Lennart Mäkinen skrev:

Vad säger de som kör folkrace om detta? --- Att lämnas till okunniga människors godtycke kan knappast vara positivt.

Dom (liksom jag) hoppas nog på undantag via

Citat:

kan utföra funktioner som kräver specialarrangemang eller specialutrustning

dstr skrev:

Lennart Mäkinen skrev: Vad säger de som kör folkrace om detta? --- Att lämnas till okunniga människors godtycke kan knappast vara positivt. Dom (liksom jag) hoppas nog på undantag via Citat: kan utföra funktioner som kräver specialarrangemang eller specialutrustning

Jag tror problemet är inte så mycket det som redan är en tävlingsbil, utan snarare att det kommer vara svårt att kunna få köpa eller ens äga utgångsobjektet. Om det klassas som "skrot" ska det ju skrotas, inte bli fokracebil.

Dessutom har (förstås...) även special purpose vehicle en definition, 12 st definierade typer av typen mobilkran, ambulans, likbil - visserligen med en grupp "övrigt".

Så en väg kan ju vara att få tävlingsfordon att gå in i den definitionen, men helst då även "potentiella" tävlingsfordon...

2fast4u skrev:

Jag tillber mina fordon som högre gudar och hoppas kunna hänvisa till den frid som religionsfriheten erbjuder.

Det funkar, jag har själv tillämpat detta på min arbetsgivare för några år sedan. Lagen om religionsfrihet är det inte många som vill ta i med tång. Sa att antingen får de vara flexibla eller så ses vi i rätten.

Westersund skrev:

2fast4u skrev: Jag tillber mina fordon som högre gudar och hoppas kunna hänvisa till den frid som religionsfriheten erbjuder. Det funkar, jag har själv tillämpat detta på min arbetsgivare för några år sedan. Lagen om religionsfrihet är det inte många som vill ta i med tång. Sa att antingen får de vara flexibla eller så ses vi i rätten.

Snälla, berätta mer 😁

erikjakan skrev:

Snälla, berätta mer 😁

Haha! Ska försöka fatta mig kort.

Jag jobbar sen många år tillbaka på ett av Sveriges största lager där majoriteten av arbetet består av relativt tungt fysiskt arbete och det har alltid varit fri klädkod men man får så klart arbetskläder. Många föredrog dock att använda mer bekväma kläder.
För 4-5 år sedan bestämde sig några slipsnissar att det skulle bli klädkod på lagret och att enbart kläder tillhandahållet av företaget skulle vara okej. Olyckligtvis sammanföll detta med en långvarig och intensiv värmebölja, ni kommer säkert ihåg, och den nya kollektionen innehöll bara kläder som inte var anpassade för detta (shorts/byxor som var för varma och inga linnen/tunna t-shirts). Temperaturen på lagret var 40+ hela dagarna. Alla som inte höll sig till klädkoden fick genast gå och byta kläder, vägrade dom blev dom horade med att bli hemskickade utan lön p.g.a. arbetsvägran.

Jag har "lite" svårt för auktoritet som inte är grundat i vett och rimlighet. Jag bar linne för det var det enda som var drägligt att jobba i och fick så klart tillsägelser. Men jag gav mig inte så jag tänkte utanför boxen.
Jag startade en religion, med papper och allt, som hette Andreismen bara för att. Religionen gick ut på att man kom närmare Gud när man bar linne. När jag traskade till jobbet med linne efter grundandet av religionen tog det inte lång stund innan jag fick en tillsägelse och fick gå på både ett och två möten med olika chefer, trots att jag hävdade religionsfrihet. Dom tyckte att jag larvade mig. Det kulminerade med att jag fick 2 skriftliga erinran av den lokale pitbullen till chef.
Då tog jag kontakt med högsta hönset på lagret och sa att antingen är dom flexibla eller så ses vi i rätten, och dom kommer inte vinna. Kappan vände fort och jag fick gå med linne och det tog några veckor sen fanns det linnen tillgängliga för samtliga anställda. Pitbullen är inte längre chef ska tilläggas.

Den enda gången man inte kan bära vilka kläder man vill baserat på religionsfrihet är arbeten som innefattar uniformer (flyget, armen, polisen osv.)

I efterhand fick jag veta att det fanns ett tidigare fall, som jag inte visste om, som involverade plagg. Googla Pastafari om du vill få dig ett gott skratt.

Westersund skrev:

Jag startade en religion, med papper och allt, som hette Andreismen bara för att.

Tack! Jag identifierar mig från och med nu som andreist och önskar vägledning av Den Store Westersund.

