Att svarva det till 0.4 är väl lite överkurs. Nos radie 0.4 eller 0.8 och 0.05-0.1 matning
blir väl bra. Efter några starter så blir ytan det den blir. Om ytan blir vass
(liten nosradie/högre matning) så slits den in fortare. Svarva och kolla hur det blir.
Kan inte gå fel.

kid skrev:

Dennis Kullman skrev: Pär Az skrev: Jag skulle vilja rekommendera att man använder en annan ytkaraktäriseringsparameter än Ra/Sa (Medelytavståndet) eftersom denna inte alls beskriver en ytas tribologiska egenskaper. Just det, med bara den parametern kan man ju inte ens skilja på ett klot och en skiva Inte?, det finns en graf som man kan skriva ut från ett mätt objekt och på den kan man se regelbundenheter som mätinstrumentet bortser från.

Varifrån kommer grafen som visar något som mätinstrumentet bortser ifrån?
Jag förstår faktiskt inte riktigt vad du menar; vi pratade om parametern medelytavstånd - läs Pär Az's mening ovan. Att det finns mätinstrument som kan registrera andra parametrar ifrågasätter jag inte. Det instrument vi använder kan för övrigt endast användas på "plana" ytor.

Jag har svarvat mina svänghjul själv, ytfinhet??? bra fråga men om jag skall gissa typ Ra1,6.
Ra 1,6 fixar man tämligen lätt i en svarv.
Ryggradskänslan sa mig att det duger så Ra 1,6 är en gissning.
Var presis nere i grottebo och kollade svänghjulet på gammelsnurran, oljemonstret kallad, och där är ytan där lamellen ligger nu betydligt blankare nu.

Med andra ord dunka upp svänghjulskräket i svarven och gnag av vad som behövs och tag ett finskär på slitytan så blir det bra.

fuling skrev:

Jag har svarvat mina svänghjul själv, ytfinhet??? bra fråga men om jag skall gissa typ Ra1,6. Ra 1,6 fixar man tämligen lätt i en svarv. Ryggradskänslan sa mig att det duger så Ra 1,6 är en gissning. Var presis nere i grottebo och kollade svänghjulet på gammelsnurran, oljemonstret kallad, och där är ytan där lamellen ligger nu betydligt blankare nu. Med andra ord dunka upp svänghjulskräket i svarven och gnag av vad som behövs och tag ett finskär på slitytan så blir det bra.

Det var bra sagt det där

Dennis Kullman skrev:

Varifrån kommer grafen som visar något som mätinstrumentet bortser ifrån? Jag förstår faktiskt inte riktigt vad du menar; vi pratade om parametern medelytavstånd - läs Pär Az's mening ovan. Att det finns mätinstrument som kan registrera andra parametrar ifrågasätter jag inte. Det instrument vi använder kan för övrigt endast användas på "plana" ytor.

Är instrumentets känslighet rätt inställd så mäts inte regelbundna vågiga ytor utan slumpmässiga ojämnheter som ger ett medelvärde och det finns en graf som visar var enstaka djupa repor finns.

Vi kom lite förbi varandra där, så går det om man gör tusen saker samtidigt.
Peace!

kid skrev:

Pär Az skrev: Skulle det vara möjligt att mäta längs cirkelbanor? Det flesta släpnålsinstrument mäter bara i räta linjer. Det är en bra ide att mäta en ny skiva. Har du gamla skivor att mäta på också? Tror att Sdq (eller dess motsvarighet i 2D tror den heter deltaq) skulle funka bra för att karaktärisera ytorna. Annads kanske Rk kan vara nyttig. Lycka till. / Pär Tyvärr så är det instrument som är tillgänglig i detta fall bara mäter i räta linjer. Men vi kan ändå få en fingervisning vart det hamnar. En begagnad skiva har jag tyvärr inte tillgänglig.

Försök isåfall att mäta i korta raka linjer längs medelradien på båda skivorna. Förstår du vad jag menar? Jag vill alltså att du ska dela in cirkelbågen i ett antal korta linjer. Utvärderingslängden behöver inte vara så stor eftersom du mäter i svarvriktningen.

Så maskinen har ett filter för att skilja på ytjämnhet och vågighet. Tycker inte att du ska filtrera signalen i denna mätning.

