Christian Eick skrev:

Hemma i Hamburg igen efter 2 fantastiskt roliga veckor som erbjöd allt från 25 grader och sol till 8 grader, snålblåst och regn. Normalt Ringenväder alltså! Återkommer med djupare reflektioner framöver, har fått en del tankar och idéer under denna resan. Kort kan konstateras att flera av svenskarna hittat mer fart och flyt (misstänker att BTG-Micke kommer att ge en utförlig redogörelse av sina upplevelser!), att det var förvånansvärt dålig disciplin på många av de svenska hojåkarna och att det även under vardagskvällarna är nästan helt omöjligt att hitta relativt fria varv. Oj, nu knackar det visst på dörren, ska kolla vem det är: Jaha, Herr Abstinens är redan här...

Låter trevligt som alltid

Ser fram emot Mickes rapport

Kommer du vara nere oldtimer grand prix helgen Christian? (9-11 aug)?
Hade varit trevligt med lite driver coach i några varv

NYss hemkommen från en vecka som bjöd på allt ..

Konstigt nog så var den bästa körningen bra väder/fria varv på lörd(igår) förmiddag ?? Kanske skall tacka DTM med compani som körde GP slingan..

Körde ett varv med Herr hyresvärd(70 +) lungt å sansat men han uppskattade min distinkta värhållning genom att bli åksjuk .....

Tack Christian för ett varv i Clion det gav inspiration hoppas kunna bjuda tebax nån helg framöver..

Hälsn Rickard

Fredrik Larsson skrev:

Kommer du vara nere oldtimer grand prix helgen Christian? (9-11 aug)? Hade varit trevligt med lite driver coach i några varv

Det finns faktiskt en liiiten chans att jag är där då!

Rickard no 1 skrev:

Tack Christian för ett varv i Clion det gav inspiration hoppas kunna bjuda tebax nån helg framöver..

Ingen orsak, tack själv för sällskapet. Speciellt på den där skapligt blöta Brauhaus-kvällen, hälsa de övriga i gänget så gott!

Christian Eick skrev:

Jo men visst stämmer ryktena, Patrik körde i en serie om tre varv i mandags kväll 8.00,12 följt av 7.51,23 och 7.47,72. (Alla tider handklockade av mig). Idag regnar det sa det blir att sladda runt i Clion, sen ska vi jaga fatt i en Driftbox!

Så här i efterhand hemma i soffan vill jag kommentera 7.47,72-tiden lite utförligare. Patrik har gjort stora framsteg med Porschen denna säsong och hittat både bättre spår och mer fart. Ner till en bit under 8 min var det en ren och skär njutning att sitta bredvid och uppleva hur föraren och bilen jobbade tillsammans neråt snabbare tider. 7.51-varvet och speciellt 7.47-varvet bjöd dock på delvis ändrade förhållanden. Där Patrik tidigare fått parera lite grann här och där fick han nu med högre fart i kritiska partier som t.ex. ingången till Wippermann-S:et lägga på ett kvarts varv motstyrning och tillbaka, allt under någon hundradels sekund! Bilen kändes dessutom allmänt orolig över ojämnheter som efter Tiergarten-svackan eller genom chikanen innan Angstkurve. Jag började tro att det är så bilen reagerar på den högre farten och att en körning i den så kallade högre skolan utgörs just av dessa blixtsnabba och väldoserade pareringar.

Under veckan som gick lämnades dock bilen in till Tom Daub för en komplett hjulinställning med cornerweightande. Oavsett vad som skrivits om Herr Daub på detta forum tidigare kan både Patrik och jag skriva under på att han är en av relativt få människor som vet vad han pratar om när det gäller inställningar som funkar på Nordschleife. Han har hållit på med motorsport sedan 1986, varit F1-mek åt McLaren under 1994 års säsong och jobbat 4 år som verkstadschef hos Manthey. Den erfarenhet han samlat på sig genom årens lopp är svår att överträffa. Att han inte är ett under av organisation är sant men beror till viss del på att hans nya firma är under uppbyggnad och att han har lite väl mycket att göra och lovar för mycket. Den som vill ha arbete av världsklasskvalitet utfört kan med gott samvete lämna in bilen till honom, men boka en tid långt i förväg, se till att få den bekräftad, lämna in bilen medan du är på plats och stå bakom ryggen och titta på när arbetet utförs, betala och åk nöjd därifrån!

