Ja jag har väll generellt lutat mig mot den regeln. Men med åren har jag lärt mig mer om skillnaderna mellan material.
Bara att gå från 355 "stålplåt" till 235 "svartplåt" gör stor skillnad trots att båda betraktas som just "plåt"
Så jag tror steget mellan 235 till 6082 inte behövs applicera "dubbla" på.
I vissa fall har jag tex lärt mig att det blir lättare genom att skära i en 3mm 450 plåt än en 20mm ALU för samma styrka. Och mycket billigare trots att hardox är dyrt.

Men nu har jag väll typ sagt till till han som skär att finns 15mm hemma ,så skär en 15, annars ta 12. Men beställ inte hem en fullplåt för min skull (med tanke på vad en fullplåt 6082 kostar idag )

Tanken är då att jag kan skära en till (eller ett tunnare lock i tex rostfritt)om det fortfarande flexar (det är fördelen med att ha den liggandes i databasen , ställkostnaden är extremt liten jämfört med skär+materialkostnad i det här sammanhanget.
(Det är nog runt 6-8 timmar skärtid på denna detaljen i 15mm)


Lite komiskt , han som skär i dag på Progatec har jobbat 4 år nu, när jag var inne igår bad jag han kolla på mitt namn , och han blev lite förbryllad över hur många ritningar som låg i "min" mapp i hans maskin , typ ett hundratal ritningar sedan 2008 den första ritningen på ämne för svänghjul till b230 med 7.25" tilton
Har kommit lite framåt i hobbyn sedan dess

6 timmar skärtid för en 15 mm aluplåt som inte är mer än vad då, en dryg meter i omkrets?
Med en normal vattenskärare så tar det väl inte mer än en minut eller två? Eller räknar du med frästid också?

Finns det någon möjligt att svetsa på en "sarg" runt omkretsen av aluplåten?

Se bild.

Dert skulle göra ljusår för styvheten.

Nej det skulle röra sig om max några millimeter.
Men ju mer jag tänkt på det inser jag att problemet är för lite stöd emot monoqoque. (Eller för långt mellan stöden)

Så jag testar att komplettera med två till fästen där först.

Tjena Knotan
Jag gillar att följa din tråd då du ofta löser kluriga saker på berömvärt enkla sätt

Nu tänker jag hjälpa till att reda ut ett vanligt missförstånd, nämligen att stålkvaliteterna påverkar deformationerna, vilket de inte gör.
Allt kolstål har samma E-modul runt 210GPa, mao så ger en bit med samma dimensioner av S235 och S355 samma nedböjning för en given last. S355 kan du dock belasta ca 50% mer innan stålet uppnår flytgränsen och därmed också få motsvarande större deformation.

Enkelt uttryckt så ser formeln ut så här: deformation= last x spännvidd^3 / (E-modul x tröghetsmoment) för punktlaster.

Spännvidden beror på de geometriska förutsättningarna såsom avstånd mellan infästningar vilket kan vara svårt att ändra för en given konstruktion.
E-modulen går inte att påverka (då får du Nobelpriset) så kvar finns bara tröghetsmomentet som beror på ämnets/tvärsnittets dimensioner.

För din plana plåt är tröghetsmomentet = höjden^3 x bredden /12.

En faktor 2 på bredden ger en faktor 2 på utböjningen, men en faktor 2 på höjden(tjockleken) ger en faktor 2^3=8 på utböjningen.
Så tjockare plåt is the shit för att minska flexet enkelt uttryckt.

Aluminium har en E-modul runt 70GPa vilket ger en faktor 3 mot stål för samma dimensioner.
Med ovanstående data är det mycket enkelt att optimera och överslagsmässigt bedöma när grejorna i skrotlådan är användbara.

Lycka till nu med V10:an

Backlund skrev:

Tjena Knotan Jag gillar att följa din tråd då du ofta löser kluriga saker på berömvärt enkla sätt Nu tänker jag hjälpa till att reda ut ett vanligt missförstånd, nämligen att stålkvaliteterna påverkar deformationerna, vilket de inte gör. Allt kolstål har samma E-modul runt 210GPa, mao så ger en bit med samma dimensioner av S235 och S355 samma nedböjning för en given last. S355 kan du dock belasta ca 50% mer innan stålet uppnår flytgränsen och därmed också få motsvarande större deformation. Enkelt uttryckt så ser formeln ut så här: deformation= last x spännvidd^3 / (E-modul x tröghetsmoment) för punktlaster. Spännvidden beror på de geometriska förutsättningarna såsom avstånd mellan infästningar vilket kan vara svårt att ändra för en given konstruktion. E-modulen går inte att påverka (då får du Nobelpriset) så kvar finns bara tröghetsmomentet som beror på ämnets/tvärsnittets dimensioner. För din plana plåt är tröghetsmomentet = höjden^3 x bredden /12. En faktor 2 på bredden ger en faktor 2 på utböjningen, men en faktor 2 på höjden(tjockleken) ger en faktor 2^3=8 på utböjningen. Så tjockare plåt is the shit för att minska flexet enkelt uttryckt. Aluminium har en E-modul runt 70GPa vilket ger en faktor 3 mot stål för samma dimensioner. Med ovanstående data är det mycket enkelt att optimera och överslagsmässigt bedöma när grejorna i skrotlådan är användbara. Lycka till nu med V10:an

Aaah du hann före. Jag skulle precis skriva exakt det där. 70GPa och det... Där hör du Knotan. Det är inte så svårt.

