2007 blir körglädjens år på rejsa.

Det är ju glädjen i själva banåkat, körandet, leendet som sprids i ansiktet när man attackerar genom slalombanan eller bromsar stenhårt på platån innan Ejes, som är rejsas grundbult.

Det är ur det leendet rejsa har uppstått.

Alldeles oerhört skoj är det att försöka ta sin bil snyggt och effektivt runt en bana, eller att sätta ett slalomparti perfekt. Det finns alltid möjlighet till förbättringar att diskutera hur man ska kunna ta sin bil effektivare, snyggare och roligare runt favoritbanan. Hur fort varvet går är i min mening inte det allra viktigaste när man "åker trackday" eftersom det inte är tävling. Det är själva flytet och känslan som är kicken.
Ett bra kul hjälpmedel är ju någon form av loggning.
Tänkte själv skaffa en DL1'a för att kunna se hur man illa man beter sig på banträffarna och i slalombanorna.

En grej som funderats på lite är att dra ihop till en banträff där man kunde får köra några varv med sin bil med en logger monterad. För att sedan få sin bil körd av en rutinerad instruktör. Kul att jämföra graferna från en rutinerad förare med sina egna vingliga varv genom olika banpartier.

Jag inbillar mig att man har mycket att lära.


Eller...?

Jag är också mycket sugen på att på något sätt kunna få lite mer data kring hur fel jag kör. En logger ligger högt på min önskelista för året, möjlighet att filma inifrån bilen så man kan se hur jag beter mig, bra eller heltossigt, i olika partier av banan skulle vara en bra bonusgrej.

Nu är det här ingen slump att jag skriver, Lasse och jag och några till har snackat om just det här ett tag, att köra bana och slalom handlar mycket om att skruva till bilen (eller bara ta vad man råkar ha precis som den är ) och sen "få till det" med balans och flyt kring "gränsen". Att lära upp ryggmärgsreflexer som gör att man gör rätt när man får ett plötsligt släpp på ett oväntat ställe. Att lugnt lära sig balansera precis i det området där det går effektivt framåt, man har precis de lagom marginaler man vill ha så att man lugnt kan hämta hem något när man ändå tagit i lite för mycket och att man hittar flytet som gör att man inte överkör och sliter ut däcken alldelles för fort för att de där eländiga hornen växer ut i pannan....

Just det här att kunna få ut hårda fakta och analys svart på vitt från loggers är som sagt något som jag själv är otroligt sugen på för att lära mig att bli bättre att ta mig runt på bana och i slalom med bilen.

Re:

Magnus Thomé skrev:

Just det här att kunna få ut hårda fakta och analys svart på vitt från loggers är som sagt något som jag själv är otroligt sugen på för att lära mig att bli bättre att ta mig runt på bana och i slalom med bilen.

Det är otroligt roligt att analysera i efterhand - och lärorikt. Däremot är slalom väldigt svårt tycker jag att "lära" sig något av i efterhand, eftersom man måste ha banlayouten och mappa mot exakt, vilket blir svårt med "accuracy" i loggerna, svårt att se skillnader i placering, bromspunkter osv och vad det blir för skillnad. Det man däremot kan se är maximala g-krafter baserat på olika krängare, däckstryck osv samt hur man tar stora svängar, exempelvis 180 gradare runt en kon.

Loggern jag har funkar bättre på stora banor där man dessutom har varvtid att jämföra mot (dock oftast ej tillåtet... ).

I slalom kanske videoinspelning kan vara bra. Men traction circle-diagram måste ge en hel del info att fundera över iaf även från en slalom?

Analys av Varvtider är väl bra, men för trubbigt.
Jag har en DL1 logger, inser att det finns mycket tid att kapa genom att köra konsekvent.
Nedan är Mantorp, kan kapa mer tid genom att satsa på mina svaga sektioner.




/Anders

Re:

Börjar det dyka upp olika loggings så är det något jag är intresserad av. Vad olika förare o bilar ger för resultat. Att konstruera en bil eller köra den syftar ju till samma sak, att maximalt utnyttja greppet. Det är
(i mina ögon) samma kick när det funkar. Så skulle våra kära medlemmar få lite tid över framledes så säger inte jag nej till några mejl innehållandes loggar. Jag försäkrar alla att jag behandlar sådan strikt konfindenciellt antingen Ni vill eller ej.
MVH
Göran

Är inte körglädje något annat än enbart det mätbara?

Även fast det kan finnas en massa tillfredställelse i det med?

jag skulle iaf inte vilja kategorisera och likställa körglädje med perfektion och förbättringsvilja som den här tråden lite gör.

För mig är "körglädje" så mycket mera och inte alltid kopplat till en prestation. Även fast det kan rymmas i det med ibland såklart.

I min värld är körglädje så långt från loggning man bara kan komma. Det är ett samspel mellan mig och bilen där mina signaler får svar från bilen och jag kan svara på det bilen signalerar. Det är kommunikation med inlägg i samtalston.

