esab ok 48.00 svårsvetsad

Hej.

Nybörjar mma fråga.

Har övat på mina 30x30x3 rör med 2.5mm elektroder från clas ohlsson. Funkar ok nu, tänder lätt och börjar likna svetsar, inga pipes längre. Har gjort V-fog ca 30 grader.
Så tänkte jag att jag skulle använda esab ok 48.00 till det riktiga jobbet då de skall ge en seg fog.
Men denna elektråd är grymt svår att tända gemfört med de jag övat med.
Är det tomgångsspänningen som är för låg på svetsen? ELLER BARA SVETSAREN SOM GÖR FEL?
Enligt esab spec är det 23 V, 80-110 A för denna elektråd. svetsen har en tomgångsspänning på 48V och ger 50-110 A.

/Jonas

Är clas ohlssonelektroderna basiska eller rutila? Har du en länk?
48.00 är klart mer svårtänd än en rutil elektrod men ändå inte speciellt svårtänd i det basiska sortimentet..
Tillvägagångssättet mellan de två typerna skiljer sig en del så att svetsa in sig på den elektrod man tänkt använda kan vara nödvändigt. Det skiljer sig även en del mellan olika tillverkare trots liknande spec.
Själv föredrar jag Esabs sortiment även om det då och då slinker in nåt gratispaket från UTP, Castolin eller oerlikon osv..
För att få likvärdiga svetsar med de olika tillverkarna får man anpassa sig en del, därav min önskan om samma tillverkare hela tiden.
Har tidigare kört 48.05 men övergått till 48.00 för lite mer kontroll, inte minst under-upp.
48.00 svetsar ok ända ner till cirkus 65 ampere vertikalt och under-upp tycker jag. (oftast kör jag med en Kemppi Minarc 150)

Till slut så är det ju så att övning ger färdighet..

Anton skrev det mesta du behövde veta men kan tillägga att för att underlätta startandet när du ska starta efter redan svetsat en bit med pinnen är att bryta bort den yttersta biten av slaggen så att kärnan på pinnen kommer åt arbetsstycket. Det blir som en krater i pinnen när man svetsar.

Brukar va bra att ha en plåt i närheten som man kan slå elektroden emot så man får bort det yttersta som Ajden säger, då märker man även när den tänder bra igen.

Ja, att få fram metallen i pinnen innan start är ju underlättande.

Att slå mot en plåt funkar ju, men det är som jag ser det klar fördel att slå pinnen mot något som inte är anslutet till svetsens krets.
Risken att fastna och förstöra höljet ökar ju markant på det viset. Bättre med en betongbit eller vad som helst som inte leder ström, golvet tex.
Det räcker i regel att man kniper med fingrarna runt änden på pinnen så är det klart, det ska inte ta bort mer än nödvändigt så att säga.

Re:

Anton Lillsund skrev:

Är clas ohlssonelektroderna basiska eller rutila? Har du en länk? 48.00 är klart mer svårtänd än en rutil elektrod men ändå inte speciellt svårtänd i det basiska sortimentet.. Tillvägagångssättet mellan de två typerna skiljer sig en del så att svetsa in sig på den elektrod man tänkt använda kan vara nödvändigt. Det skiljer sig även en del mellan olika tillverkare trots liknande spec. Själv föredrar jag Esabs sortiment även om det då och då slinker in nåt gratispaket från UTP, Castolin eller oerlikon osv.. För att få likvärdiga svetsar med de olika tillverkarna får man anpassa sig en del, därav min önskan om samma tillverkare hela tiden. Har tidigare kört 48.05 men övergått till 48.00 för lite mer kontroll, inte minst under-upp. 48.00 svetsar ok ända ner till cirkus 65 ampere vertikalt och under-upp tycker jag. (oftast kör jag med en Kemppi Minarc 150) Till slut så är det ju så att övning ger färdighet..

Hej.
Co är rutil. http://www.clasohlson.se/Product/Category.aspx?id=251622

Tack för alla svar. Då blir det att öva med 48.00 ett tag. Jag upplevde att 48.00 hade ett annat ljud, att den liksom långsamt fräste igång, kan det vara på rätt väg?
När du säger att tillvägagångssättet skiljer sig en del, vill du utveckla det?

Att skrapa pinnen mot betonggolvet fick jag tipps om tidigare så det momentet har jag med.

Tack!
/Jonas

Det är väldigt lätt att få till det utseendemässigt med rutila pinnar..
Dom svetsar snabbare och slaggen brukar sprätta loss av sig själv eller iaf lossna väldigt lätt. Det är väl främst att dom svetsar snabbare som jag tänker på.
Med en basisk pinne (48.00) går det saktare och med mycket större kontroll på smältan.

