Efter en härlig europasemester är jag nu tillbaka i stockholm. Höjdpunkten var givetvis ringen, fast min sambo tyckte säkert tvärtom.
onsdag 9:e Juli anlände vi och träffade Johann på Pit stop cafeét och inväntade kvällens körning, ljög för varandra och tittade på testförarnas framfart. Vi checkade in på Alter Forsthaus för att bli kvitt bagaget innan turiståkningen började. Tyvärr öppnades aldrig banan eftersom det var ett oljespår någonstans. Så kvällen ägnades istället åt ett kraftigt inmundigande av en av världens godaste öl, bitburger (lär dig dricka denna förföriskt torra och humlebeska pilsner nu Jani!
) på restaurang fuchsröre. Ljugandet escalerade i takt med att antalet bit i magen ökade. Jag avslutade kvällens ljugande med att säga hejdå till Johan och Sabine med något i stil med "Langsamme BMW-fahrer!"....
På torsdag morgon lämnade jag in "jordgubben" (Nytt smeknamn på bilen, döpt av svärfar), på Manthey racing för att montera ett H&R fjäderbenskit och lite bananpassade hjulvinklar.
En ovanlig (unik?) bil, högerstyrd 964 turbo s..
RUF CTR ombyggd med 964 IMSA karossdelar samt förmodligen en heldel under skalet. Troligtvis en pigg liten krabat.
Min bil i fint sällskap. Närmast bilen som kom trea efter de två dtm-bilarna i årets 24h på ringen. Därefter en MR-kittad GT3:a och den röda 964:an på lyften är min.
Torsdagen och fredagen ägnades åt mountainbike tur kring banan. Tyvärr plåtade jag inte lika mycket som Jani men här kommer ett urval bilder:
BMW 6-serie.
Porsche???? 996 skal med GT3R skärmbreddare och mattlack...hmmm undrar just vad detta ska bli.
En gäspning vid Schwedenkreuz. Både cykling och öldrickande tar på krafterna.
På torsdagen åkte jag ett varv med Johan på banan. Huj vad det gick!
Tack för åkturen och tipsen Johan! På fredagen var det så dags att betala
och hämta ut bilen!
för att ge mig ut på premiärvarvet i det gröna helvetet. Helen åkte med som en försäkran att jag skulle ta det lugnt.
Bilen gick som en dröm och banan är ju sjukt kul! Lätt att njuta när man tar det lugnt och inte pressar. GPL-träningen har gjort nytta för att hitta runt, men ger också en heldel falsk trygghet. Det som kan kännas obehagligt i verkligheten gör det inte i spelet. Främst tänker jag på alla åsar i asfalten som bildas av överlappande dosering i högervänster kombinationer. Dessa märks extra mycket om man inte håller rätt spår. Exempel är t.ex. ner mot fuchsröre, kesselchen 2. Dessutom glömmer man en krasch i GPL rätt snabbt.
Körde två varv till utan Helen innan det var dags att bege sig till moseldalen över helgen. Det gick lite fortare och jag blev snabbt varse hur man inte ska ta Eschbach. Jag skar in mot vänster i första delen av kurvan.
.
På onsdag den 16:e var jag tillbaka och körde tre varv till. Nu var banan riktigt kul när intrycken sjunkit in en smula. Det sista varvet gick som jag tyckte riktigt bra. Lite förfort i Eiskurve och driftade ut för långt åt höger och var tvungen att nyttja lite curbs i den vidare högern, men jag skulle ju hålla 996:an bakom mig som knappade in upp mot klostertal. Jag tog inga tider mer än att jag tittade på klockan i bilen på sista varvet. Det viktigaste var att det var så jäkla kul att köra där!

såld...

