Widell skrev:
Siffror
MaZ skrev:
.../ Sen var det det där med corden som var rullomkrets, inte yttersta lagret på slitbanan.
Siffror
.../ Sen var det det där med corden som var rullomkrets, inte yttersta lagret på slitbanan.
MaZ skrev:Så det ni säger är att om man svänger mycket så kommer hela drivlinan rasa?
Fast vi säger väl tvärtom?![]()
Givetvis är det inte så känsligt då hade det ju gått bakaxlar i varända rondell.
Vi har kört quattro i min familj sen 86 och de har aldrig varit några problem, har gått på bilprovningens rullar istort sätt vart år också. Så även det är bs.
) och jag vet hur långt galler som bakhjulen står på flyger om den körs i bromsprovaren med framhjulen. Tack och lov har man själv huvudet på skaft så jag har själv bara sett detta med egna ögon, inte råkat ut för problematiken personligen.
...enligt experter på däck så är det cordens omkrets som bestämmer rulldiameter och inte gummit, därför spelar slitaget noll roll...
...letar efter en ingenjörs-smiley, men hittade ingen...
MaZ skrev:...enligt experter på däck så är det cordens omkrets som bestämmer rulldiameter och inte gummit, därför spelar slitaget noll roll...
År det verkligen så...
Jag har t.ex en känsla av att min felvisning på hastighetsmätaren är något lite större nu när mina sommardäck på bruxbilen är totalslut än när de var nya.
Jag har inte tänkt efter riktigt... men borde inte den effektiva radien, eller nå't, vara större med nya däck. Slitbanan sitter ju utanpå corden...
corden är lika lång oavsett hur mycket gummi man stätter på utanpå, hur högt hjulcentrum är över marken spelar ingen roll egentligen för corden rullar ändå en viss sträcka varje varv.
S4? tvärställd och Haldex på den va? Det skall inte vara några problem i rullar nej.
En visco kan man inte styra, det kan man med Haldex och de andra typer av kopplingar som finns på marknaden, ball and ramp t ex. Det gör ju att man kan programmera in ett beteende på ett annat sätt än med en visco som bara passivt portionerar ut beroende på hur mycket det slirar.
En liknelse som jag tycker var bra var bandvagnen, däcket är ju som vi alla vet platt när det ligger mot marken, då är corden och gummit lika långt över den platta sträckan. Gummit blir längre när det är i luften eftersom däcket där är runt, det sträcks ut. Samma på en bandvagn, på de runda fram och bakkanterna på bandet rör sig spetsarna på bandet en längre väg. Säg att vi lägger på 10mm på bandet, vad händer då? Bandvagnen blir 10mm högre men iom att topparna och den oelastiska delen rör sig lika långt när det ligger på marken så blir det ingen hastighetsskillnad. Samma på ett däck, corden är lika lång oavsett hur mycket gummi man stätter på utanpå, hur högt hjulcentrum är över marken spelar ingen roll egentligen för corden rullar ändå en viss sträcka varje varv.
...ang. bilprovning så när jag hade min gammla celica gt4 och besiktade den så kördes den i rullar på sbp, varav den hoppade ur rullarna på en gång...
Bjarne...: Nu pratar du om en vanlig diff som har en visco-broms tror jag, samma konstruktion på en Integrale och kanske på BMWs bakdiffar med visco-broms? Volvon har en ren visco-koppling, ingen mekanisk kontakt alls utan bara vätskans skjuvmotstånd överför moment.
I första inlägget antog du att det var pga olika rulldia, nu är det bevis?
om vi nu ska diskutera mina ordagranna belägg för det hela så:
Tror man skall tänka "rullomkrets" snarare än rullradie, vi kan väl vara överrens om att corden normalt sett inte veckas eller sträcks ut när man kör på däcket och då kommer ju hjulet exakt cordens längd per varv, sen om den är 30 eller 32cm från axeln när den ligger mot marken spelar bara roll för däckssidans deformation egentligen.
Att säga att en japansk bil (som antagligen designats för en livslängd på 10 år och 10000 mil) med okänd historia som rasar en viscokoppling efter 24000mil och skylla det på däcken känns som en dåligt underbyggd slutsats.
)
MaZ skrev:Tror man skall tänka "rullomkrets" snarare än rullradie, vi kan väl vara överrens om att corden normalt sett inte veckas eller sträcks ut när man kör på däcket och då kommer ju hjulet exakt cordens längd per varv, sen om den är 30 eller 32cm från axeln när den ligger mot marken spelar bara roll för däckssidans deformation egentligen.
Jag har funderat lite och jag tror sanningen ligger någonstans mellan det vi påstår.
Gummit är ju mycket riktigt betydligt mer elastiskt än corden. För att kunna räta ut sig i markkontakten måste gummittryckas ihop i däckets omkretsled. Detta börjar i det ögonblick en punkt på däcket tar i asfalten. I och med att däcket tar i asfalten kommer asfalten även att utöva en viss friktion mot däcket och därmed försöka hindra det från att tryckas ihop. Detta gör att gummit kommer att tryckas ihop en del av den mäng som krävs för att den ska bli lika lång som corden i kontaktytan, dock kommer den inte att kunna tryckas ihop helt eftersom friktionen hindrar det. Ju mer gummit trycks ihop ju mindre blir den resterande kraften och vid en punkt kommer friktionen att vara större och ihoptryckningen kommer att avstanna.
om detta stämmer så borde däckytan röra sig något snabbare än corden.
When I started to discover the world of tyres, I found it odd and believed some very stupid things. For example, when you have a tyre with a two metre circumference, I believed that when I rolled through 360 degrees it would have travelled two metres. Of course if you take the tyre on its own it will, but when you load it with 500kg and start again the distance it travels might be 1,8 m. I thought, "what is going on here?" but soon I realised that the rolling circumference changes with load, and that changes with speed by a differing amount depending on the car.