gänom luften, tja.. är nära på att va dömd att misslickas. Men hadde ju för tanke att ha en spridare där själva öppningen va en piezoelement. Direkt kontakt med bränsle , precis som dessa rör du skrivit om.
Det va alldrig någon tanke alls med att påverka den intermolekulära bindningar för att kag VET att ultraljudet ha absolut FEL VÅGLÄNGD att kunna komma på att ens pråta om möjligheten.
Tycker att piezo är OK för att man kan hamna upp mot 60KHz som är inte att slänga. För att 60.000 oscilationer på en sekund kan mångdubbla antal dråppar, och det är ju det man hoppas på. Sen att själva faktorn att ju mindre massa en dråppe har, dess lättare förångning kan man åstadkomma i kontakt med ventilen, kolven osv osv.. Äh.. drömmer ju om en UltraSonic Injektor Men, det är inte alls omöjligt att denna tekniken kommer snart.
Bara själva påfetning av bränsleblandning för att undika spikningar vid höga laster skulle sparat en hel del, och på andra sidan för dom som trimmar göra styrsystemet kapabel till flera KW med samma hårdvara.

MVH/Presho

AndersY skrev:

Högre tryck ger ju mindre droppar p.g.a. den högre hastigheten som övervinner ytspänningen på dropparna. Kanske enklare, eller är det för beprövat? Dela upp droppar mha värmeenergi utan att det självantänder kan nog vara svårt. När det gäller ottomotorn misstänker jag att det inte är bristen på ideer som är problemet utan att kontrollera de exakta detaljerna som är det stora problemet. Kan man få en F1:a att spotta ur sig 300 hk per liter vid 19 000 rpm, så borde det väl gå att få ur 150 hk per liter vid 10 000 rpm, utan att man behöver använda ultraljud och liknande knep. Men ,lycka till!

Högtrycksspridare är ju väl beprövat används ju tex i F1, men inte speciellt vanligt på produktionsmotorer om vi förbiser dieslarna som måste ha sina höga tryck av andra anledningar.

Touringcar motorerna på två liter var väl som mest uppe på ca 330 hk vid 8500 rpm så 150 hk per liter vid 10k ska ju inte vara något problem.

Något som jag tror ingen hittils tagit upp är hur de olika sätt att hjälpa bränslets finfördelning påverkar motoreffekten. Värmning av bränsle/insugsluft och sprutning av bränsle på stängd ventil är ju tex sätt som höjer motorns verkningsgrad medans effekten sjunker. Sedan finns ju raka motsatsen, kylning av bränslet och kall insugsluft med sprutning vid öppen ventil som höjer effekten men sänker verkningsgraden.

Någon tog också upp hur länge bränslet är i insugningsrören, och faktist så kan man bättra på bränsleblandningen om man sätter dem lägre bak. Spridarens spridningsvinkel kommer också att påverka, ju bredare utan att man blöter ner väggarna ju bättre.

Men jag tror inte heller att man ska glömma att förångningen av bränslet sker i huvudsak i slutet at kompressionsfasen vilket jag tror något SAE papper tog upp, och där kan det ju vara trevligt med en kyleffekt.

Hej !

Johan.. det är inte nödvendig att detta skulle ge mera värme, i insuget.
Kolla här vad jag hittat :
http://www.scienlab.de/file_download/dicu200_20c4_eng.pdf

Även Siemens har piezo-injektörer men som jag ser bara till Diesel bilar.

Ang att förånga i den sissta delen av kompressionsfasen, skulle detta sänka temp och TRYCK.
När jag kollar hur jonströmar ser ut på en SAAB motor, ser man att det fins en svag uppehål i tryckbyldning ca: 40 grader innan ÖDP så detta kan ju motiveras med en termisk energibortfal av just förångning.

Säger ju inte att en och samma koncept med styrsystemet och kring komponenter passar alla motorer. Det är ju först och främst den mest exploativa varvtalsområde och hårdvaru utförande som kommer att ställa speciella krav. Vad man väljer sen är ju upp till var och en.
Detta du pratar om längder på insugs pipes stämmer och platsering av spridare med. Själv bygger jag insug med en plenum men med 8 pipes till 4 cylindrar. Med anpassade längder till låg och högvarv och anpassade diam. på röret, lika med 1 spridare / rör där jag platserar spridare effter just detta du beretar om. Det är en cylindrisk formad plenum och en cylindrisk innre slid som kan roteras och styras externt att bestämma vilka pipes är aktiva inkl spridar /schiftning.
En stor TuRbo med en 2 L motor, ställer ju sina krav om man ska kunna köra den i lågvarvet med någon vrid alls.

Mitt i innlärnings processen: MVH/Presho

om man använder ultraljud för att finfördela bränslet så borde vi väl inte få någon ökad temperatur eller effektbortfall men om man skulle använda tex förvärmd luft/bränsle så ger det ju sänkt effekt.

Förångningen bör ge en sänkning av temperatur och då även tryck. Då vi har ett relativt konstant förhållande mellan bensin och luft så borde man kunna göra en uppskattning på temperatursänkningen av förångning.