Re:

Magnus Thomé skrev:

I slalom kanske videoinspelning kan vara bra. Men traction circle-diagram måste ge en hel del info att fundera över iaf även från en slalom?

Jo, visst gör det det, men det blir väldigt hackig information iom. (iafl jag) kör ganska ryckigt och sliter bilen hit och dit - kanske är bilberoende?

Men långa kurvor, mjukt agerande osv blir att analysera.

Här är exempelvis Parisen på Mantorp där man klart och tydligt ser att jag tog den som "två och en halv" kurvor och att jag korrigerade kursen i mitten - inte bra (blåa linjen är sido-acceleration)! Man ser även att jag "sågar" med styrningen, vilket kan bero på att jag låg precis på gränsen troligtvis (runt 1.2g). Trots sågningen var det mitt snabbaste varv den sessionen, med varvtid runt 1.37 vilket får anses okej för mig.

Re:

Fredrik - SLC skrev:

Är inte körglädje något annat än enbart det mätbara? Även fast det kan finnas en massa tillfredställelse i det med? jag skulle iaf inte vilja kategorisera och likställa körglädje med perfektion och förbättringsvilja som den här tråden lite gör. För mig är "körglädje" så mycket mera och inte alltid kopplat till en prestation. Även fast det kan rymmas i det med ibland såklart.

Kan man inte säga som så att det är olika för olika personer?

Jag gillar kontroll, söker den "perfekta" svängen, att jag förbättrar mig, och behöver mäta för att kunna uppnå det här.

Visst, det är kul att bara harva runt och lära mig hantera bilen, men för mig är det en nivå till att utveckla mig själv som förare samtidigt och jag har behov av mätutrustningen för att se hur långt kvar till gränsen jag har.

Vi söker alla efter olika saker.

Re:

Lennart Hall skrev:

I min värld är körglädje så långt från loggning man bara kan komma. Det är ett samspel mellan mig och bilen där mina signaler får svar från bilen och jag kan svara på det bilen signalerar. Det är kommunikation med inlägg i samtalston.

På ett sätt kan jag absolut hålla med, körglädje är att kommunicera, båda hållen!! och att båda lyssnar fullt ut o pratar tillbaka (jag lyssnar på bilen o bilen reagerar på min input osv). Och när det är en kul dialog mellan oss två så är det körglädje!! Men jag skulle vilja utveckla mig själv på att lyssna bättre, dvs jag vet att jag inte är den perfekta lyssnaren och jag är inte heller den bästa att ge input till bilen på bästa sätt. Så för att utvecklas så vill jag gärna förstå dialogen bättre och för att komma vidare som förare så tror jag att loggning skulle ge mig massa mer förståelse över vad jag inte gör optimalt. Att träna genom att köra mycket o den vägen lära sig hur det lirar har jag ju gjort ganska mycket nu

Kalla det körglädje, körkommunikationsförståelse eller nåt annat skojsigt, jag vill jobba på att oftare säga "shit det

Re:

Westfield skrev:

Fredrik - SLC skrev: Är inte körglädje något annat än enbart det mätbara? Även fast det kan finnas en massa tillfredställelse i det med? jag skulle iaf inte vilja kategorisera och likställa körglädje med perfektion och förbättringsvilja som den här tråden lite gör. För mig är "körglädje" så mycket mera och inte alltid kopplat till en prestation. Även fast det kan rymmas i det med ibland såklart. Kan man inte säga som så att det är olika för olika personer? Jag gillar kontroll, söker den "perfekta" svängen, att jag förbättrar mig, och behöver mäta för att kunna uppnå det här. Visst, det är kul att bara harva runt och lära mig hantera bilen, men för mig är det en nivå till att utveckla mig själv som förare samtidigt och jag har behov av mätutrustningen för att se hur långt kvar till gränsen jag har. Vi söker alla efter olika saker.

Visst kan man göra det.....

fast jag tror det förmodligen har lite med bakgrund och erfarenhet att göra......

Men det känns lite fel att "officiellt" gå ut och sätta likhetstecken mellan körglädje och dataloggning som den här tråden vart på väg....... att den är det för en del, javisst men absolut inte för alla tror jag.

själv finner jag nog mer körglädje i en omkörning oavsett hur spårvalet var då...... Och hur snabbt/långsamt det gick.

Re:

Fredrik - SLC skrev:

själv finner jag nog mer körglädje i en omkörning oavsett hur spårvalet var då...... Och hur snabbt/långsamt det gick.

För oss som inte tävlar, finns ju inte den tillfredställelsen och att tävla mot andra på normal banträff är ju utan jag kan enbart utbilda min kommunikation med bilen och att bli bättre att köra närmre greppsgränsen och för att hitta den måste jag mäta mig till den (man är ju inte ingenjör för ingenting!).

Fredrik - SLC skrev:

...sätta likhetstecken mellan körglädje och dataloggning som den här tråden vart på väg

Instämmer, det handlar om känsla och närhet med sin maskin, iafl för mig, samt att den funkar så bra den kan, och att jag funkar så bra jag kan.

