Jag kanske har bommat en del här och i brist på aerodynamikkunskaper, så försöker jag med statikkunskaper åskådliggöra det jag tror frågeställaren var ute efter (????). Dvs, om min tolkning är rätt, om man flyttar en (oavsett luftströmmar osv)
lika effektiv vinge m.a.p. nedåtkraft
oavsett placering akterut om bakaxeln, så får man en "lyftkraft" på framaxeln pga hävstången? Åsså att man glömmer ev splitters, spoilers, dammar och framvingar för en stund. Antagligen rapar jag upp nåt helt uppenbart här, men.......
Fall 1 visar en bil med en statisk viktfördelning om ca 50-50.
Fall 2 visar samma bil där tex en vinge lägger på en nedåtriktad kraft mitt över bakaxeln. Reaktionskraften, som manifesteras som ökat kontakttryck, uppstår endast på bakhjulen.
Fall 3 som blir knepigare att förklara, annat än med "hävstångs-effekten", där den nedåtriktade kraften angriper en bit bakom bakaxeln, visar att reaktionskraften på bakaxeln blir större än i fall 2, men motsvarande ökning av kontakttrycket på bakaxeln uppstår av en lika stor minsknig av kontakttrycket på framaxeln.
Som sagt, jag kanske ha bommat ngt väsentligt i tråden, men annars tror jag att placeringen av bakvingen är en kompromiss mellan aerodynamisk effektivitet (även beaktat t.ex. ev diffusor och vilken nedåtriktad kraft du råkar ha i framänden) och statisk angreppspunkt för den nedåtriktade kraften. De flesta utom Mitsu tycks ha kompromissat fram att vingen ska sitta ganska långt akterut?
Ur statisk synpunkt ska all downforce sitta innanför axlarna för att inte orsaka lyftkraft på motstående axel, men ur aerodynamiskt hänseende är det förmodligen omöjligt att åstadkomma.
_________________
Per Hansson
https://stockholm.hjarnkoll.se/ambassador/per-hansson/
(har bytt ä -> e som i folkbokföring och pass)