Tävlingsmotorer byggda för metanol är vanligen anpassade för detta bränsle på flera sätt, detta inkluderar metaller i bränslesystemet, likaså polymera material i form av tätningar. Även tätningar för exempelvis vevaxelns packboxar är av ett mera tåligt material. Bränsletanken tillverkas vanligen i naturgummi, detta används i exempelvis champcar. Notera, skulle man slå bensin i denna bränsletank så förstörs den!
Alkohol i motorsammanhang innebär i de flesta fall att man syftar på metanol, men det kan syfta på flera olika alkoholer. Sprit syftar dock vanligen på etanol.
Det finns flera olika tester gällande hur etanol och metanol påverkar bränslesystem och de flesta resultat pekar på att bränslesystemen inte klarar de krav som ställs på dem med just dessa bränslen såvida de inte anpassas. Om problemen blir större med etanol eller metanol är dock osäkert, vill minnas att det finns någon rapport från GM som faktist utpekar blandningar som E85 som den större boven, men förmodligen kan detta variera från fall till fall. Om vi tar ett exempel med en pläterad ståltank så står den emot bensin under en förväntad livslängd på 15 år eller så, etanol äter sig genom pläteringen på betydligt kortare tid än så.
I regel kan man säga att alkoholer medför sig tre huvudsakliga problem när det gäller bränslesystemet:
1. Alkoholer leder ström bättre, detta resulterar i galvanisk korrosion mellan olika metallkomponenter i bränslesystemet.
2. Alkoholer kan vandra genom polymera material, påverka det polymera materialets sammansättning och därmed på sikt få det att spricka, tappa hållfasthet och så vidare.
3. Alkoholer är hydroskopiska. Detta kan vid bensinblandningar orsaka separation och även problem med korrosion av bränslerör i svartstål.
Andra säkerhetsproblem är alkoholers inte lika synliga lågor. Jämför man bensin och etanol så är också etanol brännbart under ett helt annat intervall. För att en bensintank ska kunna brinna/explodera krävs ett temperaturområde på -10 till -30 på ett ungefär, med etanol flyttas dessa värden upp till mer vanligt förekommande temperaturer (kommer dock inte ihåg de exakta värdena). Detta motverkas vanligen med ex. kapslad pump och bränslenivåmätare.
I en dedikerad alkohol motor så brukar man i regel kombinera spridare, bränsletrycksregulator samt bränslepump vilka tål etanol/metanol. Dessa komponenter innehåller metaller samt polymera material vilka går ihop med alkoholer såväl som bensin, bränslepumpen kan också vara kapslad. Resterande del av bränslesystemet brukar konstrueras med anodiserad aluminium, rostfritt stål samt flurokolväten ex. teflon och viton. Bränslefilter för elkohol används också, dessa kan ha hus i anodiserat aluminium och filter bestående av en mesh i rostfritt stål.
En pump som bara klarar 6 bar är ganska klent. Går dock i regel bra med originalsystem där trycket ligger kring 3 bar samt förgasare vilka utnyttjar lägre tryck. Med racingspridare som kräver 8-10 bars bränsletryck eller mer så är det ju dock för lite.