Hur som helst frågade han vilken typ av inställning Patrik ville ha och efter att ha hört vilka tider han kört beslutades gemensamt att det skulle satsas fullt ut på en "värsting"-inställning för mesta möjliga performance. Vid avhämtning förklarade han att bilen varit komplett felinställd: för mkt camber bak, fel toe-in/out, helt åt skogen cornerweight och för högt lufttryck i däcken. Det nya receptet löd 3,2 grader camber fram, 2,45 grader camber bak, 1 mm toe-out fram, 2 mm toe-in bak och 2 bar varmtryck i Cup-däcken. 5 provkörningsvarv med lugn början och kontinuerlig tempoökning gjorde oss mållösa! T.o.m. jag i högerstolen kände hur mycket lugnare och stabilare bilen blev överallt på banan! Därtill kom ett snällare beteende, där bilen tidigare tappat greppet abrupt släppte det nu följsammare och mer kommunikativt. Jag skulle t.o.m. vilja gå så långt som att från högerstolen kalla bilen extremt lättkörd, åtminstone om man jämför med hur den tidigare betedde sig. För mig var det en överraskning hur extremt stor skillnad olika inställningar kan göra på en och samma bil, Patrik kände direkt efter några hundra meter att han helt enkelt fått en komplett ny bil, punkt slut! Denna aha-upplevelse gör att jag betraktar 7.47-varvet med en felinställd bil i ett helt annat ljus, grymt imponerande körning!

En Driftbox införskaffades under denna resa men pga väderförhållandena blev det inte så många torra varv som kunde avverkas. Ett 7.54-varv finns i alla fall på logg, bl.a. med 252 km/h GPS innan Schwedenkreuz! om någon är intresserad kan loggen läggas upp i Driftbox-forumet.

om Spa-äventyret berättar jag vid annat tillfälle!

Christian Eick skrev:

Christian Eick skrev: Jo men visst stämmer ryktena, Patrik körde i en serie om tre varv i mandags kväll 8.00,12 följt av 7.51,23 och 7.47,72. (Alla tider handklockade av mig). Idag regnar det sa det blir att sladda runt i Clion, sen ska vi jaga fatt i en Driftbox! En Driftbox införskaffades under denna resa men pga väderförhållandena blev det inte så många torra varv som kunde avverkas. Ett 7.54-varv finns i alla fall på logg, bl.a. med 252 km/h GPS innan Schwedenkreuz! om någon är intresserad kan loggen läggas upp i Driftbox-forumet.

Tjena Christian, maila mig filen så laddar jag upp den omedelbums johan.bergin@gmail.com.

Vi syns!

[
[Ingen orsak, tack själv för sällskapet. Speciellt på den där skapligt blöta Brauhaus-kvällen, hälsa de övriga i gänget så gott![/quote]

Jo det vart både blöt å trevligt

Kommer ev ner den 9-11 Aug inget bokat än, men som vi såg när vi surfa så ser det dåligt ut med tider i höst så det e nog bara släpa sig ner. usch va jobbigt "but someone got to do it"


Hälsn Rickard

Nyss hemkommen efter en kul resa till Ringen med Rickard, Jocke, Anders och Micke (BTG). Micke åkte till ett internet-fritt sommarställe, så jag avlägger en kort reserapport i avvaktan på Mickes!

Min elfte Nürburgringresa påbörjades den 17/7. På lördagen tog vi en chansning och åkte ner i Rickards bil till Hockenheim med förhoppningen att vi skulle hitta biljetter till F1 kvalet. Det visade sig vara helt lungt att få tag på biljetter! Riktigt kul att uppleva F1 på så nära håll, men TV-soffan är helt klart smidigare om man vill veta exakt vad som händer runt banan.