Westersund skrev:

erikjakan skrev: Snälla, berätta mer 😁 Haha! Ska försöka fatta mig kort. Jag jobbar sen många år tillbaka på ett av Sveriges största lager där majoriteten av arbetet består av relativt tungt fysiskt arbete och det har alltid varit fri klädkod men man får så klart arbetskläder. Många föredrog dock att använda mer bekväma kläder. För 4-5 år sedan bestämde sig några slipsnissar att det skulle bli klädkod på lagret och att enbart kläder tillhandahållet av företaget skulle vara okej. Olyckligtvis sammanföll detta med en långvarig och intensiv värmebölja, ni kommer säkert ihåg, och den nya kollektionen innehöll bara kläder som inte var anpassade för detta (shorts/byxor som var för varma och inga linnen/tunna t-shirts). Temperaturen på lagret var 40+ hela dagarna. Alla som inte höll sig till klädkoden fick genast gå och byta kläder, vägrade dom blev dom horade med att bli hemskickade utan lön p.g.a. arbetsvägran. Jag har "lite" svårt för auktoritet som inte är grundat i vett och rimlighet. Jag bar linne för det var det enda som var drägligt att jobba i och fick så klart tillsägelser. Men jag gav mig inte så jag tänkte utanför boxen. Jag startade en religion, med papper och allt, som hette Andreismen bara för att. Religionen gick ut på att man kom närmare Gud när man bar linne. När jag traskade till jobbet med linne efter grundandet av religionen tog det inte lång stund innan jag fick en tillsägelse och fick gå på både ett och två möten med olika chefer, trots att jag hävdade religionsfrihet. Dom tyckte att jag larvade mig. Det kulminerade med att jag fick 2 skriftliga erinran av den lokale pitbullen till chef. Då tog jag kontakt med högsta hönset på lagret och sa att antingen är dom flexibla eller så ses vi i rätten, och dom kommer inte vinna. Kappan vände fort och jag fick gå med linne och det tog några veckor sen fanns det linnen tillgängliga för samtliga anställda. Pitbullen är inte längre chef ska tilläggas. Den enda gången man inte kan bära vilka kläder man vill baserat på religionsfrihet är arbeten som innefattar uniformer (flyget, armen, polisen osv.) I efterhand fick jag veta att det fanns ett tidigare fall, som jag inte visste om, som involverade plagg. Googla Pastafari om du vill få dig ett gott skratt.

Viva la resistance! Fight the power! 😁😁

Kraniel skrev:

Tack! Jag identifierar mig från och med nu som andreist och önskar vägledning av Den Store Westersund.

Haha! Då kommer det bli ganska ensamt, religionen är vilande i dagsläget för jag har en bra relation med min arbetsgivare. Kan hända att den byter inriktning om lagen tråden handlar om träder i kraft. Kommer bli en kraftig tillströmning av himlafarkoster i Sverige då.

Just de där med reparerbarhet känns som en punkt man bör ha möjlighet att överklaga. Precis som alla byggprojekt kan överklagas av människor som bor både kilometrar och mil bort måste ju en sån här sak, där man åläggs skrota sin egna egendom pga någon annans tyckande, vara möjligt att överklaga?

Många kommer nog inte bemöda sig, men dom som verkligen inte vill skiljas från sina ägodelar borde ju kunna stå på sig? Om inte annat kan man väl hävda att den nya förodrningen plötsligt gjort ens lik bakom ladan, som man faktiskt har kunnandet att reparera, till en raritet?

Hur länkar detta till sveriges icke retroaktiva lagstiftning? Kan de månne bli så det bara gäller bilar producerade från datumet det vinner laga kraft och framåt? Det är ju inte klassat som skrot idag, kommer då en lag som klassar det som skrot imorgon kan ju jag gå miste om enorma belopp som igår köpte en 1954 Ferrari som smälldes för över 50 år sen för 20 mille! (i teorin, udda bilar skulle ju undantas, you get the point)

Cassius skrev:

Just de där med reparerbarhet känns som en punkt man bör ha möjlighet att överklaga. Precis som alla byggprojekt kan överklagas av människor som bor både kilometrar och mil bort måste ju en sån här sak, där man åläggs skrota sin egna egendom pga någon annans tyckande, vara möjligt att överklaga? Många kommer nog inte bemöda sig, men dom som verkligen inte vill skiljas från sina ägodelar borde ju kunna stå på sig? Om inte annat kan man väl hävda att den nya förodrningen plötsligt gjort ens lik bakom ladan, som man faktiskt har kunnandet att reparera, till en raritet? Hur länkar detta till sveriges icke retroaktiva lagstiftning? Kan de månne bli så det bara gäller bilar producerade från datumet det vinner laga kraft och framåt? Det är ju inte klassat som skrot idag, kommer då en lag som klassar det som skrot imorgon kan ju jag gå miste om enorma belopp som igår köpte en 1954 Ferrari som smälldes för över 50 år sen för 20 mille! (i teorin, udda bilar skulle ju undantas, you get the point)

Det finns inget beskrivet om möjlighet att överklaga men det kan ju vara en punkt att ta upp i remiss-svaren.

