Krafter vid inbromsning på dubbla A-armar?

När man bromsar med en bil med dubbla A-armar blir det väl en rätt kraftig Vridande påfrestning på A-armarna?

Hur avhjälper man det smidigast?
känns som man skulle behöva har riktigt grovt matrial om man ha långa armar?

Njae, ett moment blir det ju iofs, eftersom bromsoket vill följa med skivan runt, men det tas upp av båda länkarmarna, som alltså tar varsin kraft i vardera riktningen; en framåt och en bakåt. Krafterna går i länkarmarnas respektive plan, så det blir bara drag och tryck i rören i idealfallet. (Kör man med länkhuvuden som yttre leder så blir det lite böjpåkänningar i dessa, naturligtvis.)

ofta har man ju en enda bussning eller led i yttre änden på en A-arm. (Annars är det ju egentligen något annat, som t ex de undre bakre "Z-armarna" på Westfield m fl - men dessa kan man betrakta som A-armar med integrerade toe-stag.) Det innebär ju att det inte ens finns någon möjlighet att få in några betydande moment i länkarmarna.

En bild som kanske kan bringa lite mer klarhet? (det här med krafter och moment är svårare än man kan tro så det gäller att hålla tungan i rätt mun, hoppas jag inte tänkt galet själv nu )

Re: Krafter vid inbromsning på dubbla A-armar?

Hallenborg skrev:

När man bromsar med en bil med dubbla A-armar blir det väl en rätt kraftig Vridande påfrestning på A-armarna? Hur avhjälper man det smidigast? känns som man skulle behöva har riktigt grovt matrial om man ha långa armar?

För att svara lite "tvärtemot" så är det en bra konstruktion som krävs. Själv har jag min "nollbilsteori" som utgångspunkt och det innebär att alla krafter är centrerade i de material som används. Det innebär att inga böjande krafter uppstår, utan vi får enbart rakt dragande eller tryckande krafter i rör och andra detaljer.
Man kan säga att alla kraftlinjer omges av material, och det är först när kraftlinjerna hamnar utanför materialväggarna som böjkrafterna "skenar" i väg i ordets verkliga mening.
Göran

Re:

Johan Lekås skrev:

En bild som kanske kan bringa lite mer klarhet? (det här med krafter och moment är svårare än man kan tro så det gäller att hålla tungan i rätt mun, hoppas jag inte tänkt galet själv nu

Sant, krafterna tar en omväg från vägen via hjulet in i lagrena till både spindeln ut till oket och till bromsskivan till oket och sedan sammantaget till spindellederna. Det innebär att vi har brytande krafter mellan de två vägarna till oket internt i spindeln. Som en passus kan jag säga att det är detta som gör skillnaden i var oket sitter placerat runt skivan. Det gör förändringar mellan vertikaltyngden på lagrena och brytkrafterna som kommer av bromskrafterna, vi vill ju helst inte växla rikning i lagerbelastningen så eventuella spel ger sig tillkänna. I stora drag är det avståndet från vägbanan till nedre spindelleden och upp till den övre som avgör i vilka proportioner A-armarna får ta bromskrafter, de är alltså inte lika utan den undre får ta större del av lasten.
Göran