På söndagen var det körning och uppställning vid Grüne Hölle kl 08:20. Mycket folk på plats trots den tidiga timmen. Sen lunch intogs på Paddock, så vi passade på att titta på F1 sändningen därifrån. Något senare började det regna och det torkade inte upp under kvällen. Måndagen bjöd inte på några varv öht - banan öppen på kvällen och blöt, så jag fegade ur... Tisdagen fortsatte enligt samma stuk. Vi traskade runt banan och kikade på testbilarna från industripoolen på dagarna. Kvällarna tillbringades på Blaue Ecke och på Pistenklaus tillsammans med bla. Christian och Patrik, samt Joan med kompis. Mycket intressant att höra Christians tips om spårval. Försökte applicera tipsen med en att ej växla ner till 4:an inför Schwedenkreutz och det fungerade bra - en broms-dutt blir det dock! Micke har länge hävdat att det borde gå att ta Flugplatz utan att bromsa efter krönet/släppa gasen innan (med våra relativt motorsvaga bilar)... Micke lyckades, men jag vågar inte!

På onsdag och torsdag kvällen var banan torr. Blev dock förvånad över hur mycket folk som var på plats, de knappa öppettiderna till trots. På torsdagkvällen fick vi till ett par fina varv och kunde därefter påbörja hemresan nöja och glada!

Håller med Christian ang. de svenska mc-åkarna; tidigare var det engelska och holländska mc-åkare som man behövde passa sig för. Dessa var dock inte så tokiga som de brukar vara. De svenska kunde helt klart idealspåret, men hade noll koll i backspegeln. Ett exempel var full acceleration förbi en efter Antonius bron för att sedan stå på hejdaren mitt i Tiergarten-svackan!!!???
Som lite perspektiv på alla otroliga BTG tider som postas i detta forum så får jag erkänna att jag inte presterade bättre än två stycken 8:50 varv (förra året lyckades jag med ett 8:47, som alltså fortfarande står sig som personbästa). Helt klart är att jag kör med "för mycket" marginal. Tex. utgången ur Bergwerk har jag en dryg meter kvar till vänsterkurbsen. Tyvärr var inte några av varven fria, varv vilket helt uppenbart är en förutsättning för bra BTG tider. Av de 20 varv som avverkades under resan blev jag min klena BTG tid till trots endast omkörd av totalt ca. 8 bilar och fyra hojjar...

Redan på hemvägen började vi summera intrycken från årets resa: - var förra årets upplägg bättre (dvs. att låta bilarna stå hos Marc i Zermüllen och åka ner två gånger med en månads mellanrum)? Vi hade hoppats på att de dåliga öppettiderna (typ 17:30-19:30) skulle skrämma bort de flesta och att vi skulle få DET efterlängtade FRIA VARVET, men så blev det inte... Jag kände också att jag inte "hade tid" att ta passagerare liksom att haka på andra i deras bilar - något som kan vara intressant för att få feedback på sin körning. Dessutom blev vi extremt väderberoende - några kvällar regnade ju bort!
En kväll skulle banan öppnas kl. 17:15, men öppnade inte föränns 18:15. Ferrari hade nämligen hyrt den för att Schumi skulle åka ut med en test 430...

Nästa år blir det förhoppningsvis två vändor istället!
Siffror kan vara kul ibland... har kört 371 mil (inkl. varven på banan). Förbrukat 515 liter högoktaning bensin. Ett snitt på 1,39 liter/mil. Toppnotering 2,56 liter/mil. Total soppakostnad på lågt räknat (14kr/litern) > 7300 kr. Det går åt en skaplig mängd pengar - javisst, men oj så mycket roligare man har jämfört med att köra på svenska banor!

Längtan till nästa års besök är redan stor!

Tack för senast vi som träffades i Nürburg, trevligt att träffas! Jag återkommer med liten rapport med bilder så småningom, från de två dar vi var på plats, dock bara en dag körning men lika förbannat kul för det! Kul att läsa era reflektioner! Själv har jag blivit riktigt biten, det var snuskigt kul helt enkelt! Har nu klart att jag kommer vara i Tyskland 3 veckor i september för jobb/utbildning, så det är oerhört lockande att ta en helg eller två vid ringen då!

Många intryck från årets resa. Det blir en utförligare rapport när vädret inte mer visar sig från sin nuvarande suveräna sida.