Förordningen är rätt tydlig i att det gäller inte bara nytillverkade bilar, när det gäller dessa områden. Det finns en logik i det, ska förordningen få effekt på "bruksbilar" behöver den ju gälla för de som är gamla nu, inte om 15-20 år.

Exemplet med Ferrarin är kanske svårt att använda men det finns ju andra fall som är mer i linje med detta. Ta den Granada Coupé som krockades och ställdes undan 1974-75-76 eller när det var, med få mil och lättare skador. Om den utsatts för denna förordning säg 1984 skulle den varit obesiktad, och med reparationskostnader som överstiger värdet. Idag är värdet stort. Alltså, förutom att förordningen begränsar hobbyn riskerar den också att driva en sorts "social utrensning" av ett kulturarv där bara "eliten" blir kvar...

Jag vet att det finns mycket mer kapabla ordbajsare här som kan utveckla detta till en fullvärdig religion.

Vad händer om en fordonstillverkare gör en recall för att byta växellåda? Måste de skrota bilden då?

En annan tanke... konspirations teoretikern i mig har grubblat

Alla reservdelar tillverkas på licens har jag bestämt för mig? Går detta igenom kan med andra ord biltillverkarna själva helt styra hur länge en bil får vara igång!

Dras licenserna in kan inte nya reservdelar tillverkas och då går det inte reparera den 2 år gamla bilen eftersom det kommit en ny modell med andra delar (om man drar det till sin spets).

Att ge tillverkarna sådan makt känns inte bra.. (om jag inte är helt ute å cyklar då)

Mats Karlsson skrev:

Jag vet att det finns mycket mer kapabla ordbajsare här som kan utveckla detta till en fullvärdig religion.

Den religionen anammar jag direkt!

Det här känns som det går att ta på äganderätten,

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/%C3%84gander%C3%A4tt

Handlar detta inte främst om bilar som har varit med om någon form av olycka och då anses inte vara ekonomiskt eller tekniskt lönsamma att reparera?

Där förstår jag problemet med att bilar inte förstörs utan repareras (ibland bristfälligt, ibland väldigt seriöst) och sen säljs som en fullgod bil. Eller att en identitet från en skrotad bil säljs och sen används på en stulen bil. Eller att bilar stjäls och delar används för att laga bilar som annars hade varit fördyra att laga?

Att detta skulle appliceras på en bil som någon har köpt (med kvitto) som behöver renoveras verkar ju ganska osannolikt om det fordonet står i någons garage. Men jag kan förstå att det skulle kunna appliceras på bilar som importeras, men det borde ju vara enkelt om man inte importerar bilar som är tänkta att skrotas i ett annat land.

Tävlingsbilar som då inte längre har ett chassienummer och då är avregistrerad borde ju ingen kräva att de ska skrotas i efterhand. Däremot kan det ju potentiellt bli svårare att få tag i billiga objekt som har skador som inte är relevanta för en tävlingsbil. Men sådana bilar kan bara vissa personer med rätt kontakter köpa från försäkringsbolagen eller biltillverkarna.

Andreas Millbro skrev:

Handlar detta inte främst om bilar som har varit med om någon form av olycka och då anses inte vara ekonomiskt eller tekniskt lönsamma att reparera? Där förstår jag problemet med att bilar inte förstörs utan repareras (ibland bristfälligt, ibland väldigt seriöst) och sen säljs som en fullgod bil. Eller att en identitet från en skrotad bil säljs och sen används på en stulen bil. Eller att bilar stjäls och delar används för att laga bilar som annars hade varit fördyra att laga? Att detta skulle appliceras på en bil som någon har köpt (med kvitto) som behöver renoveras verkar ju ganska osannolikt om det fordonet står i någons garage. Men jag kan förstå att det skulle kunna appliceras på bilar som importeras, men det borde ju vara enkelt om man inte importerar bilar som är tänkta att skrotas i ett annat land. Tävlingsbilar som då inte längre har ett chassienummer och då är avregistrerad borde ju ingen kräva att de ska skrotas i efterhand. Däremot kan det ju potentiellt bli svårare att få tag i billiga objekt som har skador som inte är relevanta för en tävlingsbil. Men sådana bilar kan bara vissa personer med rätt kontakter köpa från försäkringsbolagen eller biltillverkarna.

