Ja, 2024 var ju tyst och 2025 likaså. Men jag gjorde ett försök att köra Primeran på Scandinavian Festival of Speed i augusti 2025, bara för att snabbt inse att vi på något sätt lyckats rasa växellådan i rejset som beskrivs ovan.

Under vintern 2025-2026 började det pratas om en alternativ möjlighet att köra i Fällfors och det formerade sig i något som kallas NRC, Nordic Racing Championship. En ambition om 3 rejs i norr, Fällfors, Mittsverigebanan och Mo i Rana. Utanför SBF...

Hemsidan https://nrcracing.se/ svarar inte just nu men den kanske vaknar.

Nåväl, chansen att köra utan att själv arrangera (och utan att dra bilen 100 mil söderut) gjorde att jag i alla fall beställde hem en växellåda. Jag började också "värma" mitt team lite smått.

Tiden gick (och jag insåg att Caprin behövde mer än bara en packning, att Cortinan behövde mycket mer och så fortsatte arbetet tillsammans med min dotter och hennes Sierra). Att skruva Primera stod inte högst på önskelistan direkt.

Men mentalt hade jag planerat och även lagt in en skruvarhelg i kalendern. När den närmade sig meddelande två av fyra i teamet att de inte hade möjlighet att köra. Kvarvarande förare ville köra men behövde jobba aktuell helg. Så han drog ett ess ur rockärmen - att låna hans sons garage (som den sonen lämpligt nog delar med min "svärson") med lyft. Arbetskraft skulle ingå vilket väl också var ett bra sätt att fylla på med två förare...

På fredagen började jag preppa för meket - lasta bilen på släp, lasta in grejer. Då tittade jag på växellådan jag köpt.

Den såg ju inte riktigt ut som den i bilen? Framförallt, kopplingsarm för hydrauliskt manövrerad koppling istället för vajer. Hm.

Vi har ett gammalt (ja, egentligen det renoverade men med rasat vevlager) SR20DE block i mitt garage så jag provade lådan mot det blocket. Passar...men går det bygga om till vajer?

Internet är fullt av guider om hur man bygger om sin Primera (eller Infinit G20) till hydraulisk koppling. En (1) Yotubefilm pratade om det omvända. Förutom att armens diameter skiljer längst ned såg det görbart ut.

Den gamla lådan kom ned fantastiskt smidigt (lyft, växellådslyft och 23 årig entusiasm hjälper). Då insåg jag att ett fäste också skiljer. Doh.



Efter lite klurande beställde jag rätt fäste (hoppas jag) från Bildelsbasen och på söndagen satte vi upp lådan utan det fästet - det är enkelt att komma åt och det funkar med en spännrem som substitut för att kunna flytta bilen. Även det smidigt med samma hjälp som nämnts ovan.

Nya skivor fram hade jag monterat redan förra sommaren. Så nu är bilen närapå klar för rejs 30 maj.

Alla ni andra som har bilar som funkar för långlopp - kolla på chansen att anmäla er och köra. "Alla" bilar funkar så länge ni har grundläggande säkerhet på plats, och det är enkelt att ordna licens. Perfekt alltså om ni har kollegor, kompisar eller andra som vill prova för första gången. Vi kör 2x2 timmar vilket gör att man också hinner se över bilen mellan de två passen.

Välkomna :-)

Med rätt fäste var det en smal sak att få ihop det. Nu är bilen "fit for fight" såvitt jag kan bedöma och det är flera dagar kvar till rejs.

Jag ser fram emot lördagen och att få köra igen.

Samtidigt har ett beslut mognat fram, som betyder att det kommer sitta en "Till salu"-lapp på rutan under helgen. Det känns som jag och vi behöver göra plats i livet för andra saker.

Det går ju att ångra sig också...

Marknaden är väl lite tunn uppe i norr så vi får se om det blir läge att ta med bilen söderut på något evenemang i sommar/höst och försöka sälja på plats.

I fredags ställde jag upp bilen i depån inför lördagens rejs.




På lördag morgon var det 30 minuter planerat för test men det kortades till 15 minuter vilket gjorde att vi bara kunde låta "juniorerna" som aldrig kört banan prova. Junior nummer 1 fick feeling och glömde köra in till depån så junior nummer 2 fick egentligen bara ett varv.

Sort manfall i teamen redan innan start, det var i alla fall 2 eller 3 team som inte fick ihop bilarna. Alltså var det bara fem tappra team och det gjorde väl att det mer kändes som event än tävling kanske. Men det är ändå puls när starten går.





För vår del blev det en kort comeback, efter kanske 12-13 minuter lät det "övervarv och krasch" precis när bilen passerade start/mål. Ljudet var mer rasad växellåda men bilen kom in på snöre utan läckage.

Alla växlar fanns, motorn gick runt men startade inte. Med tummen som kompressionsmätare konstaterade vi att alla cylindrar hade någon form av tryck så vi lättade på ventilkåpan.

Två vippor, avgasvipporna på cylinder 1 och 2, hade hoppat av. Det är vad som händer vid brutalt övervarv och det stod nu rätt klart att det som hänt var ett klassiskt money shift - tvåan istället för fyran.

Det fanns lite sår på kammarna efter vippornas dans men inte så farligt. Med rullvippor kan man tolerera lite mer också. Men...det sitter shims/lash caps på ventiltoppen. Alla fyra ventiler som blottats hade förstås stött bort shimsen. Två låg helt synliga. Två andra (de två med styrning för vippan) var spårlöst borta.

Fyratimmarsloppet var uppdelat i två pass, kl 10-12 och 19-21 så vi hade ju tid. Alltå tappade vi ur oljan och lossade den djupa delen av tråget (som är en separat del). Inget spår.

Vi bestämde oss för att ta en tur hemåt i två bilar för att på olika ställen leta grejer. Kanske hade vi en extra topp, hel eller i delar. Hemma hade jag i alla fall boroskop och rejäla magneter att fästa på olika saker för att fiska med.

Några extra motordelar hittade vi inte så istället blev det en jakt på att hitta shimsen som rymt. Ett av dem låg ändå i toppen, längst ned i en ficka under en kamaxel. Det andra... Vi bestämde oss för att prova rotera motorn försiktigt för den händelse att shimset hakat i kamkedjan. Åt ena hållet tog det ganska distinkt stopp (men inte i cylinder), så vi började ana var shimset kunde vara.

Det tog en bra stund men till slut kunde jag med en magnets hjälp fiska fram det, i "dalen" där kedjan går runt vevaxeln.

Stärkta av det satte vi ihop motorn igen men den hade ett elakt ljud högt från toppen. Av med kåpan igen och nu kunde vi se att en av vipporna rörde sig konstigt. Boroskop i cylindern, och tydliga märken från ventiler i kolven.

Där slutade comebacken.

Det tråkigaste är att våra juniorer aldrig fick chansen att köra. Att laga motorn är också tråkigt men liksom på ett annat plan...

Sedan är det på nåt sätt symtomatiskt att när målflaggen gick, så var det bara en bil kvar. Den näst sista stannade i sista kurvan...