Inledande sammanfattning: Taktikresan var inte en framgångsrik taktik och frågan är vad som skulle vara det? Vi har prövat alla möjliga upplägg och inget är klockrent...

En stämningsbild:

Här kommer en reserapport från mig. Det blev mycket intryck och funderingar i samband med den här resan, i.a.f. för mig, men mer om det senare.


Torsdag:
Niklas, Joakim, Rickard och jag kastade loss ifrån Sverige under torsdagen.



Somliga var raskt nere i Malmö och bytte vindruta och utförde annat medan andra fikade, tankade, köpte reservdelar och snackade bort tid. Efter sammanstrålning i Malmö avverkades dock Danmark "raskt".
Väl inne i Tyskland hann det knappt bli oljetemp innan vi rullade in på Gröne Jägarn, föv sista internetuppkopplingen på hela resan. Det är verkligen dåligt med 2000-tal i Nurburg.



Fredag:
Vi startade lite försenade efter att ha snackat bort en massa tid och körde 7:an ner till Hannover med diverse generatorremhjulsskivbyten och Sandtler-besök. Trots att 7:an är trefilig (till skillnad från 1:an) så var det en del Stau:s.
Väl framme i Nurburg styrde vi mot det eviga vattenhålet Pistenklause. Det är ett lite knepigt ställe, ena kvällen blir man utskälld för att man sitter fel nästa kväll är de hur serviceminded och trevliga som helst. Jag tror "pisten" behöver en konkurrent, de är lite för mätta.

Lördag:
Halvtidig uppgång med avfärd mot Hockenheim för att se F1-kvalet. För den som inte tidigare varit på F1 kan ett par myter slås ihjäl. Myt 1: Halva södra Tyskland är inte lamslaget för att det är F1. Istället är det full laddning på Autobahn fram till avfarten där man utan tillstymmelse till kö bara rullar rakt in på den avgiftsfria parkeringen. Myt 2: Biljetter kostar inte en halv årslön och behöver inte köpas 18 månader i förväg utan kan köpas på plats samma dag. Man kan då välja mellan flera olika läktare och kurvor, vissa med tak över huvudet. Vi valde platser för 80_ som placerade oss 25 meter från bilarna i utgången på start och mål.





Vad gäller det ekonomiska så är ett F1-besök ingen ruinerande aktivitet. Allt är humant prissatt (till skillnad från en STCC-tävling t.ex.) och man bjuder tom på öronproppar. ( På Anderstorp för några år sedan kostade öronproppar 99:- paret).
Det man däremot bör vara beredd på är alla dessa ganska kraftigt överförfriskade människor som vad det verkar inte har något annat att leva för än att drapera sig i sin religions team-färger.

F1:orna är däremot imponerande!!
Jäklar vilken fart de har och vad se smäller och lever, på väg in i depån bluddrar och avgasknallar några riktigt mycket. De låter och körs också väldigt olika. (För att till fullo märka och uppskatta detta bör man antagligen vara bilnörd. Om du är registrerad här på rejsa är du bilnörd ) Ljudet från bilarna (iaf från 25m) gör fysiskt ont i öronen. Öronproppar är ett måste även om många, även barnfamiljer, sitter hela dagen utan.
Bilarna låter dock inte riktigt så maffigt som jag föreställt mig att de skulle göra. Jag har hört liknelser med att bli överflugen av en AJ 37 Viggen och så låter det inte. (Jag gjorde lumpen i flugvapnet och kan säga att det är stor skillnad.) Det är också så, som alltid när man ser biltävling på plats, att man har dålig koll på vad som händer och sker. F1 ses bäst på tv helt enkelt.
Men det var roligt att ha varit där och sett hela spektaklet. Det finns en hel by uppbyggd där givetvis de olika religionernas artefakter försäljs. Väldigt lite är riktigt till barn vilket förvånade mig. En pyjamas i raceoverall-look skulle de sålt tre exemplar av iaf.



Man kan också tävla i att byta däck, i denna duell avgick Jocke med segern.



Fortsn. följer.

