Toyota GT86 - "The TRD-Ricer".
Dax för ny banåkabil light.
Exige-Cupen har flyttat och fått en fantastisk ny vårdnadshavare i form av Ragnar.
Lotusen var riktigt hard-core och skoj på bana. Jag ångrar inte en sekund att jag tillbringade några år tillsammans med den. En riktig höjdarbil.
Hade man haft möjlighet till enkelt banåka här i Sthlmstrakten hade jag behållt den - men att ha en så pass "track-fokuserad" hobbybil i garaget när närmaste räserbana ligger så lång bort kändes lite skevt. Det blir lite drygt att lägga 40 zombie-mil på E4an en måndageftermiddag/kväll för att få sig lite kvalitetsbilåka. En motsvarighet till Sviestadbanan vid t.ex. Arlanda hade definitivt gjort att saken kommit i ett annat läge.
Exigen borta och ett år utan hobby/ban/slalombil gör att man börjar fundera.
Av någon outgrundlig anledning tycker jag fortfarande, efter att ha haft bilkörkort några år, (40-årsjubileum för "B-kortet" i år faktiskt) att det är sjukt kul att köra bil med lite attack. Den relativa dynamiska upplevelsen i själva körandet syftar jag då på - inte nödvändigtvis den absoluta farten.
Ska jag vara ärlig så var inte Exigen helt till sin fördel på vanliga småvägar. Även om det gick att åka fort så var den ibland rätt beige på de Uppländska småvägarna. Stundtals disharmonisk på småbuckliga vägar och gav lite väl mycket kit-car-känsla. Och för att upplevelsen skulle bli intressant var man piskad att ladda lite väl hårt på vanliga vägar för min smak.
Frågan då, vad skulle man ersätta den med?
Med Lenas ShoppingClio (en banåkabil-kompromiss light som var en absolut fullträff på många sätt) i minne satte jag upp några kriterier.
- Hyfsat utbud så att man kan lura sig själv att köpa det man tror är rätt exemplar.
- Inte kräva underhållsskruvande för att funka (är gruvligt trött på "brux-mek").
- Ett chassi som ger mig en god portion körglädje.
- Rimlig prislapp och inte för exotisk, vill inte gå i personlig konkurs om man råkar förhandla med Armcot och förlorar. (enligt principen trackdaya inte nå't som du inte kan lämna som en rykande hög utan att bli ekonomiskt berörd/förstörd.)
- Inte för tung och/eller motorstark för att hålla driftskostnaderna, däck och bromsar, under kontroll.
Inga problem - alla inser ju lätt att så när som på punkten om underhållsskruvande pekar ju detta på en välhållen Miata. Dock - ett faktum är att riktiga bilar har tak. M3'or går bort av pga av en kombination av anledningarna ovan. Intressanta Porschar ligger på absolut en löjlig prisnivå både vad gäller anskaffande och kostnaden för att hålla dem rullande (fast egentligen skulle man ha en Porsche bara för möjligheterna till slalomåka). Megane RS driver i fel ände.
Sen inbillar jag mig också att det bör vara frontmotor/bakhjhulsdrift för att sträcka smilbanden max per krona. Tyvärr är S2k'er oftast sönderskruvade (ricer-ish style) och definitivt taklösa.
Så en orörd Toyobaru BRZ/GT86 framstod som det vettigaste alternativet för farbror Falk.
Det fanns faktiskt (vintern 2015/16) ett ganska stort utbud av lätt begagnade i rimlig prisklass.
Efter att ha spanat på ett antal bilar fastnade vi för en före detta Toyota demobil. 2013 års modell men tagen i trafik sommarn 2014. Agerat utställningbil hos Toyota Sverige och därför försedd med lite extra kosmetiskt TRD-godis. Därefter ett tag levt som extrabil hos en av Europeiska Motor I Rissne's säljare. Bara använd under ett år med en massa garantier kvar och rätt okej i skicket.
Bilen trillade in i garaget under senvintern. Ska bli intressant att se hur vi kommer att trivas ihop.
Min vana trogen kommer jag att försöka hålla bilen så standard som möjligt.
"Bättre" däck, bromsvätska och belägg samt tillägg av oljekylare och justerade hjulvinklar är hittills de enda planerade avstegen från ingenjörerna hos Toyota och Fuji Heavy industries recept. Får se om jag har bättre koll på hur en perfect nurses sportscar ska var hopkommen.
Åsså gör ju Cosworth en rätt trevlig kompressorsats. Fast det får nog vänta - länge.
När det blivit vår på allvar ska det smiskas lite krokvägar och köras lite trackdays och slalom var det tänkt.
Tills vidare törnrosasömn i garaget.



Nä, det är mest att jag själv känner att cirkeln börjar sluta sig och nu räcker det inte med en andra bil, nu hägrar tredjebilen. Landade själv snabbt i ditt bilval efter lite resonerande