Skillnaden märks direkt när du får fart på tändning och testar lite.
Rent hållfasthetsmässigt är en basisk pinne i regel bättre. Renare svetsgods med högre styrka.

Skrapa mot golvet ska du inte göra, dom är belagda med grafit i spetsen för att underlätta tändning.
Tändning går till som följer:
Tänd framför där du tänkt svetsa så du svetsar över tändmärket och eventuella brottanvisningar.
Lyft Elektroden något och låt ljusbågen stabilisera sig under tiden medans du för tillbaka den till där du ska börja svetsa.

ok48 är fin men en ännu finare och, i min mening, mer lättsvetsad elektrod är Filarc 35, brinner "mjukare" liksom.
Elga p48 kan jag rekommendera också, en rutilbasisk elektrod som ger väldigt fina svetsar i lite tjockare material som ex. burrör.
Iom att den är rutilbasisk funkar den till underupp också.

Mvh Jon

Re:

sEiKo skrev:

Skrapa mot golvet ska du inte göra, dom är belagda med grafit i spetsen för att underlätta tändning.

Att skrapa bryta av toppen på pinnen var ju endast menat för den pinne som svetsat en bit redan.
En ny pinne behöver givetvis ingen massage innan användning.

DC+

Hej. Stämmer det att DC+(-) märkningen på ok 48.00 utesluter svetstransformator och istället förordar en likriktare för att få det att fungera?

/Jonas

Ja det stämmer.
48.04 eller 48.15 funkar bra med transformator. (tjyläste lite på esabs hemsida)

Vad är det för svetsmaskin du kör med?

Re:

Anton Lillsund skrev:

Ja det stämmer. 48.04 eller 48.15 funkar bra med transformator. (tjyläste lite på esabs hemsida) Vad är det för svetsmaskin du kör med?

Svetstransformator Nordica 4.181

får helt enkelt prova med rätt elektrod til att börja med!
Då har jag lärt mig det också.
/Jonas

En hobbysvets med 48v tomgångsspänning kan vara lite klen för att på ett bra sätt tända basiska elektroder.
Basiska elektroder ger mycket riktigt högre slagseghet än rutila elektroder. Dock är det ännu viktigare att få till bra svetsar. Med andra ord, använd hellre en rutil elektrod om du gör bättre svetsar med den. Har du dock lämplig svetsutrustning och tid att träna så är det absolut en fördel om du kan lära dig svetsa bra med basiska elektroder.
Att svetsa med hög kvalitet är svårt och att lära sig på egen hand är ännu svårare
Det man som nybörjare oftast har störst problem med om man lär sig på egen hand är två saker.
-Fogberedning, en grund för att en svets ska bli bra är att fogutformningen i grundmaterialet är korrekt.
-Det svårt att bedöma vad som är nog bra. Även många som jobbar som svetsare har inte nog bra kunskap för hur en bra svets ska se ut.

mma

Hej.

Tid har jag och möjlighet att få hjälp att syna svetsar och ge råd. Dåliga svetsar i en ram är jag inte intresserad av.
Jag har kollat på följande maskiner för att kunna lära mig svetsa ordentligt.

Lincoln electric: Invetrtec V145s, mma+ lift tig
Kemppi minarc 150 mma + lift tig

Dessa två är i samma prisklass, ca 7000:- ink moms med kablar för mma och tig.

/Jonas

Vi har några minarc på firman och de har fungerat bra.
Tidigare hade vi även några Invertec men de höll inte riktigt industrikvalitet.
Båda lär dock svetsa nog bra.

Jag har svetsat med en Minarc 150 senaste halvåret och den har fungerat ruggigt bra.
Svetsarna jag använder ute i fabriken får hänga med lite överallt och lever ett hårt liv.
Hade en oerlikon av liknande modell tidigare och den gav upp rätt fort. Först diverse kabelbrott och till slut helt kaputt.
Esabs Caddy-modeller har funkat ok och inte protesterat men Kemppin håller jag högre.
Men som sagt, det är hårda bud när svetsen får hänga med som underhållssvets på mitt jobb, precis som Tomas är inne på.
Hemma i ett garage är det nog hugget som stycket vilket man väljer.

Lincoln är säkert inga dåliga grejer, men den kontakt jag haft med deras produkter har inte varit tillräckligt bra för att jag ska tycka om dem. Har bland annat en plasmaskärare från dem på jobbet.

Privat har jag själv en Esab Caddy 150 och är nöjd.