Söndag:

Första nordslingekörningsdagen! Vi var alla uppvärmda och klara då den välbekanta tonen och högtalarrösten strax efter 08.00 förkunnande att Nordslingan nu var öppen. Jag körde fem varv innan lunch och det kändes helt ok.



Bilen hade lite väl mycket camber och toe-out men det var inget större bekymmer. Det nya avgassystemet visade sig vara en av de bästa investeringarna jag gjort. Nästan alla hoppade ur spår när jag kom, en klar skillnad mot föregående år. En taktiskt lagd varvtalsmatchning och folk styrde ur spår tack vare ljudet.
Med det sagt är det ändå en brant tillvänjning att acklimatisera sig till den avsevärt högre farten och komplexiteten som finns på ringen. När man jämför känns det som att jaga haj att köra på Nordslingan och att skjuta fisk i en tunna att köra på våra svenska banor. Hela körningen är annorlunda, inte bara fart och höjdskillnader. Man måste ha en mer flytande körstil på ringen i flera gånger högre fart. Mjölbykurvan tas kanske i 80 km/h? Schwedenkreuz tar man i 180 km/h. Dessutom leder en kurva in i fem efterföljande kurvor vars fart givetvis påverkas av hur man tog de initiala svängarna.



Det är denna insikt/realitet som gör att jag känner mig vilsen i bilintresset. Men mer om detta senare.


Efter de initiala fem varven med enormt mycket trafik hela tiden var det dags för lunch och F1 på tv. Under denna lunch öppnade sig himlen och den höll sig öppen resten av dagen. Vätan gjorde givetvis sitt för olyckorna så vi gav upp tidigt och styrde mot pisten.

Måndag:
Banan skulle denna dag öppna kl. 13.00. Vi var mycket hoppfulla och även om parkeringen var full redan vid 11.30 hoppades vi på mindre trafik framåt 18-tiden. Men 20 min innan banan öppnade så gjorde även himlen det. Det regnade som bara den och fortsatte så hela kvällen.
Så vi åkte iväg till Adenauer Forst där vi träffade trevliga norrmän och spankulerade ner i rävgrytet.





Efter en stund där så körde vi till Brunnchen och gick upp till Hohe Acht och Steilstrecken.





När vi stod där och studerade det fåtal av bilar som vågade sig ut noterade vi en svenskreggad M3E46 som kördes riktigt bra i regnet. Det visade sig vara Johan som vi sedan åt middag med. Spårvalet och farten (i regnet) indikerade en viss rutin men till vår häpnad var Johan där första gången! Imponerande körning, kanske blir det mer av den varan i en industripools-Audi?

Tisdag:
Vår taktik för den här resan hade varit att åka ner och köra in oss under helgen för att sedan stanna kvar för de korta vardagskvällarna och på så sätt få varv med lite trafik, varv fritt från trafik finns inte längre!
Tanken med denna taktik var att kunna sova ut på mornarna och softa runt och kolla in banan på dagarna. Men eftersom våra inkörningsdagar försvunnit blev inte så mycket "softa runt" utan istället en ganska nervslitande väntan varje dag. Vid 18-tiden byttes den olidliga väntan ut mot en närmast långloppsmässig körning i ett frenetiskt tempo.

Väntan blev inte heller bättre av att Schumi dök upp på måndagskvällen och bokade banan mellan 17.15 och 18.00 på tisdagen (om det inte regnade). Han skulle skjutsa sin son i en 430 Scuderia. (Av någon anledning öppnade banan senare än utlovat även på onsdagen?)

Tisdagsmorgonen bjöd på regn och mulet väder. Niklas och jag vandrade från Breidscheid till Metzgesfeld.



Notera Burgen i bakgrunden!



Jag hoppade som hastigast över räcket i Wehrseifen och snodde mig en egen bit av Nordschleife. Lite asfalt tillsammans med den armco-bult Christian ordnat blir en kul souvenir.



om man vill kan man köpa en rejäl bit asfalt i souvenirbutiken nere i Adenau.



