Som några av er känner till så har jag å yrkets vägnar precis varit på Pikes Peak. Har gett lite spridda löpande uppdateringar om detta äventyr i off-topic, men tänkte det kanske kunde vara intressant med en mer komplett berättelse. Som företag kommunicerar vi såklart det här via ett flertal olika kanaler, men här tänkte jag det kunde få bli en liten specialare för oss på rejsa. Så here goes!

Jag jobbar för ett företag som heter Aurobay, vilket sedan en månad är en del av HORSE Powertrain Ltd. I korthet så utvecklar och tillverkar vi drivlinor, främst till personbilar. Lokalt här i Sverige har vi ett arv från Volvo Personvagnars drivlineutveckling. Våra kunder är primärt större personbilstillverkare, men sedan en tid säljer vi även motorer till mer nishade applikationer. En av våra kunder är Wolf Racing cars, som är en italiensk tillverkare av prototypsportvagnar. I samband med detta samarbete väcktes idén att ta vår utvecklingsbil till Pikes Peak och göra ett försök i Unlimited-klassen. Målet var enkelt - visa vad som går att uppnå med en oöppnad produktionsmotor!

Bilen
Chassit är en Wolf GB08 Extreme. Ett beprövat chassi och Wolf har sedan tidigare varit populära för Unlimited-klassen på PikesPeak. I detta monterades "High Power"-versionen vår 2.0 turboladdade motor. Detta är en motor rakt från vår högvolymsproduktion i fabriken i Skövde. Poängen var alltså att visa vad motorn klarar av utan att byggas om, men vissa förändringar behövde såklart för att den skulle passa i bilen. Primärt är det oljesump och oljepump som demonterats och istället ersatts med ett torrsump med extern pump. Även kylsystem, luftsystem och avgassystem är unika för applikationen. Men allt detta är gjort enligt skruva-bort-skruva-dit principen, och motorn är oöppnad sedan den lämnade vår högvolymsproduktion. Turbo, insugsmanifold och högtrycksbränslesystem är standard. Där vi däremot gjort är stort jobb på motorstyrningen - original styrsystem är inte lämpat för den här typen av applikationer, så därför är det utbytt till ett system dedikerat för racing. All kalibrering görs av våra ingenjörer. I personbilsapplikationer säljer vi den här motorn som en 300hp-motor, men i Wolf-installationen så marknadsför vi den som 380hp med "push-to-pass" kapacitet på 410hp. Detta då vid havsnivå. För detta race pressar vi motorn ytterligare en bit, men samtidigt tappar vi såklart en del pga höghöjden. Men kanske mindre än vad man kan tro....
Övrig drivlina är även den unik för bilen - mer specifikt en sexväxlad sekventiell transaxel som även bär bakre hjulupphängningen. Med allt detta på plats väger bilen ca 600kg med förare.


Bilen under byggnation hos Wolf. Här syns kolfibermonocoquen.


Mockup av motor och växellåda

Bilen byggdes under vintern och shake down gjordes i Italien i våras. Motorn hade vi sedan tidigare kalibrerat i våra motorprovriggar, och med utprovat chassi och utprovad motor så flöt dessa tester på utan större överraskningar eller komplikationer.



Första shake-down av bilen i Italien

Därefter skickades bilen till USA för att vara framme i god tid inför racet.

Då vår erfarenhet inte primärt är inom racing eller hill climb så var det Wolf som tog kontakt med en erfaren hillclimbförare som heter Christian Merli. Han tillhör toppskiktet i europeisk hillclimb, och har säkrat europamästartiteln fem gånger. Så mycket erfaren, men rookie på det här berget.
Som rookie med en nybyggd bil ville vi maximera mängden provning, och delar av teamet åkte därför till Colorado redan för snart en månad sedan för att vara med på de testtillfällen som erbjuds innan raceveckan. Alla dessa tester görs växelvis på olika sektioner av berget, som antingen är uppdelat i två eller tre delar. Dvs man får ingen möjlighet att köra hela sträckan. Testerna förlöpte överlag bra, men t.ex. såg vi att vi behövde förbättra kylsystemet på vagnssidan för att få ner laddlufttemperaturerna. Mindre ombyggnader gjordes på plats, vilket löste problemet. En väldigt viktig del av dessa tester var även att samla data för vår motorkalibrering. Motormässigt är den stora utmaningen med Pikes Peak den höga höjden över havet, och således det låga lufttrycket. För att bibehålla så mycket av effekten som möjligt så krävs väldigt bra turbostyrningen, och självklart även noga koll på tändning och knack. Här har vi stora fördelar med den OEM bakgrund vi har. Hemma i labbet har vi riggar som delvis kan simulera höghöjd, och när vi samlade data under dessa tester så fick teamet hemma i Sverige förfina laddluftstyrningen hemma i motorriggen.

