De flesta "quickshiftar" MC utan en riktig quickshift monterad. Vi lägger en aningens anspänning med tåspetsen på pedalen och när det är dags för växling gör man ett snabbt gasavslag. Det lilla räcker för att peta i nästa växel med tåkraften och sen är det på med rullen igen.
Neråt är det inte lika många som motorbromsar på hoj (inte vad det gäller bansmiskande i alla fall), det är snarare fullt ös så länge nerverna klarar och sen fullpall på hejdarna samtidigt som hojen växlas ner snabbt. Det är så liten kontaktyta för ett bakdäck vid fullbroms så det är snarare ett problem att motorbromsa än en fördel. Radfyrorna har relativt lite motorbroms på höga varv men V-twinnarna har istället för mycket så att det släpper på en gång. Jag är van med twin och motgasar varje nerväxling (dvs gör en lätt knyck på gasrullen för att möta upp med varv på motorn när kopplingen släpps ut) för att motverka motorbroms.
Gotland är en rolig bana. Kan tänka mig att ni som kör låga bilar upplever sista stora vänstern på baksidan som hojåkare gör. Vi ser helt enkelt inte över krönet så man får lära sig var på krönet bästa spår ligger.
Grymt trevlig film, och riktigt fränt bröl!
Helskönt sound och hysteriskt cool växlings tjofräs
Förutom att det kostar både däck och tid så är det ganska skoj med lite drift 
svenneduva skrev:Kan tänka mig att ni som kör låga bilar upplever sista stora vänstern på baksidan som hojåkare gör. Vi ser helt enkelt inte över krönet så man får lära sig var på krönet bästa spår ligger.
Japp, så är det. Beroende på utgången i kurvan innan blir också spårvalet lite annorlunda i min erfarenhet. Men det är dock hanterbart tycker jag eftersom farten (i min bil) inte är överdrivet hög (har ju lite lägre vikt/hk än Libells/Kimmens/Brolunds bilar)
