Lämpliga formelsamlingar, konstruktionshandböcker?

Skulle behöva tipps på några lämpliga formelsamlingar för materiallära, hållfasthetsberäkningar osv. Gärna något ställe man kan köpa dom i från.

Finns Kalle Björks lilla gula formelsamling att köpa fortfarande? Var en gammal formelsamling som vi hadde i Teknologin som det stod det mesta man behövde, desutom också olika materialtabeller.

Nu efter de senaste trådarna om konstruktionen av nya framvagnen till Spriten har jag kommit på att jag behöver nya böcker.
Hadde en hel rad i bokhyllan förut med konstruktionsböcker, men någon idiot slängde alla mina konstruktionsböcker som jag räddade efter branden, var en hel jävla resväska med böcker.

Så nu är det dax att börja samla på mig nya böcker.

Du behöver egentligen inga formelsamlingar för hållf osv. Inom normala längder och med normala profiler så håller det med t ex 25 x 2 - rör. Knäckfall tvivlar jag t ex starkt på att det skulle bli dimensionerande mot brott i en hjulupphängning.

Det är inte hållf, utan köregenskaper som blir dimesionerande. Nu snackar jag bara och har aldrig konstruerat en racerbil, men så här skulle jag resonera fram dimensionerande lastfall för främre hjulupphängningen iaf:

Förutsättningar:

-Vagnens massa är 1250 kg
-Bromskapacitet drygt 1 G vilket betyder att ca 80% av bilens totala vikt kommer att appliceras horisontellt på framhjulens kontaktyta. Typ.

Beräkningar av fortsatta förutsättningar:

-Rörelseenerigi i början av en inbromsning från, säg, 180 km/h är (1250 x 50²)/2 = 1 562 500 J

om jag tex ansätter att max 10% av rörelseenergin ska få lagras upp i hjulupphängningen som elastisk energi (för att bilen ska vara hanterbar under inbromsning, t ex) så är max "tillåten" upplagrad energi på framaxeln ca 150 000 J.

Nu minns jag inte uttrycket för elastisk energi, men energin borde vara proportionell mot kvadraten på förflyttningen om jag inte tänker helt fel. Förlåt en mångårig administratör för osäkerheten... och jag tror vi har en diffare här och då är jag ute på djupt....

Men utifrån ett sånt resonemang borde man kunna komma fram till en erforderlig styvhet hos upphängningen och jag har svårt att tro att ngn huvudkomponent skulle knäckas eller gå sönder statiskt efter en sån analys.

Kalle björks finns fortfarande har själv en och där står det mesta man behöver för håll och mekanik beräkningar, jag köpte min för 70 kr, väl investerat
jag kan återkomma med isbn nr

Tog fram min Karl Björks från bokhyllan bakom mig och där står.

Karl Björks Förlag
Sätunavägen 11A
19546 Märsta

08-59120938

Karlebo handbok och Karlebo materiallära är givna, där står det mesta inom mekanik och hållfasthetslära, tyvärr är de rätt dyra men de är bra. Dom brukar finnas hemma på de större välsorterade bokhandlarna och i univesitetsstäderna tror jag den även finns på biblioteket.

Citat:

Karlebo handbok och Karlebo materiallära är givna, där står det mesta inom mekanik och hållfasthetslära, tyvärr är de rätt dyra men de är bra. Dom brukar finnas hemma på de större välsorterade bokhandlarna och i univesitetsstäderna tror jag den även finns på biblioteket.

Claes olsson brukar vara billigast på dessa. Karl Björk är enligt hörsägen död sedan ett antal år men det skall tydligen fortfarande gå att beställa boken (dock helt värdelös enligt mig).

citat:
(dock helt värdelös enligt mig).

Varför då?

Tack för tippsen, mn ös på med fler bra.

och varför är den värdelös? hela klassen var övernes om att utan den skulle ingen ha klarat teknologin, för läraren lärde man sig inte mycket av.

i Bosch Automotive Handbook finns lite av det mesta

/ P

Karl Björk formelsamling:
Det står mycket i den som är använbart och jä.... komprimerat, allså inte massa skitsnack.

Björn Larsson:
Jag är nyfiken på varför du sågar Kalle Björk helt, ta det inte som ett påhopp utan ren nyfiken het.


Bosch Automotive Handbook:
Står mycket godis.

Karlebo Handbok:
Mycket bar grunkor också.

Jag tog mig med mycket möda igenom ett par kurser i hållfasthetslära men som tur är för min omgivning har jag inte behövt göra några beräkningar på nåt som verkligen konstuerats. Det svåra med verkliga problem (i motsats till skoluppgifter) tycker jag är att hitta ett belastningsfall att utgå ifrån och att få en vettig nivå på säkerhetsfaktorn. Beräkningarna blir ju också snabbt väldigt komplicerade när man räknar med annat än en rak balk.