Själv anlände jag fredagen innan raceveckan för att vara med under denna mest intensiva fas.
Även om vi representerar ett större företag så innebär inte det att vi har obegränsad budget. Teamet har har verkligen jobbat hårt med att hitta kostnadseffektiva lösningar och tack vare fint samarbete med Wolf och deras US-importör så öppnades dörrar till lokala kontakter. Vår verkstad bestod av en inredd sjöcontainer med lite basverktyg (svarv, pelarborr, däckmaskin, svets etc) som vi ställde upp utanför en bekants hus precis nedanför berget. Ett depåtält till det så hade vi en utmärkt verkstad!



Vår race-verkstad, längs en landsväg utanför Colorado Springs



Bilder på bilen i samband med att vi uppdaterade kylsystemet. Med sidepods avmonterade syns motor, transaxel och länkarmar tydligare.

Måndag
Med bilen uppdaterad var nästa steg registrering och tech inspection. Mycket papper som ska vara på plats, speciellt som vi var ett ganska stort team.
Tech inspection fokuserar mycket på säkerhet, både vad gäller förarens utrustning men såklart även bilen. Även om Wolf-bilen är byggd med en säkerhetcell enligt F1-reglemente så kräver man ytterligare rullskydd, och halon hade därför redan från början fått en extra båge i överkant.
Allt flöt på enligt plan, och vi rullade igenom besiktningen utan några anmärkningar. Bra start på veckan!

Registrering av bil och team


Bilen avlastad och redo för tech inspection



Genomgång av förare och bils säkerhetsutrustning


Godkänd tech inspection, och dekalen i hand


Glada teammedlemmar!

Tisdag
Rejsveckan består av testsessions tisdag-onsdag-torsdag, med fredag som backup. Fältet delas upp per klass och kör en tredjedel av berget per dag. Den dag man kör nedersta sektionen blir kvalet, som sedan bestämmer startordning. Vi började på den översta sektionen, som således blev ytterligare ett träningstillfälle för oss.
Alla dessa sessions görs innan berget öppnar för allmänheten vid 9-10 på morgonen. Så vi pratar tiiiidiga mornar. Klockan ställdes på 02:10, och vid 03:30 blev vi uppsläppta på berget. Kör man slicks vill man gärna stå tidigt i kön så att man kan välja depåplats nära infarten, då depåområdet där uppe består av grus. Väl där uppe så är det kallt. Långkalsonger och tre-fyra lager kläder är ett måste för att inte frysa i den fyragradiga vinden.


Gryning i depån för toppsektionen


Projektledare Naser ger Christian lite uppdateringar om de förändringar vi gjort och vad han kan förvänta sig av drivlinan.


Vårt PR-team hade fixat matchade toppluvor så att vi skulle synas. Det gjorde vi...


Solen börjar gå upp. Eftersom vår bil saknar belysning så väntar vi lite innan vi gör första repan.


Bilen tillbaka från första repan


Efter körningen ger Christian feedback på motor och chassi.

Övre sektionen har på sina ställen riktigt dålig asfalt, med ordentliga hopp. Stor utmaning för bilens fjädring att hantera dessa, och även något som även motorstyrningen måste ta hänsyn till då det blir ordentliga varvtalstransienter här. Som ni kanske förstått lägger vi mer tid på att finjustera motorns kalibrering än andra team.


