Spacer endast fram?

Håller på och monterar större bromsar fram och de större oken medför att jag kommer att behöva 15 mm spacer på varje sida fram för att det inte skall ta i fälgarna. Då är frågan om jag skall montera spacer även bak för att det inte skall bli knepiga vägegenskaper? Bilen är en m3 e36 och något understyrd i nuläget.

/Johan B

Testa och se om du blir nöjd, ingen annan än du vet om det känns "bra".
Det finns ju en viss möjlighet att understyrningen blir mindre med ökad spårvidd fram.

Du kan lungt montera fram utan att göra något bak skulle jag vilja påstå. Skillnaden i viktförskjutningar fram/bak med + 30 mm spårvidd är rimligtvis marginell i detta fall.

Precis som Rikard säger så är inte 15mm per sida specielt mycket, men det är åt rätt håll om bilen är understyrd.
Skrubbradien åker iof ut lite med det gör inte så mycket på en rövtrycker som du åker. På en grävling är det känsligare vid ax om man ökar skrubbraden, det blir rycket i ratten om man får olika gräpp mellan drivhjuen.

Edit:
Se bara till att spacern styr ordentligt på naven och fjäljen styr ordentligt på spacern så är det lungt.

Vad händer om man också monterar spacers bak? Antar att balansen blir oförändrad, men utöver det? Något man skall se upp med vid dylik operation?

Tack för era svar!

/Johan B

Re: Spacer endast fram?

blixten skrev:

Håller på och monterar större bromsar fram och de större oken medför att jag kommer att behöva 15 mm spacer på varje sida fram för att det inte skall ta i fälgarna. Då är frågan om jag skall montera spacer även bak för att det inte skall bli knepiga vägegenskaper? Bilen är en m3 e36 och något understyrd i nuläget. /Johan B

Faktum är att mer spårvidd fram bidrar till understyrning. Om bilen har 1400mm i spårvidd fram o bak
och du ökar spårvidden fram med 30mm, så får du i grannskapet 3kg MINDRE viktförflyttning från innerhjulet till ytterhjulet över BAKaxeln. Med resultatet mer bakvangsgrepp. Fram blir viktförflyttningen densamma.
Man kan ifs tänka att viktförflyttningen minskas FRAM, eftersom spårvidden ökats där, men samtidigt förändras tan*1/2Tw med samma mängd, så det blir 0 och förändringen sker över den andra axeln.
Göran Malmberg

Är "tan*1/2Tw" bilens krängning????

fuling skrev:

Är "tan*1/2Tw" bilens krängning????

om vi vrider bilen X-gdr, så kommer hjulen att röra sig större sträcka om spårvidden är större.
Spårvidden 1400mm /2= 700. 700*tan1grd=12,2mm. 715mm ger 13mm. Nu rör sig inte hjulet eftersom det står på marken, utan fjädern spänns upp i stället. Det blir alltså en utjämning mellan mer rörelse vs längre hävarm (1/2 spårvidden) som tar ut varandra belastningsmässigt och förändringen i lastväxling sker över bakaxeln.
Göran Malmberg

Det finns en tråd i ämnet "större spårvidd fram än bak" i sparade trådar som jag har skapat.. där finns det en del teorier.

Så, för att belysa vad jag vill ha sagt, så gjorde jag ett snabbt experiment enligt nedanstående.
Vi får inte ta siffrornas exakthet på allvar eftersom jag flyttat vikten till ungefärlig possition, och fjädrarna kan stå några mm fel.

Vi tar en kvadratisk platta som är 200x200mm och sätter två fjädrar på varje sida 50mm in från respektive sida. Fjädrarna står alltså med avstånden 100x200mm.

Vi börjsr i läge A, där spårvidden 100mm gäller. Vikten står på V-A, mitten. De fyra fjädrarna pressas samman till 19,3 mm runtom i enighet med de fyra x-cirklarna, läge A.

Vid B, har viktförskjutningen hamnat vid BC. Och fjädrarna pressas samman enligt B, runtom. 17mm för bägge fjädrarna på belastade sidan och 21,6 på den avlastade sidan.