Jag tror att avsikterna bakom att skapa förordningen är ungefär det du skriver, plus att den ska ge myndigheter verktyg att omhänderta skrotbilar som mer eller mindre dumpas på olika sätt.

Utmaningen är att som det är formulerat går det inte att veta hur förordningen tillämpas.

Med bakgrund av hur svenska myndigheter agerat när det gäller bilar som importeras som renoveringsobjekt, men klassats som skrot, är det nog läge att göra något.

Det går till exempel att se hur man ställer sig idag till gränshandel med fordon;
https://www.naturvardsverket.se/4a4367/globalassets/vagledning/avfall- . . . .

Många av formuleringarna känns igen. Men text som denna;
- inga väsentliga delar eller funktioner saknas eller är svårt skadade vilket
skulle innebära att det kostar för mycket att reparera i avsändarlandet. (t.ex.
skador på motor, tak, axlar, bränslesystem eller växellåda). Kostnader för
reparationer i Sverige får inte överstiga bilens marknadsvärde
- inga tecken på demontering av delar (t.ex. att sätena har demonterats).

Ett objekt som vi tänker på har ju ofta någon eller flera av dessa egenskaper.

Gustaf

Det känns som det är lite Tyska dofter runt detta, där bilindustrin lyckats få till att inga (väldigt få) bilar demonteras efter olycka utan pressas, med målet att inga beggade delar ska ut på vägarna igen (inga delar från försäkringsbolagens "återvinningsanläggningar").
Nån kanske har noterat att volymen av beggade delar i Tyskland är väldigt mycket lägre än i Sverige, Polen, Storbritannien, ...

Om det är den typen av implementation som kommer att vara default (och Sverige brukar ju ta EU-grunderna och lägga på en broduktignivå) , så finns det nog några brancher som borde få hicka av detta (och några som bör gnugga händerna).

Inget är så bra (eller dåligt) att det inte går att försämra...

Westersund skrev:

erikjakan skrev: Snälla, berätta mer 😁 Haha! Ska försöka fatta mig kort. Jag jobbar sen många år tillbaka på ett av Sveriges största lager där majoriteten av arbetet består av relativt tungt fysiskt arbete och det har alltid varit fri klädkod men man får så klart arbetskläder. Många föredrog dock att använda mer bekväma kläder. För 4-5 år sedan bestämde sig några slipsnissar att det skulle bli klädkod på lagret och att enbart kläder tillhandahållet av företaget skulle vara okej. Olyckligtvis sammanföll detta med en långvarig och intensiv värmebölja, ni kommer säkert ihåg, och den nya kollektionen innehöll bara kläder som inte var anpassade för detta (shorts/byxor som var för varma och inga linnen/tunna t-shirts). Temperaturen på lagret var 40+ hela dagarna. Alla som inte höll sig till klädkoden fick genast gå och byta kläder, vägrade dom blev dom horade med att bli hemskickade utan lön p.g.a. arbetsvägran. Jag har "lite" svårt för auktoritet som inte är grundat i vett och rimlighet. Jag bar linne för det var det enda som var drägligt att jobba i och fick så klart tillsägelser. Men jag gav mig inte så jag tänkte utanför boxen. Jag startade en religion, med papper och allt, som hette Andreismen bara för att. Religionen gick ut på att man kom närmare Gud när man bar linne. När jag traskade till jobbet med linne efter grundandet av religionen tog det inte lång stund innan jag fick en tillsägelse och fick gå på både ett och två möten med olika chefer, trots att jag hävdade religionsfrihet. Dom tyckte att jag larvade mig. Det kulminerade med att jag fick 2 skriftliga erinran av den lokale pitbullen till chef. Då tog jag kontakt med högsta hönset på lagret och sa att antingen är dom flexibla eller så ses vi i rätten, och dom kommer inte vinna. Kappan vände fort och jag fick gå med linne och det tog några veckor sen fanns det linnen tillgängliga för samtliga anställda. Pitbullen är inte längre chef ska tilläggas. Den enda gången man inte kan bära vilka kläder man vill baserat på religionsfrihet är arbeten som innefattar uniformer (flyget, armen, polisen osv.) I efterhand fick jag veta att det fanns ett tidigare fall, som jag inte visste om, som involverade plagg. Googla Pastafari om du vill få dig ett gott skratt.

Ja, sånt där fungerar.
En kompis gjorde samma sak för att få skolan att ge sonen bla glutenfri mat utan att han är intollerant.

Jag har skummat igenom förslaget till lagstiftning. Som privatperson upplever jag inte någon dramatisk förändring mot idag. Det riktar sig mot yrkesverksamma aktörer.