Efter varje repa samlas teamet i bilen och går gemensamt igenom dataloggarna för att se om förändringarna fungerat som tänkt och/eller om det är något som ska justeras. Teamet är mixat och man har olika expertis- och ansvarsområden.


Däckvärmning i släpet. Ett måste vid dessa temperaturer.


En helt ok utsikt från "kontoret"...

Vår förare gillar att kunna vrida in bilen i kurvan med motorn, och vi har därför gett honom ganska ordentligt med moment i mellanregistret. Uppskattat, men det pressar kopplingen till det yttersta. I kombination med några tuffa starter och några rangermanövrar så ledde det tyvärr att vi havererade kopplingen på tisdagens tredje repa. De gillar inte att man rullar tillbaka ned till depån, så det fick bli flatbed ner den gången.


Väl hemma i verkstaden blev det således kopplingsbyte. En relativt enkel operation på en Wolf. Konstruktionen är sådan att man i princip bara tar bort sidepodar och sedan skruvar av växellåda tillsammans med hela bakvagnen. Allt detta kan göras utan att öppna kyl- eller oljesystem.

Bil under demontage


Demonterad växellåda och bakvagn.


Detaljbild på den kopplingskåpa som förbinder motor och växellåda, samt innehåller catchtank för torrsump mm.


Kopplingen var som väntat helt slut, och det fick bli byte.

Totalt tog allt detta bara knappt tre timmars relativt avslappnat skruvande. Bilen var således ihop straxt efter lunchtid, och vi kunde fokusera på andra finjusteringar.

Onsdag
Denna dag skulle vi köra på den nedersta sektionen, och det var således kval för vår del. Även om vi inte skulle åka lika högt upp på berget blev det ännu en tidig morgon.


Bilen urlastad nere i depån.


En sista studie av tidigare in-car filmer för att repetera bansträckningen


Gryning. Det har varit lite fuktigt under natten och förutsättningarna är inte ideala.


Redo för första repan. Teamet knuffar fram bilen till starten.



Vår första repa var sådär, och vi fick inte riktigt den tid vi ville. Straxt därefter kom mycket riktigt Dan Novembre (i en annan, äldre, Wolf) och körde en snabbare tid. Christian kontrade dock på andra repan och vi satte en tid som var närmre förväntan, trots de något dåliga förhållandena. Vi gjorde ett försök på en tredje repa för att hyvla ytterligare, men då drog regnet in och det blev således ingen vidare fart för oss.

Resultattavlan

Vi kvalade således bäst i klassen och näst bäst överlag. Den ende som var snabbare än oss var storsatsande Fords F150 elbil, med pikespeakerfarne Romain Dumas bakom ratten. De hade kvalat under måndagen, då det var något bättre förhållanden.


Duktiga fotografer längs berget

Torsdag
När klockan ringde 02:10 var det regn på hotellrumsfönstret. Vi gick ändå upp, men på väg upp mot berget fick vi beskedet att dagens körningar var inställda. Regn på nedre sektionerna och snö på toppen. Så det var bara att vända tillbaks till hotellet och ta chansen till några timmars bonussömn.

Vi använde istället dagen till inspektion och service av motor och bil.


Christer läser tändstiften, vilket bekräftade det dataloggarna sa - motorn går fint!


Stiften vi tränat och kvalat på. Ser helt ok ut!

Eftersom vi pressar turbon hårt så tog vi även och tittade över denna.

Jämförelse mellan helt ny turbo och den vi tränat och kvalat på. Inga konstigheter.


Ytterligare dataanalys. Ytterligare småjusteringar för att förfina.


Blev en ganska lugn dag, så det blev tid för lite socialiserande på kvällen. Gott om god mat i Colorado!

