Hittade en udda portning, lär va rätt dryg att få till men kanske supereffektivt? Åsikter om detta
Det finns väl lika många teorier om det som det finns tyckare!
Har för mig att jag hört att de som var riktigt duktiga brydde sig inte om flödesmätning heller.
Golfbollen brukar tas upp men det är en dålig referens.
Och sen är det ju skillnad på om man trycker eller det ska sugas in.
Tror att det är som den berömda baken.

Golfbollsknopparnas vara eller inte vara, och dess storlek, måste rimligtvis bero på Reynolds-tal osv. Vilket varierar med gashastigheten (varvtal/lyfthöjd mm) och densiteten (läs trycket, t.ex. vacuumnivå/laddtryck/lyfthöjd och kombinationer med pulser från insugsresonanser)
Jag frågar mig om det inte vore bättre att ta upp kanalen lite till, eftersom det verkar finnas nog med gods för håligheternas djup.
Och jag håller med om att golfbollen är dålig referens. Historiskt sett var det så att de släta golfbollarna fick ett reynoldstal strax under en brytpunkt för att få en turbulent vak bakom bollen, med den hastighet man slog med på den tiden. En sliten boll gick att slå längre då slitaget var nog för att trigga turbulens och ge en vak. Vaken har mindre undertyck än strömmande luft bakom bollen och då mindre bromskraft på den bakre halvan av bollen. Bolltillverkarna började tillverka "färdigslitna" bollar genom att göra gropar. De var begränsade av reglementet när det gällde diametern, som man lika gärna kunde ändrat på istället för funktionens skull.(Med moderna golfklubbor och högre bollhastighet kanske man kommer över brytpunkten i alla fall, och i så fall spelar knopparna mindre roll.)
I insugen har vi unga bollar med baksida, så frågan är varför ökad turbulens i insuget ger mer effekt. Kanske blandar sig bränslet bättre med luften om spridaren sitter tillräckligt långt upp i insuget? Passerar luften ventiltallriken lättare om den redan "rullar" ner i insuget?![]()
Och för vilken trycknivå, gashastighet, och lyfthöjd borde man optimera groparna?![]()
Max lyft är ju bara en kort stund av insugstakten.
Skulle vara kul att jämföra flödestal för en kanal med gropar, med en kanal som tagits upp till en diameter som är lika mycket störe som groparna är djupa. Mätningar under olika tryck/densitet, lyfthöjder och gashastigheter. Och lite flödesteori på det med rimliga mått, gashastigheter, och densiteter vore intressant också.
Sen kan jag tycka det kan vara suboptimerat att bara kolla på ytan i kanalen närmast ventilen, och inte hela vägen genom alla rör ända från luftfiltret.
Måste rätta dig angående vaken. En vak är något som ger en bromsande kraft och någon man så långt det går vill undvika snarare än att trigga. Vaken uppstår när luftströmmen inte längre klarar att hålla sig laminär längs bollens kontur utan den släpper och bildar en turbulent vak.

Glöm inte heller golfbollens rotation, initialt 40-50 v/s med en driver!
![]()
Roterande kanalerJörgen (Jet) skrev:Glöm inte heller golfbollens rotation, initialt 40-50 v/s med en driver!
![]()
![]()
![]()
stuff skrev:
Måste rätta dig angående vaken. En vak är något som ger en bromsande kraft och någon man så långt det går vill undvika snarare än att trigga. Vaken uppstår när luftströmmen inte längre klarar att hålla sig laminär längs bollens kontur utan den släpper och bildar en turbulent vak.
Laminärt flöde i luft finns knappast. Det övergår till turbulent vid riktigt låga hastigheter. I en insugskanal lär du inte hitta laminärt flöde någonstans.
Vi gick igenom golfbolls/exemplet på Aerodynemiken på universitetet. Och det är verkligen ett specialfall och inte en generell regel för optimalt flöde!
Om det vore en generell lösning hade alla flygplan varit knottriga!
Hahaha har tenta med alessandro nästa vecka. Bästa beskrivningen av honom
Jag som har det färskt kan ju meddela:
Groparna får gränsskiktet att bli turbulent tidigare. I släta bollens fall hinner inte gränssiktet bli turbulent tidigt nog och det separerar tidigt vilket i sin tur bildar en vak. Men med gropar initieras en störning i gränsskitet vilket skapar turbulens i gränsskiktet tidigare. Turbulenta gränsskikt har högre momentum och också högre utbyte av partiklar mellan mellan lägre och högre delen av gränsskiktet, detta utbyte hjälper gränsskiktet att hålla sig fast (attached) i golfbollen. Separationen av gränsskiktet sker nu senare, vid rn kraftigare tryckgradient. Tack vare detta så händer följande:
Vaken blir mindre, gränsskiktet har separerat senare vilket gör att avståndet mellan separationspunkterna (övre del och undre del i 2D) minskar
Trycket i vaken blir högre. Tack vare att gränsskiktet separerade senare i tryckgradienten har separationspunkten ett högre tryck. En vanlig approximation är att trycket i vaken är konstant vid basytan och lika med medeltrycket av separationspunkterna.
Som någon visade så flyttas kurvorna helt enkelt till vänster, man når kritiska regionen tidigare tack vare att man får turbulens tidigare i gränsskikten
Det här är dock inget som riktigt gäller för en insugskanal. Med den hastigheter som är i en insugskanal, är gränsskiktet turbulent långt innan det når toppen. Det händer väldigt fort.
Det finns dessutom ingen vak på samma sätt i en kanal, det enda som skulle vara aktuellt är separation vid innerradien, men gränsskikten är redan turbulenta vilket borde göra golfbollsytan redundant.
Roterande kanalerJörgen (Jet) skrev:Glöm inte heller golfbollens rotation, initialt 40-50 v/s med en driver!
![]()
![]()
![]()
Niklas Falk skrev:Roterande kanalerJörgen (Jet) skrev:Glöm inte heller golfbollens rotation, initialt 40-50 v/s med en driver!
![]()
![]()
![]()
jag har sätt en forskningsrapport där ett roterande rör ger minskat tryckfall pga tunnare gränsskikt
så de är bara att sätta snurr på kanalerna