När det gäller jonmätning så brukar man ju dela in det i tre faser; tändning, flamfrontens utbreddning och efter framfronten. I första fasen så påverkar tändningen och tändsystemet jonbildningen, i den andra joner som skapas i flamfronten eller dess närhet och i den tredje tryck genom temperatur. Detta gör det lite svårt att säga om just detta uppehåll kan bero på temperatursänkning genom förångning, det är säkert möjligt då tändningen normalt inte tänder så tidigt vilket gör att jonströmmen borde påverkas av temperaturen. Detta borde väl någon kunnig på området kunna svara på, fast det är kanske inte så lätt att få tag på nån.

En VILD Idé?

Problemet (om det nu är ett ptoblem?)med att få bättre förågning genom att placera insprutningen tidigare i inloppen ger ju sämre svar från motorn p.g.a. längre delay. Särskilt stort problem borde det bli om man har ett extra långt insugsrör för att kunna få ännu mer förågning. Min tanke var att man kanske kunde bygga ett "insprutsplenum" som är ligger innan huvudinsugssystemet . Detta insugs"plenum" skulle kunna användas som "förintecooler"/värmeväxlare för att sänka temperaturen mellan turbo och intercooler. På så sätt skulle man dels öka förågningshastigheten och dels kyla insugsluften. Genom att man dessutom har en längre "uppehållstid" i insugsplenumet så får man även här en bättre förågning.
Från insprutnings"plenumet" så har man sedan ett spjäll som doserar in blandningen i luftsrömmen innan turbon. Sedan har man en kompletterande spridare i insugskanalen som kompenserar tidsdelayen, och finjusterar blandningen.

Problem? Tryckfall, snabbare mättning, fortfarande droppar kvar i strömmen p.g.a sista spridaren ????

Bara en vild idé som sagt var, inte vidare genomtänkt men någon annan kanske får en bättre idé från det(om ni nu fattar hur jag menar=)

PS:För att få optimal förågning så vill man ju ha sina bränsledroppar i luften under så långt tid som möjligt. Helst skulle man vilja ha allt bränsle förångat innan det kommer in i cylindern då centrifugalkrafterna vid swirl/tumble borde det tyngre bräslet att centrifugeras ut mot väggarna en aning och man får fetare blandning närmare cylinderväggarna (har ingen aning om mycket detta verkligen påverkar????) samt en snålare blandning längst in???????(jag bara spekulerar, detta måste nog mätas) DS

Hej !

Jag är med.. menar att jag fattar vad du tänkt Dig, men precis som Du sa själv.. tar lite tid att gå igenom steg för steg och klura ut vad som skulle hända.. '

Man kan ju tänka på detta du skrivit om att man skulle få zoner med blandning som inte är homogen rakt igenom. Nu , om man tänker att blandning skulle få fetar blandning vid kolvar , foder och toppen, dvs. den yttre skicken, skulle med sin förångning sänka temp ifrån dessa delar ..det är inte fel tänkt alls, men då man vill sätta eld på brasan , hur skulle blandning brinna, menar hastigheten i förbränning skulle inte vara samma , rakt igenom blandningen? Sen snackar vi om ytor som har bra med massa. Hur mkt energi dras ifrån dessa, om det skulle sänka tempen så att man inte riskerar en spikning? Hmm..

När det gäller det jag började temat med, kan jag säga att jag på en forum i Serbien fick napp av en förskare som jobbar med kemiska processer där => http://www.vin.bg.ac.yu/ och har lyckts involvera henne ( läste rätt, en HON ) att kolla vad som händer då man sprutar bränsle igenom ultraljudsgardin.
Vem vet, det kanske invärkar riktigt positivt på hela processen.
Sen funderade jag lite om själva spridar konstruktion.
Nu i dagens piezo-spridare anvender man sig av aktuator av piezo tipen. Själva nålen är under tryck av en fjäder och med hjälp av en vippmekanism , expanderar piezo elementen och trycker på vipparmen. Fins från Bosch och Siemens, men bara för Diesel bilar. Nu har Bosch även en spridare som är av keramisk utförande och är för DI - motronic. Direkt Insprutare.
Hadde man kombinerat nu drivsteget i denna Diesel spridare att anvenda sig av högfrekventa signaler, då kan ju man få nålen att vibrera, och även bestämma öppnings grad (flöde ) av spridare. Skulle va den ultimata spridare då man slapp ju PWM styrning, då hadde man kunnat påverka att spridare tidsmäsigt och kapacitetsmäsig följer takt med insugsventilen?
Eller?

Förlåt mig för ytterligare ett problemorienterat inlägg i frågan. Om jag fattat rätt bygger idén på dispergering/sönderdelning av bränsle i luften. Aerosoler har jag inte sysslat med, men en del med fast-i-vätska-suspensioner. Cementpasta i synnerhet.

I detta fall är problemet med ultraljud om man jämför med mekanisk dispergering att tillgodogjord effekt är svår att få tillräckligt hög, då även med proben i vätska. Mekanisk dispersion kan man ofta öka effektiviteten på genom att klämma dit en större motor och/eller modifiera verktyget. "Mr Mixer" är förresten ett exempel på en mekanisk dispergeringsapparat.

Sedan finns fenomenet att suspenderade partiklar gärna slår ihop sig igen under höga skjuvhastigheter, "oswald Ripening" har jag för mig det heter för suspensioner (fast i vätska) åtminstone. Kanske en effekt att beakta? Isåfall ska dropparna få så lite tid på sig efter dispergering som möjligt att slå ihop sig igen.

http://www.lsbu.ac.uk/water/microwave.html