Min gode vän Björn och jag har under en längre tid spånat runt frågan om vad som är det bästa sättet att för en rimlig peng ta sig runt en racerbana. Tankar om begagnade Formel 1-vagnar, superkartar, racersportvagnar och annat har stötts och blötts, kanske mest blötts, över otaliga ölglas. Det brukar alltid resultera i en diskussion om hur man ska konstruera en riktigt bra racerbil.
När sedan frågan om vad som är bästa formen av racing per krona dök upp här på forumet, konkretiserades frågan om det går att utveckla ett ännu bättre koncept i mitt huvud. För oss amatörer som inte kör Fomel 1, finns det lätta formelbilar, som Formel Ford och Formel Vee, effektiva racersportvagnar såsom Radical och Westfield XTR2 och små våldsamma saker som Superkart att fräsa runt banor med. Alla roliga och snabba, men formelbilarna är hämmade av sina tekniska regelverk och i någon mån tekniskt frånsprungna, racersportvagnarna är stora, tunga (nåja) och dyra, och en kart är på gränsen till skrämmande i sin digitala karaktär - av eller på.
Det borde gå att hitta en gyllene medelväg, som utnyttjar fördelarna hos respektive teknisk konstruktion och förpacka detta i en enhetsklass liknande RS, Clubman eller Locost. Den tekniska enkelheten, formatet och den låga kostnaden hos formelbilarna, nytänkandet och propulsionen (mc-motorer) hos racersportvagnarna och lätthet och viss teknik från kartvärlden.
Resultatet blir en formelbil i det lilla formatet, som ska kunna prestera varvtider inte långt från Radicalbilarna, till en bråkdel av kostnaden. Därtill ska bilen vara lättkörd och hanterlig, den ska lämna utrymme för generöst tilltagna kroppshyddor och den ska vara enkel att bygga, serva och underhålla. Det ska vara den naturliga gubbracingbilen för dem som tröttnat på att kasa runt i tunga, långsamma och dyra gatbilar (eller gatbilsderivat) runt banan.
Så jag började skissa på hur en sån här bil skulle se ut. Olika idéer sattes under luppen, bland annat stel framaxel, men efter lite mentalt testande hade min formelbil en liten rörramslåda för föraren, dubbla triangellänkar fram och en stel bakaxelkonstruktion. Mellan föraren och bakaxeln finns det plats för en motorcykelmotor i 1000-kubiksklassen. Enklast möjliga design hälsar till Lotus 49. Mekaniskt ska det vara så enkelt som möjligt, komponenter bör kunna stjälas i ganska stor utsträckning från motorcykel- och gokartvärldarna.
För att testa idéerna lite närmre köpte jag sugrör, kontaktlim och oasis, som är en grön porös massa man brukar stoppa blommor i. Sedan byggde jag modell.
Det verkade fungera som jag hade tänkt, ramen var särdeles vridstyv för de belastningsfall som råder. Fronten utformades för att generera downforce, vilket bekräftades med hjälp av en hårtork. Min fru drabbades av inspirationen och släpade iväg mig till Dekorima så att jag kunde shoppa det nödvändigaste för att komma vidare. Blomsterpinnar och representativ förardocka! Färden gick vidare till Clas ohlson som fick bidra med hjul.
Med bågfilsblad och limpistol började en modell i skala 1:6 ta form.
Min testförare tröttnade på att vänta, han ägnade sig åt andra nöjen i väntan på att chassit skulle bli klart.
Efter att ha limmat, granskat, rivit, sågat om och limmat igen otaliga gånger var jag till slut nöjd med formen och gick på hjulupphängningarna istället. Stag och spindlar tog form under bågfilen och med en smula kreativitet tillverkade jag fungerande ledlager och fjädring.
Med hjul på bilen kunde de första provkörningarna företas. Hjulvinklarna är minst sagt intressanta och länklängderna ska trimmas, men i huvudsak fungerade allting som det var tänkt. Krängstyvheten i bakvagnen är, hmm, tämligen obefintlig. Men jag antar att det finns en anledning till att man uppfunnit krängningsfjädern.
Nästa steg är att göra en kaross till modellen - och sedan en fungerande racerbil naturligtvis. Men det lär ta en stund till och ett och annat handtag kommer att behövas. Ett lämpligt tekniskt regelverk och en bra samling tävlingsregler kanske är en naturlig fortsättning. Någon racingarrangör som känner sig manad att ta en dylik klass under sina vingar?
Men jag måste ha ett bra namn på konceptet. Förslag?
Nu blev man sugen att damma av ens egna modellförsök som skräpar på vinden lol 
)
Bromsar bäst som bromsar sist...