Vad bra att vi har olika uppfattningar.
Det hade varit trist annars
För mig gäller följande:
På tävlingsbana att köra fort, det ger en glädje.
Att förbättra varvtider, att se vad min gräns går.
På gata är det annat.
Rondeller med bruxet och avkopplad antispin.
Vägen till Adelsö, finns väldigt många roliga kurvor.
Körglädjen är inte synomymt med att köra fort.
Lite som skidåkning, det bara sitter där, total harmoni.
Funderar därför på att sälja den moderna Porschen och skaffa en riktigt gammal som med dagens mått är hopplöst undermotoriserad men ger just körglädje och i laglig fart.

Re:

Westfield skrev:

Fredrik - SLC skrev: Är inte körglädje något annat än enbart det mätbara? Även fast det kan finnas en massa tillfredställelse i det med? jag skulle iaf inte vilja kategorisera och likställa körglädje med perfektion och förbättringsvilja som den här tråden lite gör. För mig är "körglädje" så mycket mera och inte alltid kopplat till en prestation. Även fast det kan rymmas i det med ibland såklart. Kan man inte säga som så att det är olika för olika personer? Jag gillar kontroll, söker den "perfekta" svängen, att jag förbättrar mig, och behöver mäta för att kunna uppnå det här. Visst, det är kul att bara harva runt och lära mig hantera bilen, men för mig är det en nivå till att utveckla mig själv som förare samtidigt och jag har behov av mätutrustningen för att se hur långt kvar till gränsen jag har. Vi söker alla efter olika saker.

Du skrev det attans mycket bättre än vad jag svamlade ihop o så hann du posta det medans jag satt o skrev....

Jag menar inte alls att körglädje och numerisk körperfektion behöver vara samma sak, det är jag den förste att skriva under på.
Det jag lixom är ute efter är att kunna kolla om det där varvet som kändes bra, eller slalomrepan som "satt" verkligen var så effektiv som den kändes...
Det blir ju inte mindre roligt att köra för att jag har en logger i bilen.

Ett körglädje-exempel som jag har med mig ur "verkliga livet" var när jag och en kollega hade exakt likadana bilar i slutet på 80-talet. Hans var helt original och min beställd med diffbroms, försedd med eftermonterade feta fälgar, rejsiga däck och betydligt tuffare fjädrar, stötdämpare och krängare. Givetvis var ju min mycket bättre.
Döm om min förvåning då jag vid ett tillfälle skjutsade jobbarkompisen till Arlanda i hans bil och körde småvägar tillbaka till jobbet. Originalbilen var ju faktiskt rolig att köra i mycket lägre hastighet, den drev lite lagom genom böjarna och var klart justerbar. Min bil gick iofs att köra fortare men krävde mycket högre fart för en liknande intressant körupplevelse och när det hände nå't spännade så hände det illa kvickt.

Nu kan man ju erkänna det. Den sunkiga originalbilen var klart mer underhållande att köra i normala farter på krokvägar.

Sedan är det ju alltid kul med nya teknikprylar. Men med gatbilen så
är jag inne på Lennarts linje. Med rejsbilen är det en annan sak (fast den är ju inte klar än).

Jag finner till och med glädje i att prata/skriva om bilkörning. ..och att umgås med likasinnade.

Re:

Körglädje är väl ett ganska diffust område att diskutera. Vi är ju alla individer och upplever därmed "samma sak" olika. Vad vi håller på med här är väl tävlingskörning, eller? Då gäller varvtider bara för att precisera ämnet, och vad jag kan se så ser vinnarna rätt nöjda ut, oftast. En bil kan vara rolig att köra även om det sker i låga farter, samtidigt kan en riktigt snabb bil vara jobbig och man måste lära sig hur den skall hanteras och därmed förefalla tråkig. Det roliga växlar också med ens egen utveckling, så jag ser det inte som statiskt eller objektivt. Det "roliga" kräver alltså övning för att nå nya höjder.
Göran

Re:

Göran Malmberg skrev:

Vad vi håller på med här är väl tävlingskörning, eller? Göran

Egentligen är det inte tävlandet som är grundfokusen på forumet, utan just att det är kul när det svänger. Att tävla är ett sätt att ha kul, men det är inte "den enda vägen".

Re:

Lars Falk skrev:

Den sunkiga originalbilen var klart mer underhållande att köra i normala farter på krokvägar.

Tänk om så vore fallet även i dagens jordfräspulkor?

Re:

Lennart Hall skrev:

Egentligen är det inte tävlandet som är grundfokusen på forumet, utan just att det är kul när det svänger. Att tävla är ett sätt att ha kul, men det är inte "den enda vägen".

Forumet har ju "kul när det svänger" som ledmotiv, så det är ok. Det är ju en lättsam och bred ledstjärna och bra för att fånga upp intresserade. Det jag gillar i den atmosfären är att alla ska känna sig välkomna oavsett kvaliteter. Själv är jag gravt "åka fort på bana" skadad, så jag ser väl vinklat på saken med den inställningen. Det är ju liksom lite svårt att få upplevelserna till fullo på allmänna vägar.
Göran