Så, för att belysa vad jag vill ha sagt, så gjorde jag ett snabbt experiment enligt nedanstående.
Vi får inte ta siffrornas exakthet på allvar eftersom jag flyttat vikten till ungefärlig possition, och fjädrarna kan stå några mm fel.
Vi tar en kvadratisk platta som är 200x200mm och sätter två fjädrar på varje sida 50mm in från respektive sida. Fjädrarna står alltså med avstånden 100x200mm.
Vi börjsr i läge A, där spårvidden 100mm gäller. Vikten står på V-A, mitten. De fyra fjädrarna pressas samman till 19,3 mm runtom i enighet med de fyra x-cirklarna, läge A.
Vid B, har viktförskjutningen hamnat vid BC. Och fjädrarna pressas samman enligt B, runtom. 17mm för bägge fjädrarna på belastade sidan och 21,6 på den avlastade sidan.
Nu breddar vi spårvidden till 200mm på "framaxeln". Då ändras fjädrarnas läge endast 0,2mm, till 17,2 resp 21,4, från 17 resp 21,6mm. Enl C lägena. Däremot på "bakaxeln" får vi 18,3 på den belastade sidan och 20,3mm. Vilket är en skillnad på 1,3mm!
Den axel där vi breddar spårvidden behåller alltså samma fjädertryck mot underlaget medan den med bibehållen spårvidd får en förändring som är betydligt större. Eftersom en breddning av spårvidden medför mindre lastväxling och den breddade axeln har samma siffror så måste alltså bakaxeln bli den plats där lastväxlingen jämnas ut.
Så, om framaxeln behåller samma hjultryck mot marken medan bakaxeln får jämnare belastning mellan hjulen, vilken axel får ökat grepp?
Göran Malmberg
Hemipanter Göran Malmberg