Fredag
Som rookieförare måste man ha kört alla sektioner av berget för att få starta på söndagens race. Eftersom torsdagens körningar uteblev så blev därför backup-tiden på fredagen nödvändig för att avsluta kvalet för de som skulle kört nedre sektionen på torsdagen, och de övre sektionerna viktiga för de rookies som inte kört hela berget. Vi var visserligen rookies, men då vi varit med på alla tidigare tester och dessutom presterat bra på dessa, så meddelade organisatörerna att fredagens träning var valfri för oss. Väderprognosen såg dålig ut redan på torsdag kväll, så vi valde att stå över att ge oss upp på berget. Istället åkte vi till en närliggande racerbana för att göra shake down efter service och bekräfta att några ytterligare finjusteringar fungerade som tänkt. Detta visade sig vara rätt val - nere på racerbanan var vädret torrt och fint, medan det var vattenpölar och halt uppe på berget. Att köra de testerna hade således inte gett oss något.


Bilen avlastad för shake down


Några snabba varv som shake down


Christian Merli och bilen

På fredag kväll är det traditionsenlig fanfest inne i Colorado Springs. Publikfest med alla tävlande bilar närvarande, och gott om motorrelaterade events. För egen del bestod detta i att jag stod i vår monter och pratade motorer med blandat folk 4h i sträck. Intensivt men kul! Jänkarna är väldigt intresserade, och många är oväntat insatta och ställer relevanta frågor. Vi hade med oss en extramotor direkt från fabrik som vi ställde bredvid bilen för att illustrera att vi pratade högvolymsbygge, oöppnat direkt från fabrik. Ett budskap som imponerade på många!


Vår monter under uppbyggnad


Undertecknad i full fart med att prata motorer. Det blev 4h konstant snackande, och trött röst dagen efter...

Lördag
Efter fredagens fan-fest var lördagen något av en vilodag, iaf för största delarna av teamet. Det som ska fixas är att rigga upp depåtält och ställa upp bilarna på berget inför söndagens race.


Söndag
Racedag. En lååång dag. Upp vid 02:00 för avfärd till berget. Eftersom publiken ska vara på plats uppe på berget innan första bilen startar 07:30 så är det mycket trafik som ska in, och det blir långa köar.


Bilar med publik rullar igenom depåområdet på morgonkvisten.


Vår bil i lampornas sken.


Solen börjar sakta krypa upp.


Solen är uppe och depån är full med folk. Perfekt väder! Inte ett moln på morgonen, utan soligt och varm!


Sista prepp av bilen.

Kvalet avgör startordningen. Den består något förenklat av att först kör så kallade uppvisningsbilar, och därefter kör de 15 som kvalat snabbat i omvärd startordning. Sen kör resterande bilar, snabbast till långsammast. Totalt var det ca 60 bilar som kom till start i år. Det var fler anmälda, men det är brukligt att några droppar av pga tekniskt strul längs resan...

Dagen var överlag strulig, med ganska många haverier. Bilarna släpps med ca 3-4min intervall, och när det blir rödflagg någonstans på berget så får de bilar som då är ute och kör längre ner på berget vända, köra ner till starten och sedan starta om. I år var det därför några som fick göra upp till tre starter, då det blev flera rödflagg på rak. Allt detta tar som ni förstår en hel del tid, vilket gjorde att vår starttid fördröjdes. Det förändrar även startordnignen något, eftersom de som rullar ner har 20min på sig att serva bilen (bränsle, däck) ifall det behövs.


Vår tur. Bil och förare preppas.


Vi är iväg! Den live-sändning som görs visas på storbildsskärm. Inte en klockren produktion om man vill veta detaljer dock...



Stilstudie

Tog inga bilder under vår körning, då jag istället stod och stirrade på tavlan med sektortider. Fruktansvärt nervöst. Iom att vi var näst snabbast startade vi precis före Forden. Baserat på intervju med de som kört tidigare under dagen visste vi att berget var halt, men våra tider i de två lägre sektorern var inte långt efter vad vi kört på test. Samtidigt fick Forden stora problem i sektor 1. Bilen dog helt, och Romain fick helt enkelt starta om elsystemet på den, vilket gjorde att han tappade 22 sekunder. Här var pulsen på topp - detta öppnade dörren för oss att ta hem totalsegern!
Tyvärr blev våra tider på sektor 3 och 4 inte riktigt lika bra, medan en stressad Romain pressade forden till dess yttersta. Med båda väl i mål så slog de oss med ca 10 sekunder.


