citat:
Kan vara farligt att sätta "c" för hastigheten, folk kan missta den för ljushastigheten, du vet E=mc^2...

Hmm kanske, men inte OM det står vad "c" ÄR och VAD det är för sort.
om inte så blir det ett hel.... för den som skall använda formen och försöka förstå vad som är vad, sort mm.
Vet man sort, bokstavens betydelse kan man byta, i detta fall c, mot vad man tycker är lämpligt.
I Jonas fall tror jag det blir x-prick, rätt?


Är inte formen det man får ut av ekvationen???
Så förstår man ekvationen så kan man glömma formen.
Hmm men det brukar gå fa... så mycket fortare att titta i fomelsalingen än att sätta sig och lösa ekvationen igen.

konstig tråd.. Är det inte så att alla formler som är intressanta ändå inte går att skriva utan formel editor? så.. a..blir en kort tråd eftersom detinte går att skriva in nåt relevant. hehe. bara en tanke

Jag tycker det borde finnas en uppsättning grekiska bokstäver som smileys, det skulle underlätta i våra analytiska diskussionstrådar.

E-moduler för kompositer:

E_1=E_f*Vf+E_m(1-Vf)
E_2=(finns flera olika, men här är den enklaste och inte den mest exakta)=E_f*E_m/(E_f(1-Vf)+E_m*Vf)

ny_12=ny_f*Vf+ny_m(1-Vf)

E_f = fiberns E-modul
E_m = matrisens E-modul
ny_f = fiberns tvärkontraktionstal
ny_m = matrisens tvärkontraktionstal
Vf = volymsandel fiber

Ett bra dokument med en uppsjö beräkningar för skruvdimensionering.

http://www.colly.se/components_ny/produktnavigator/teknik/Skruvforband . . . .

Dokumentet flyttades till http://va.vitaminit.se/cache/assets/7266.pdf

Lite sent kanske, men den verkade bra.

Klistrar in fråga från annan tråd. Hittade inga svar.

Är det nån här som har koll på hur mycket luft ökar i temp vid tryckökning?
Undrar oxå hur det var man räknade fram hästkrafter när man har mn och varv, var ju nånting typ mn*varv*1,xx eller nåt...

Sök på allmänna gaslagen, men mina "handson" erfarenheter är 1hg/10grader.

Avstämning av av insugsrör (turbobilar främst)

(Dur/360)*(60/RPM)*(331,3+(0,606*T1))/(2*Puls)=insugslängd i meter

Dur = Duration insugskam i grader vid 0.05" lyft
RPM = Motorvarvtal att stämma av mot
T1 = Insugstemp
Puls = Vilken puls att stämma av mot (3 eller 4 för turbobil)

TURBOberäkningar

Har ju totalt glömt bort dessa beräkningar som jag använder för att beräkna mellan tummen och pekfingret vad turbon är byggd för.
Ska man vara mer petnoga så måste man beräkna med antalet vingar, bladtjocklek och bladvinklar.

Vi börjar med kompressorn man tar:
induser i mm*induser / 6 = hk kompressorn klarar
och då får man vad kompressorn klarar av att leverera utan "problem" och vill man pressa den så kör man svaret * 1.15 eftersom den klarar ungefär leverera ca 15% till om den hamnar i ett mer gynnsamt förhållande
dvs: induser i mm*induser / 6 * 1.15 = hk kompressorn klarar
Sen tar vi backwheelet dvs exduser på kompressorn
då tar man:
exduser i mm * exduser / induser i mm * induser = laddtrycket kompressorn är gjord för i bar

Nu tar vi turbin
exduser i mm * exduser / 5 = avgasflödet i hästkrafter
induser i mm * induser / exduser i mm * exduser = statiska mottrycket mot turbin i bar

A/R räknar man igenom att ta Arean i avgashuset och delar med Radien
A/R säger bara hur fort avgashuset eller kompressorhuset "snäckar sig" och kan bara i förhållandet mot turbindiametern avgöra vars registret hamnar pga mottrycks uppbyggnaden.
Viktigt är också att det skiljer mycket i dynamiskt mottryck mellan olika avgashus med samma A/R.

Antar att det var Bultens teknikhandbok - ordning ur kaos som länkades.
Den finns att finna här.
http://www.bufab.com/ProductsSmallparts/Teknikhandboken/tabid/1865/lan . . . .