Lagom till den sena lunchen sprack molnen upp och solen kom fram. Vid denna tidpunkt vände vädret under vår vistelse och den värmande solen fick armcot att expandera så att det small som pistolskott. Framåt kvällen var banan inte bara torr utan nästan varm. Trots en nedkortad öppettid om kanske totalt 1½ timme var det väldigt mycket trafik på banan.
Varven på tisdagskvällen blev dock ändå givande. Jag fick en åktur med Christian och han en med mig. Jag fick många värdefulla tips som jag kunde ta med mig, tack C!
Färden i C:s Clio är "intressant". Man "vet" att man kommer dö vid flera tillfällen men man blir ändå inte rädd för på något sätt har han full kontroll. C:s bakvagn far dock över hela banan på ett sätt som gör folk som är ute och sladdar med PV:n avundsjuka.
Tyvärr skrotade en Peugot i Esbach vid 19-tioden och banan öppnade förstås inte igen efter det. Kvällen avnjöts på Blau Ecke där vi åt engelsmannakäk.

onsdagen:
Vädret hade blivit bättre och det var ganska varmt och skönt. När banan väl öppnade hade vi som vanligt värmt bromsar och däck och stod beredda med hjälm på.

Trots att öppettiden var ca. 17.50-19.20 så hade många sökt sig dit. Jag körde flera varv på raken med eviga omkörningar. Som tidigare sagts så var det inte sedvanligt engelsmän eller holländare som var de största syndarna utan svenska ducatiklubben. De körde med någon slags odödlighetsinställning?!? En av de drog förbi mig liggandes på tanken under Antoniusbuche bara för att sedan tända bromsljus redan i kompen i Tiergarten?? Jag som håller fullt fram till Honen Rain gick på innern bara för att få göra en otäck undanmanöver och hård inbromsning då han bestämde sig för att lägga ner bågen och svänga in. Uppskattningsvis var det 25 cm. mellan huv och båge. Tyvärr var han inte ensam.
Engelsmännen kommer med allt möjligt skräp för att köra ett varv. Dessa ekipage fick extra kontroll för innan de tilläts köra sitt symboliska varv.



Egentligen borde man inte sälja 1-varvskort för de förstör bara varven för alla andra.

Banan gav ett allt bättre grepp och bilen som fungerar bäst vid +25 svarade allt bättre. C:s tips om tidigare instyrning, högre växel och mer attack började ge utdelning. Niklas har ovan skrivit att jag höllt fullt genom Flugplatz men riktigt så bra blev det aldrig. Jag bromsar inget men gör ett litet confidence-lift vid instyrning till första curbsen. Väl framme där så har jag kletat på fullt igen. Det går att ta Flugplatz fullt med min bil, det vet jag men bilen understyrde med de lite knepiga inställningarna så jag valde att safe:a. Jag testade dock att hålla fullt hela vägen ner genom Fuchsrörhe en gång. Det blev en hårig räddning genom vänstern upp mott AD. Det försökte jag sedan inte igen. Mest för att det sannolikt tog mer än det gav men också för att det var lite väl spännande. Även den här kvällen punkterades strax innan 19-tiden. Denna gång av bågekrasch i Esbach.

Detta mönster av knappt en timmes effektiv trafikfylld körtid varje kväll gjorde att man var ganska stressad över att inte få köra mer. Investeringen i framförallt tid men också pengar kändes väl tuff med hänsyn till hur lite körtid det renderade i. Som jag skrev inledningsvis känner jag mig lite vilsen i bil-intresset och detta är en av komponenterna i detta.

Torsdag:
Vi hade ursprungligen tänkt åka hem efter körningen på onsdagskvällen. Men eftersom mycket regnat bort och vädret såg lovande ut bestämde vi oss för att köra även på torsdagen och sedan lägga ett par mil på Autobahn. Så vi packade de ihop våra grejor under förmiddagen och åkte sedan till fahrerlager för att luncha. Där höll DTM-byn på att byggas upp.







När banan äntligen öppnade körde jag totalt 9 varv - på raken. Det är 18 mil. Det enda jag gjorde var att vart 3:e varv slita av mig integralhjälmen på Döttinger Höhe-rakan och klippa en halv liter vatten. Det höll den värsta tröttheten borta men det är ändå inte ett lämpligt sätt för en hobbyåkare att hålla på. Men det fanns inte mycket till alternativ då banan var öppen så kort tid. Och vem visste om någon på nytt skulle skrota i Esbach?