Nu breddar vi spårvidden till 200mm på "framaxeln". Då ändras fjädrarnas läge endast 0,2mm, till 17,2 resp 21,4, från 17 resp 21,6mm. Enl C lägena. Däremot på "bakaxeln" får vi 18,3 på den belastade sidan och 20,3mm. Vilket är en skillnad på 1,3mm!

Den axel där vi breddar spårvidden behåller alltså samma fjädertryck mot underlaget medan den med bibehållen spårvidd får en förändring som är betydligt större. Eftersom en breddning av spårvidden medför mindre lastväxling och den breddade axeln har samma siffror så måste alltså bakaxeln bli den plats där lastväxlingen jämnas ut.

Så, om framaxeln behåller samma hjultryck mot marken medan bakaxeln får jämnare belastning mellan hjulen, vilken axel får ökat grepp?

Göran Malmberg

Det blir ett problem i exemplet åvan, vi ökar även krängningsstyvheten när vi flyttar ur fjädrnan.

om vi nu istället ställer en våg under varje fjäder.
I A och B fallet kommer vågarna visa lika bak och fram(uppe nere)

om vi nu dubblar avståndet mellan vågarna, typ exp C, så kommer man få halva skilnaden där det är brädare.

fuling skrev:

Det blir ett problem i exemplet åvan, vi ökar även krängningsstyvheten när vi flyttar ur fjädrnan. om vi nu istället ställer en våg under varje fjäder. I A och B fallet kommer vågarna visa lika bak och fram(uppe nere) om vi nu dubblar avståndet mellan vågarna, typ exp C, så kommer man få halva skilnaden där det är brädare.

Menar du att fjädern står vid C, men har en våg under sig?
Göran Malmberg.

citat:
Menar du att fjädern står vid C, men har en våg under sig?

Nej, fjädern sitter under B och vågen under C.
Nu har vi ändrat spårviden utan att ändrad krängningsmotståndet.
Hmm stämmer på stelaxel och närtan på vissa inviduella hjulupphängningar.

fuling skrev:

citat: Menar du att fjädern står vid C, men har en våg under sig? Nej, fjädern sitter under B och vågen under C. Nu har vi ändrat spårviden utan att ändrad krängningsmotståndet. Hmm stämmer på stelaxel och närtan på vissa inviduella hjulupphängningar.

Nu är min tanke att vi ökar spårvidden på en axel, med i övrigt ALLT annat lika. Därför ska vi bibehålla SAMMA hjulkonstant vid den bredare spårvidden. Bredare spårvidd på en eller båda axlarna medför självfallet MER krängningsmotsånd. Därför kommer bilen att kränga mindre, och då utjämnas skillnaden över den andra axeln eftersom rörlesen i tangentens riktning blir mindre över kortare spårvidd.

På en Go-Kart, som figurerade i paralelltråden, så har vi ingen fjädring utan bara däcken som fjäder.
Breddar vi då spårvidden så representerar däcken 4 fjädrar.

Göran Malmberg

I tråden "större spårvidd fram än bak" i sparade trådar, så växlar jag och Ytterström några ord om dubbla A-armar som paralellogram. Vi kan alltså i grova drag säga att en offsettning av fälgen inte skall påverka hjulets fjäderkonstant. Den påverkan som sker handlar om små vinkelavvikelser eftersom A-armarna oftast har olika vinklar och mått. Därför kan vi nog sluta oss till att en spacer breddar spårvidden med bibehållen hjulkonstant, (i fallet dubbla A-armar).
Men självklart, stel bakaxel fungerar annorlunda rent rollmässigt.
Göran Malmberg

Refererat till Görans bild.
dz=fjädings skilnad(med extra vikt)
dz1 är när tw1 och tw2 är lika och dz2 är när tw2 är större
EDIT var.(om dz1 är uppe och dz2 är nere)
tw1=fjäderavstånd uppe
tw2=fjäderavstånd nere

dz2/dz1=2*tw1^2/(tw1^2+tw2^2)


beta är del av vikt uppe

beta=tw1^2/(tw1^2+tw2^2)