ISo-DIN kvalité

Hej.

Sitter och läser GT 2006. Skruv min kvalite "8.8.ISo standard" står det.
Innebär ISo 4017/DIN 933 att det är 8.8 kvalité?

hittar denna text hos Clas ohlsson, vågar man använda dessa?

Alt 1:
Sexkantskruv, M6S enl. DIN 931/933. Hållfasthetsklass 8.8. Blankförzinkad. H = Helgängad, D = Delgängad. 25-pack

Alt 2:
Sexkantskruv, helgängad enl. DIN 933. Rostfri A4 syrafast.


/Jonas

ISo 4017 och DIN 933 är som jag rörstått det bara standarder för geometriskt utseende för "vanlig" sexkantskruv (M6S).
Hållfastheten anges som ett tillägg (de olika klasserna definieras i ISo898).
8.8 innebär att skruven har 800 MPa i brottgräns och 0,8 x 800 = 640 i sträckgräns.
10.9 innebär 1000 i brottgräns och 0,9 x 1000 = 900 i brottgräns.
Det finns ett antal sådana hållfasthetsklasser, 8.8 kan betecknas som "vanlig" standardskruv, köper man skruv utan att begära något annat får man normalt 8.8. Det finns dock sämre klasser så man får se upp om man har krav på 8.8.

Rostfri skruv använder ett annat system för hållfasthet. De vanligaste materialen är A2 och A4, detta är rostfri resp syrafast skruv. Till den beteckningen kommer en tilläggsbeteckning som anger hållfasthet, t.ex A4-50, A4-70 eller A4-80. Den sista kan sägas vara nästan likvärdig med 8.8.

Av de två alternativ du anget så står det ju uttrycligen i Alt 1 att det är hållfasthetsklass 8.8 så de går att använda. Alt två saknar ju hållfasthetsklass så där vet man inte. Dessutom ska man undvika rostfria skruvar om man inte har goda skäl att använda dem (korrosiv miljö, hög temp mm) eftersom de lätt skär i gängorna och fastnar.

Tomas L

Tack för det informativa svaret!
/Jonas

Finns det någon nackdel med att använda 12.9 skruvar? Är dom hårdare/sprödare än motsvarande 8.8 skruvar? Anledning att jag frågar är att vi använde insex 12.9 bultar (och Nordlock-brickor) för vår uniball-ombyggnadssats för 911:an.

Spåntat kan jag inte komma på en ända nackdel med 12.9 skruv istället för typ 8.8

Rm 1200N/mm2
1200*0,9 --> 1080N/mm2 om nu det är Rel eller Rp0,2 kommer jag ej ihåg
Så man kan dra med mer moment(12.9 än 8.8) --> högre förspäningskrafter=BRA

fuling skrev:

Spåntat kan jag inte komma på en ända nackdel med 12.9 skruv istället för typ 8.8...

Det skulle i så fall vara nyckelfästet ('gillar inte insex på bilar).

ice skrev:

fuling skrev: Spåntat kan jag inte komma på en ända nackdel med 12.9 skruv istället för typ 8.8... Det skulle i så fall vara nyckelfästet ('gillar inte insex på bilar).

Det finns M6S 10.9 annars om man vill ha lite bättre än 8.8 .

ice skrev:

fuling skrev: Spåntat kan jag inte komma på en ända nackdel med 12.9 skruv istället för typ 8.8... Det skulle i så fall vara nyckelfästet ('gillar inte insex på bilar).

Använd torx eller in-torx så blir alla glada

Har för mig att 12.9 skruvars härdning gör att de inte går att ytbehandla. Dvs. de rostar om dom inte sitter i en fuktfri miljö.

Umberto skrev:

Har för mig att 12.9 skruvars härdning gör att de inte går att ytbehandla. Dvs. de rostar om dom inte sitter i en fuktfri miljö.

Jodå, det går att ytbehandla.

Eric Josefsson skrev:

Umberto skrev: Har för mig att 12.9 skruvars härdning gör att de inte går att ytbehandla. Dvs. de rostar om dom inte sitter i en fuktfri miljö. Jodå, det går att ytbehandla.

Dom brukar väl vara mattsvarta? Eller är det 10.9? Är det är ngn sorts fosfatering?

Pär Hylander skrev:

Eric Josefsson skrev: Umberto skrev: Har för mig att 12.9 skruvars härdning gör att de inte går att ytbehandla. Dvs. de rostar om dom inte sitter i en fuktfri miljö. Jodå, det går att ytbehandla. Dom brukar väl vara mattsvarta? Eller är det 10.9? Är det är ngn sorts fosfatering?

Svartkromaterat kör vi med här enl. materiallistan.
På min bil satt stolarna med gulkromaterade 12.9 torx.