Målgång!


Resultattavlan där undertecknad tappade ytterligare några hår...

Därmed hade vi i princip gjort vårat för dagen. Bilarna kommer inte ner förän alla 60 förare fått köra, och nere i depån kunde vi därför inte göra annat än att vänta. Det fanns visserligen några bilar i vår klass som inte hade kvalat bra, och formellt sett behövde vi vänta in dom innan vi med 100% säkerhet visste att vi hade klasssegern. Eventuella överraskningar uteblev dock, utan resultatet stod sig:
Klassvinnare i ultimate, 35s före tvåan.
Tvåa totalt, 10s efter vinnaren.
Snabbaste ICE-bil, 29s före näst snabbaste.
Snabbast rookie.


Merli firas uppe på berget. Förarna blir kvar där uppe till racet är avslutat


Fyllda av känslor och intryck spenderade vi dagen med att titta på övriga bilar, snacka skit och hänga runt i depåområdet


Varm dag!


I god amerikansk andra så tog två förare som lyckats ta sig upp på berget tillfället i akt att gifta sig uppe på toppen - med en tredje förare (tillika präst) som vigselförrättare. Only in america!

Pga fortsatt mycket rödflaggande blev det en lång dag innan förarna tillslut kom ner och vi kunde fira tillsammans med Christian.


Christian och bilansvarig ingenjör

Därefter var det bara att packa ihop bilen och ge sig ner från berget. Kvällen avslutades med middag med teamet, följt av proseccokryddad analys av in-car videon från dagens körning.


Rejsanalys under glada former


Måndag
Den formella avslutningen av racet sker i samband med frukost och priscermoni på måndag morgon. Välordnat!


Frukost


Två statyetter blev det för vår del - vinnare i Ultimate-klassen och Rookie of the year.

Här någonstans började vi väl smälta vad vi gjort - att fixa detta utan tidigare erfarenhet och med en standardmotor är verkligen inte självklart. Motorn gick förövrigt bra hela racet, och att köra hela sträckan i ett stycke var inget som helst problem. Alla tryck och temperaturer under god kontroll! Sammantaget fantastiskt fint jobbat av teamet!


Teamet på plats!


Magisk plats, fina minnen!

Tack! Verkligen kul att följa!

Störtcoolt!

Det mest intressanta och roligaste jag läst på nätet på länge! Tack snälla för den långa och roliga rapporten

Trots att jag följde det hela på livesändningen och visste resultat och überspänningen när Forden fick stanna o starta om längs banan så blev jag nästan lite stressad igen av spänningen när jag läste här nu

Superkul att läsa rapporten om hela tillställningen

Spännande och intressant i vilken bil sitter denna motor i normalfall? Eller det går kanske inte att svara på då dom sitter i många olika?? Hur som fantastiskt vad ni gjort i teamet!!!

Finns ngn film på sprinten upp för berget?

Galet bra jobbat iaf!

Jovani skrev:

Finns ngn film på sprinten upp för berget!

Det är på g - ska klippas ihop lite bara. Smakprov las precis upp på instagram:
https://www.instagram.com/reel/C8t8SybN4w8/?igsh=NXBzNGMwMHhxc2Rl

så 4xxHk, växlar vid 6'rpm...varvregister som det ser ut 5-6'rpm... hur galet mycket vrid har ni i VEA motorn igentligen?

Smattret man hör, är det spikningar eller grus? Jag blir alltid nojig när jag hör sådant under gaspådrag...

som vanligt en fantastisk rapport Ragnar

/C

Väldigt rolig läsning!!

Mycket trevlig läsning och ett stort grattis till både resultat och genomförande!

Tack för redovisningen!

Starkt jobbat av er!

Tack Ragnar, och gratulerar till resultatet.

Underbart att få följa med på! Grymt imponerande!

Riktigt bra jobbat

Fantastisk kul att få "vara med" !
Tack så mycket för rapporten, nästan så man saknar arbetslivet 😄🎉🎉🎉

Kul att få en blick bakom kulisserna på allt som krävs för en proffsigt utförd första attack på PP.
Välförtjänad framgång !