Jag behöver nog läsa inlägget ett par gånger till å reflektera lite, tack

Backlund, det där du skriver. Har jag oxå fått höra tidigare. Men vet att det i praktiken inte är riktigt så. (Om jag förstår rätt vad du menar)

Jämnför man ett 355 plattjärn i dimensionen 30x3
Med en remsa på 30mm bredd du har klippt från en 3mm 235 plåt, kan du lätt böja den senare med händerna. Medan du inte kan göra det alls lika lätt med plattjärnet som är bra mycket stadigare.
Går man sedan till en 455 plåt I samma dimension så får du ta i ordentligt, sannolikt för att det är olika legeringar?

Samma sak med en enklare mjukare sort klippt från en random aluminiumplåt , kliper man en remsa på tex en meter längd ur en 2mm plåt, så böjer den sig ju nästan av sin egentyngd, medan en "plattstålsbit" 6082 får du bryta rätt bra på innan den böjer sig.


Men oavsett så tror jag att de extra fästena jag ska sätta dit. Kommer ge avsevärd förbättring . Jag ska försöka komma på något sätt att mäta det flex jag har nu, för att kunna jämföra sen

Tänk på att dem dynamiska lasterna blir sjukt mycket högre än vad du kan framkalla på garagegolvet, kör 15mm plåt 👍

Ja självklart är det så.
Först när jag inte kan mäta något svikt alls i garaget, så är jag nöjd,
den första plåten var ju som sagt bara en första prototyp (eller andra, nummer ett var en masonitskiva)
. Den har oxå tre gånger fler hål än som behövs, just för att jag har borrat om den flera ggr innan jag hittade den bästa kompromissen på höjd, och har aldrig vart menad att köra med.

Tjockleken på plåten har mindre betydelse om du har nära mellan fästena på motor och monoqoguen. Och om du har fästen "på mitten" av plåten så gör de nästan ingenting. Du skall ha alla fästen så långt ut åt sidorna och så långt ner och upp som möjligt, så där du markerade med blått gör knappt någon skilnad. Kan du montera en "vinkel" på topparna/ventilkåporna och ha ett fäste längst upp på monoqoguen så vinner du mycket. Kolla gärna Aston Martin Valkyrias motor, den är bärande.

knotan skrev:

Jämnför man ett 355 plattjärn i dimensionen 30x3 Med en remsa på 30mm bredd du har klippt från en 3mm 235 plåt, kan du lätt böja den senare med händerna. Medan du inte kan göra det alls lika lätt med plattjärnet som är bra mycket stadigare. Går man sedan till en 455 plåt I samma dimension så får du ta i ordentligt, sannolikt för att det är olika legeringar?

Jag är ju inte heller nåt vidare beläst, utan kommer ifrån praktiken.
Men när jag byggde krängnings hämmare med Fulings Kalkyler som bas lärde jag mig lite.

När du böjt plåtbiten, har du redan passerat in i deformationen.
Det är kraften du anbringar innan deformationen som är samma. (som jag fattat det)

EDIT
Alltså, om du böjer plåten, med 1kg och den fjädrar tillbaka.
Och sen placerar samma 1 kg på plattjärnet, blir det samma ned böjning.

Som du säger , så har du rätt men missar info jag ser .
Just nu sitter två av de bärande fästena på motorn där de blå ringarna på bilden är. Men det finns inget stöd på plåten där emot bilen.
Så därav är det långt uthäng därom bryter på plåten.
Sätter jag fästen ungefär vid de blå ringarna, så stöder det upp två av motorns bultar

Daniel, det du säger skulle förklara en hel del för mig

Deepforest

Kolla här så förstår du nog.

Daniel-635 skrev:

knotan skrev: Jämnför man ett 355 plattjärn i dimensionen 30x3 Med en remsa på 30mm bredd du har klippt från en 3mm 235 plåt, kan du lätt böja den senare med händerna. Medan du inte kan göra det alls lika lätt med plattjärnet som är bra mycket stadigare. Går man sedan till en 455 plåt I samma dimension så får du ta i ordentligt, sannolikt för att det är olika legeringar? Jag är ju inte heller nåt vidare beläst, utan kommer ifrån praktiken. Men när jag byggde krängnings hämmare med Fulings Kalkyler som bas lärde jag mig lite. När du böjt plåtbiten, har du redan passerat in i deformationen. Det är kraften du anbringar innan deformationen som är samma. (som jag fattat det) EDIT Alltså, om du böjer plåten, med 1kg och den fjädrar tillbaka. Och sen placerar samma 1 kg på plattjärnet, blir det samma ned böjning.

Precis, innan man passerar materialets sträckgräns så är E-modul och de fysiska måtten det som är viktigt.

Deepforest skrev:

Kolla gärna Aston Martin Valkyrias motor, den är bärande

Ja de sprider ut lasten rejält om man kikar på den här bilden:



I knotans fall tänker jag inte direkt på att det ska bryta loss fästen vid exempelvis kerbskörningar, men att det kommer bli orunda cylindrar mm mm under korta intensiva stötar.

Citat:

Precis, innan man passerar materialets sträckgräns så är E-modul och de fysiska måtten det som är viktigt.

Då är jag med


Ja, det är absolut möjligt att blocket "ändrar form" under körning pga lasterna, men det får jag nog leva med isåfall.

Ok!
Försök bara få de "blå" färstena så nära "motorfästena" som möjligt.

[quote="Kadett4wd"]

Deepforest skrev:

Kolla gärna Aston Martin Valkyrias motor, den är bärande

Ja de sprider ut lasten rejält om man kikar på den här bilden:



Kolla även topparna.


Notera att motorna endast har fyra fästpunkter mot chassit, långt isär!

Sorry Niklas, du vet att jag har en egen liten bönesnurra bara för dig och bilen. Men, det där är de mest häftiga bilder jag sett på ett tag. Bara 4 bultar för en bärande motor?