Både 10.9 och 12.9 brukar oftast vara mattsvarta vilket jag tror är en fosfatering. Dessa har ganska uselt korrosionsmotstånd, de brukar få rostfläcker ganska fort. Även gulkromatering är en tämligen dålig ytbehandling, har för mig att en lärare jag hade i produktionsteknik dömde ut den som den billigaste ytbendlingen man kunde göra.

Generellt gäller ju att ett starkare stål har mindre seghet, dvs mindre förmåga att töja sig plastiskt. Du har med andra ord mindre maginal att ta upp en tillfällig överlast med ett starkare stål. Detta är dock inte ett problem om du inte utnyttjar stålet fullt ut. Om du ersätter 8.8 med 12.9 i en befintlig konstruktion så kan du dra skruvarna lite hårdare men kanske inte fullt ut utnyttja 12.9 styrkan så har du ändå ungefär samma marginal.

Hur skall man defiejra seghet?
Jag tolkar seghet som flytgräns, fel????

Rm=brotgräns
Rel=flytgräns
Rp0,2=rästtöjingsgräns

8.8 --> Rm=800N/mm2 Rel=640N/mm2
Rel=flytgräns allså under 640 så återgår matrialet till sin utstruliga from.

12.9 --> Rm=1200N/mm2 Rp0,2=1080N/mm2
Drar vi till 1080N/mm så har vi en rästtöjning på 0,2% om jag minsrätt.


Mao 8.8 skruven har gått av innan vi äns har nått Rp0,2 gränsen på 12.9

Hmm sen har vi korritionsbrott och då är för det mästa höglegerad stål sämre, nu är jag på svag is

Rel är den nedre sträckgränsen, Reh är den övre och Rp0,2 är en form av sträckgräns där man får 0,2% permanent deformation efter avlastning.
Rel och Reh används för material som har en tydlig övergång mellan elastisk deformation och plastisk, alltså ett skarpt "knä" på dragprovskurvan. Rp0,2 används för material som inte har en tydlig flytgräns, t.ex rostfria stål.
De är dock normalt allihopa att betrakta som sträckgränsen för ett material.

Seghet definieras ofta som förmågan att ta upp energi innan brott. Med denna defnition blir förmåga till plastisk töjning viktig för segheten.
För 8.8 krävs en brottöjning på 12% och för 12.9 krävs 8%. Om belastningen är av typen påtvingad förlängning så har ju här 8.8 bättre möjlighet att ta upp lasten utan brott, alltså större seghet. Om man däremot tittar på energiupptagning är det inte säkert att 8.8 är bättre eftersom 12.9 visserligen töjs mindre men då sträck- och brottgränsen är högre sker töjningen vid en högre kraft.

Den europiska tryckkärlsnormen kräver t.ex 14% brotttöjning för att ett material ska anses vara nog segt för att vara säkert till tryckkärl.

Ett annat vanligt sätt att mäta seghet är resultatet från ett slagprov. Här slår man av en provstav med en anvisning och mäter man energiupptagningen i Joule. 8.8 verkar ha kravet 30 J och 12.9 15 J.

Vet inte om detta tillförde något eller bara ökade förvirringen...

Hur ytbehandlar man 12.9-insex när dom sitter monterade.. lämplig skyddslack?

Arne Lindgren skrev:

Hur ytbehandlar man 12.9-insex när dom sitter monterade.. lämplig skyddslack?

Jag brukar spraya utsatta delar med något mjukare rostskyddsmedel, visst bygger det lite, men det är så pass mjukt så det ger med sig när man bråkar lite med det, både från gängor och passformen till nyckeln.

Jag skulle vilja säga att segheten är skillnaden mellan sträck och brottgräns.

Dvs. på en 8.8 har du 800-640=160N/mm2, men på en 12.9 har du 1200-1080=120N/mm2.

Mats Karlsson skrev:

Jag skulle vilja säga att segheten är skillnaden mellan sträck och brottgräns. Dvs. på en 8.8 har du 800-640=160N/mm2, men på en 12.9 har du 1200-1080=120N/mm2.

Det tror jag är en dålig definition av seghet.
Du kan ha två material som har precis samma skillnad mellan sträck och brottgräns där det ena har en brotttöjning på någon enstaka procent och det andra på flera tiotal procent. Det första materialet kommer att haverera vid minsta överbelastning och är i princip obrukbart medans det andra kommer att betraktas som väldigt segt.

Jag hittade detta i en gammal bok, kanske kan vara till någon nytta:
Hållfasthetsfodringar för skruvar och pinnskruvar(utdrag us SS 2265 och SS-ISo 898/1)
svartvit 1753*1240 ca 366KByte
https://igge.tarantella.mine.nu/filearea/download.php?file=/downloads/ . . . .

färg(bättre läsbarhet) 1753*1240 ca 416Kbye
https://igge.tarantella.mine.nu/filearea/download.php?file=/downloads/ . . . .