Ett annat läsvärt tips inom ämnet är denna länk.
http://handbok.sfnskruv.se/

Beräkna vad spridare klarar i effekt

((Q*antal/60000*(p/1000))*E/1000)*(nth/100)=effekt i kw vid 100% duty

Q = Volymflöde en spridare (cc/min för enkelhetens skull)
p = Densitet (kg/m3)
E = Energie (Joule/kg)
nth = Verkningsgrad i %

E85 densitet: 784 kg/m3
E85 energi: 29200000 till 30200000 J/kg
Bensin densitet: 745 kg/m3
Bensin energi: 43000000 J/kg


För att räkna ut verkningsgraden från BSFC:

1/(BSFC*0.0122225) = nth/100

BSFC = Brake Specific Fuel Consumption och är i g/kWh
nth = Verkningsgraden i %

Tempökning vid tryckökning:
(((((P2/P1)^0,2869) -1) * T1) / (Nc/100)) +T1 = T2

P1 = Tryck före kompressorn i Pascal
P2 = Tryck efter kompressorn i Pascal
0,2869645 = Gaskonstant för luft
T1 = Temp före kompressorn i Kelvin
T2 = Temp efter kompressorn i Kelvin
Nc = Kompressorns verkningsgrad i %

Rpm och nm till kw:
((RPM*PI/30)*Nm)/1000=Kw

Får väl dra mitt bidrag till listan med lite aerodynamics 101
Lyftkraft (eller ja downforce som är precis samma sak fast riktat åt motsatt håll)

L = (1/2) d v² s CL

L=Lyftkraft/downforce
d=luftens densitet
v=hastigheten
s=Ytan på vingen
CL=lyftkraftskoefficienten.

Höll i vintras på med att göra en formel för att räkna ut motormoment baklänges från hjul eller navmoment

Resultatet vart en formel som ser ut såhär.

Te = Tw + Fr + Ta / nt
Te = Uträknat Motormoment (Nm)

Tw = Hjulmoment (på bänkpapper) (Nm)


Fr = (Nf * Nk * b / r) / ut
Fr = Rullmotstånd (Nm)

Nf = Normalkraft (m/s^2)
Nk = Tyngdkraft på hjul (kg)
b = Cr * r
Cr = Rullmotståndskoefficient
r = Hjulradie ink slip (m)


nt = nv * nd
nt = Total Effektivitet drivlina (%/100)

nv = Effektivitet växellåda (%/100)
nd = Effektivitet diff(ar) (%/100)


Ta = (Id * w') + (Ih * (w' / ut))
Ta = Kraftmoment (Nm)

Id = Tröghetsmoment drivlina (koppling) exkl svänghjul (kg/m^2)
Ih = Tröghetsmoment hjul (kg/m^2)
w' = Vinkelacceleration motor (rad/s^2)
ut = Total utväxling (växellåda * diff)


Länk till Openoffice Tabell-dokument för att räkna själv enkelt
https://docs.google.com/file/d/0ByVAMsMZdC8bVUhUa1FqMDM1Tms/edit?usp=sharing

För att få ut effekten från momentet så ..
(Nm * Rpm) / 7022 = Hk

Hihi, vilken vacker tråd! ^_^

Jag älskar formler. Synd bara att såna här forum gör dem nästan omöjliga att formattera korrekt.

Jag vill visa på ett program som kan vara till hjälp: MathCAD.

http://www.ptc.com/product/mathcad/

Det finns en gratisvariant som heter MathCAD Express. Ta den.

MathCAD är ett symboliskt matteprogram. Det betyder att man "programmerar källkod" på samma sätt som man skriver den på papper med penna - i klartext och läsbart av alla som kan grundläggande matte.



Variabler adderas innan formeln, arket exekveras sen uppifrån och ner, från vänster till höger. Man kan använda enheter om man vill. Om en variabel anges som en serie kan man få en snygg graf.



Det är enkelt att använda, otroligt användbart och visar snyggt hur man räknat: Printa resultatet. Ändra något. Printa igen. Voilá: du har just dokumenterat hela arbetet. Till skillnad från Excel där ekvationerna göms i cellerna eller Matlab där ekvationerna ser ut som hej kom och hjälp mig och man måste kunna Matlab för att fatta vad som står där.