/ Pär

Pär Az skrev:

kid skrev: Pär Az skrev: Skulle det vara möjligt att mäta längs cirkelbanor? Det flesta släpnålsinstrument mäter bara i räta linjer. Det är en bra ide att mäta en ny skiva. Har du gamla skivor att mäta på också? Tror att Sdq (eller dess motsvarighet i 2D tror den heter deltaq) skulle funka bra för att karaktärisera ytorna. Annads kanske Rk kan vara nyttig. Lycka till. / Pär Tyvärr så är det instrument som är tillgänglig i detta fall bara mäter i räta linjer. Men vi kan ändå få en fingervisning vart det hamnar. En begagnad skiva har jag tyvärr inte tillgänglig. Försök isåfall att mäta i korta raka linjer längs medelradien på båda skivorna. Förstår du vad jag menar? Jag vill alltså att du ska dela in cirkelbågen i ett antal korta linjer. Utvärderingslängden behöver inte vara så stor eftersom du mäter i svarvriktningen. Så maskinen har ett filter för att skilja på ytjämnhet och vågighet. Tycker inte att du ska filtrera signalen i denna mätning. / Pär

Det är ju inte helt ovanligt att nya skivor har ett slipat ytskikt. Innan de har använts borde ytan därför vara någorlunda homogen i alla riktningar. På en ny skiva skulle man alltså kunna mäta i vilken riktning som helst. Men så fort den inte är likadan(ex svarvad yta) så får man ut "nonsens" annat än med mätning i rörelseriktningen.

Allt beror ju på hur skivorna tillverkats vare sig de slipas eller svarvas så kommer spår att finnas kvar i en viss rikning. Problemet var ju här att kunna jämföra skivorna med varandra och eftersom den iallafall den ena skivan kommer att svarvas så behövs en kvantitativ metod för detta.

/ Pär

Pär Az skrev:

Allt beror ju på hur skivorna tillverkats vare sig de slipas eller svarvas så kommer spår att finnas kvar i en viss rikning. Problemet var ju här att kunna jämföra skivorna med varandra och eftersom den iallafall den ena skivan kommer att svarvas så behövs en kvantitativ metod för detta. / Pär

Problematiken är iofs den att vi har en nötningsriktning (perifer) och vi har en bearbetningsmetod som ger olika ytjämnhet radiellt och perifert.

Vad jag menade är att om man hittar en skiva med homogent berabetad yta, ex. cirkelslipad så kan man mäta på denna med en linjärt mätinstrument i vilken riktning som helst. (Finns det bearbetningsspår kvar i den perifera riktningen fungerar detta naturligtvis inte.

Sedan bör man när man svarvar skivan uppnå motsvarande yttopografi i den perifera riktningen. På en svarvad yta så kan man ju huvudsakligen styra ytjämnheten i den radiella riktningen vilken ju är vinkelrät mot nötningsriktningen.

Målet var ju att veta hur fint man skulle svarva skivorna och skall man svara på det så kommer ju inte periferimätningarna ge något.....

Det man kan göra är ju att mäta radiellt(vilket fungerar bra med släpnålsinstrumentet) för att få reda på hur fint man BRUKAR svarav en ny bromsskiva. Sedan för att se om man har rätt topografi i nötningsriktningen så skulle man behöva göra den typ av jämförelse du skrev om ovan.

Jag tycker det verkar som vi är ganska överens. Vi börjar drifta ifrån ämnet. För att summera för Kid så.

1. Jobba inte ihjäl dig topografin ändras ganska snabbt iallafall, dessutom kan ytorna skilja ganska mycket ialllafall även med samma Ra-värde

2. Om den skivan du ska mäta på är inte är svarvad så gör som porschedriver beskrev

"Vad jag menade är att om man hittar en skiva med homogent berabetad yta, ex. cirkelslipad så kan man mäta på denna med en linjärt mätinstrument i vilken riktning som helst. (Finns det bearbetningsspår kvar i den perifera riktningen fungerar detta naturligtvis inte." Sen mäter du den svarvade skivan som jag beskrev

"Försök isåfall att mäta i korta raka linjer längs medelradien på båda skivorna. Förstår du vad jag menar? Jag vill alltså att du ska dela in cirkelbågen i ett antal korta linjer. Utvärderingslängden behöver inte vara så stor eftersom du mäter i svarvriktningen." Är båda skivorna svarvade så kan du nog räkna ut själv vad som bör göras.

3. hmm känns om om jag har glömt något


/ Häxdoktorn

Tack för sammanfattningen och jag gör svarvjobbet så fort jag har tid och ork.

Man får tacka så hjärtligt mycket för alla tips, små som stora.

kid skrev:

Vi kom lite förbi varandra där, så går det om man gör tusen saker samtidigt. Peace!

Så är det - Ha det gott

P.S. Mina duktigt ömmande revben (go-kart...) gör mig mer ödmjuk än vanligt. En Voltaren + två Panodil gör mig dessutom beskedligare D.S.