Jag tror att om man utgår från en inbromsning så skulle det räcka med balsaträ i bärarmarna. Jag skulle kanske titta på vilka krafter man skulle få i ett extremfall där man fortfarande vill att hjulet skulle sitta kvar. Tex om man kör över en 100 mm tjock planka i 200 km/h med en bärarm som svetsats av en halvtaskig amatör (jag) och körts på bana i 500 varv.

Några antaganden om krafter på hjul och några referenser som säkert är intressanta finns på:
http://www.md.kth.se/body/edu/mme/4F1531/Teknolograpport2002ht.pdf

Sten skrev:

1 Det svåra med verkliga problem (i motsats till skoluppgifter) tycker jag är att hitta ett belastningsfall att utgå ifrån och att få en vettig nivå på säkerhetsfaktorn. Beräkningarna blir ju också snabbt väldigt komplicerade när man räknar med annat än en rak balk. 2 Jag tror att om man utgår från en inbromsning så skulle det räcka med balsaträ i bärarmarna. 3 Jag skulle kanske titta på vilka krafter man skulle få i ett extremfall där man fortfarande vill att hjulet skulle sitta kvar. Tex om man kör över en 100 mm tjock planka i 200 km/h med en bärarm som svetsats av en halvtaskig amatör (jag) och körts på bana i 500 varv.

1
Jag håller med Sten här!
2
Problemet är fasonen på bärarmarna. Är den dålig så överträffas försämringen av styrkan i ett bättre material. En passus för att frågan i tråden rörde mer än just A-armarna.
3
Det är i sådana här fall som "chockbelastningar" man nästan fär göra prover eller ha erfarenheter. Krafterna kan komma från många olika håll och med svårbestämbar styrka.

Göran Malmberg

citat:
Tex om man kör över en 100 mm tjock planka i 200 km/h med en bärarm som svetsats av en halvtaskig amatör (jag) och körts på bana i 500 varv.

Hmm är är det en fråga om man vill att bärarmen eller infästingran i karrsens skall gå åt helvete.
100mm kant är massor, typ trottoarkant. Vilken bil pallar att gå på en trottoarkant i 200km/h?
Något går sönder, frågan är bara vad.

Sen formelsammlingar har man för att slippa härleda div formler varja gång man behöver dessa.
och sen det som Sten är inne på. Att räkna är inte svårt utan ställa upp allt och göra rätt antaganden.

fuling skrev:

Hmm är är det en fråga om man vill att bärarmen eller infästingran i karrsens skall gå åt helvete. 100mm kant är massor, typ trottoarkant. Vilken bil pallar att gå på en trottoarkant i 200km/h? Något går sönder, frågan är bara vad.

Tja,kör man rallybil i Afrika, Grekland, Cypern mfl ställen som har lite "sämre" vägar så vill man att ALLT ska hålla för sådana belastningar...... så sådana belastningar finns i verkligheten.

och sådana bilar finns det gott om som klarar det.... typ alla som kört safari t.ex

Hmm helt rätt Fredrik, nu drog du det till en yttlighet
I min värd har ingen jä.... stoppat trotoarkanter mitt i vägen.

Fredrik - SLC skrev:

Tja,kör man rallybil i Afrika, Grekland, Cypern mfl ställen som har lite "sämre" vägar så vill man att ALLT ska hålla för sådana belastningar...... så sådana belastningar finns i verkligheten. och sådana bilar finns det gott om som klarar det.... typ alla som kört safari t.ex

Nu byggs en sådan bil upp lite annorlunda än en banbil. Man har längre fjädringsväg och vinklar som ligger så att fjädringen kan absorbera dessa smällar på et mer lämpligt sätt. Jag har t,ex 30mm infjädringsväg. Sen är det stumt om vi säger så. Vid 45mm ryker skärmarna på bilen. I detta "dödläge" blir belastningarna fruktansvärda vid en trotoarkants körning. Så det handlar inte riktigt om att ha A-armar som är gjorda av kryptonit.

fuling skrev:

Sen formelsammlingar har man för att slippa härleda div formler varja gång man behöver dessa. och sen det som Sten är inne på. Att räkna är inte svårt utan ställa upp allt och göra rätt antaganden.

Det håller jag helt med om.

Göran Malmberg

Sak gå förbi bokhandeln på skolan i morn och se vilkaav dom här böckerna ni förslagit som dom kan ta hem.

Sen det där med trotoar kanten så känns det som det välldigt onödigt att räkna på en sån sak till en banåka bil, för skulle man köra över en 1 dm hög troarkant i 200 med en bil som har mellan 7 och 10 cm markfrigång är det minsta man behöver oroa sig för är a-armarna känns det som.

Det är ju mer än 10 ggr skillnad i fjädringsväg mellan en en baja truck och en banbil, det gjör vildigt stor skillnad, ex min sandloppa den har kanske 1,5 dm infjädrning och den märkar man inte av vanliga farthinder om man kör tillräckligt fort över dom.

Björks formelsamling är den enda boken från skoltiden jag fortfarande tittar i...