Till i år har Nurburgring Gmbh investerat i en stor ljustavla som står vid påsläppet. På den meddelas inte bara att en olycka har hänt utan också var på banan den har inträffat.



Ljustavlan är placerad så att man ser den ifrån DH-rakan. Den skymtar tom redan när man passerar under Bridge. Man kan därför se om banan är avstängd eller om det är öppet. Jag utnyttjade denna förnämliga avisering redan tidigt under kvällen och lyckades hålla en takt om 10 min per varv inkl. in- och ut-passering. Vid prick 19.10 rullade jag ut och insåg att om jag bara håller ner så kommer jag hinna två varv till, två sista varv 2008.
Väl runt på näst sista och siktandes på ett allra sista varv kommer jag ut under Bridge och ser att banan alltjämt är öppen. Jag håller bra matning hela vägen fram till infarten, bromsar in och hamnar bakom en vit 997 Cup RSR(eller något?) Killen i den vita Porschen var uppenbarligen en lokalkändis för han vinkas förbi av killen som håller på och spärrar av banan. Jag uppbådar ett par fuktiga valpögon och vinkas också förbi - som sista bil ut!!


Väl medveten om att nu gäller det kör jag igenom konerna där ett antal bilar (bl.a. den vita Porschen) står och väntar på att få vara sist iväg. Jag tänker att det kanske också kan ge fri väg att vara först iväg och flätar på fullt. En Speedster hakar på som jag släpper i Kottenborn. Förutom någon omkörning är varvet fritt. Jag är inte nöjd med spårvalen i Hatsenbach och ett par andra ställen men när jag kommer runt stannar klockan på ca. 8.38. Det var väldigt kul. Fastnade varvet på video så lägger jag upp det på U-tub.




För den som inte varit på ringen men ändå läst en del här på rejsa om varvtider skall veta att det är ytterst, ytterst få som ens är kapabla till en tid under 9 min BTG, än färre som stadigt tar sig under 9 min. Om jag finge gissa så är inte ens hälften av alla som är där och kör under 10 min BTG. Jag körde totalt 23 varv (46 mil!!) under vår vistelse där och blev omkörd vid totalt 4 tillfällen av bilar. En Svensk Gul GT3:a från Götet, en (numera) HH-Clio med svenskanknytning samt en röd GT3:a och en Speedster Turbo båda från GB. Dessa fyra bilar var de enda som körde om mig på 23 varv och jag låg denna resa på stadiga BTG-tider mellan 8.50-9.00 Till ekvationen skall då fogas att trafiken på banan gör mycket för varvtiden.

Trevligt "reportage", Micke.

Mycket trevlig läsning, man känner Nürburgring lukten "varma däck och bromsar"
Det som skrämmer mig en del är ju motorcyklarna, det spelar liksom ingen roll hur försiktig man är när dödsryttarna är i farten.

Grattis till en riktigt bra tid Micke!
Hoppas jag något år kan ta rygg på dig igen och även pressa ner Mondeon under 9 minuter. Det saknas ju bara 13 sekunder. Vet dock inte om en sub9-tid med en ST220 är realistisk.

Christer E skrev:

Grattis till en riktigt bra tid Micke! Hoppas jag något år kan ta rygg på dig igen och även pressa ner Mondeon under 9 minuter. Det saknas ju bara 13 sekunder. Vet dock inte om en sub9-tid med en ST220 är realistisk.

Först å främst tack för ett jättetrevligt reportage Micke Man blir alltid lika sugen på att åka ner när man får så utförliga och intressanta rapporter

Under 9 minuter med en ST220 borde inte vara några problem tycker jag Eick har ju ett 8.37 varv loggat med sin Clio Sport så nog ska det gå att pressa 13 sekunder till med ST220:n, den som har fått så mycket lovord för sitt chassi

Tack för din rapport. Välskriven som vanligt.

Kul läsning Micke

Skönt o se att det finns fart i din fina bil igen. Synd för er att det regnade så mlt. Fick en del "rapporter" när du var nere.

Nästa år får du väl parkera bilen därnere?